Tag Archive: Jelly Crystal

1. Jelly Crystal om nya EP:n ILY

   3 juni, 2022 08:00 Leave a Comment

   Idag, den 3 juni, släpper Jelly Crystal den nya EP:n ILY. Under fem låtar inspelade live i studio rör han sig sömlöst mellan R&B, indie och pop. Djungeltrumman har snackat med artisten om skapandeprocessen och samarbetet med Alice Boman och Seinabo Sey på singlarna Happy Ending och I Tryyy.

   Hej Jelly Crystal! Hur är läget?
   – Det är bra tack! Förutom att mitt vänstra ben strular, har börjat rida och kommer knappt upp på hästen, men annars mår jag toppen nu när sommaren närmar sig! 

   Vad har du för dig fram till EP-släppet?
   – Spela in nytt, lära mig galoppera, sitta på uteserveringar, mata min hund, äta kinesiskt och dricka öl med Awet. Njuta av sommaren helt enkelt! 

   Den 3 juni släpps den nya EP:n ILY, hur känns det?
   – Jag är peppad!

   Du säger att det här är det närmaste du har kommit till hur du vill att det ska låta. Vad beror det på?
   – Jag vet inte riktigt. Känns som en bra kompott av låtar för att representera Jelly bara!

   

   Foto: Lamia Karic

   Berätta om skapandeprocessen och expanderandet av dina 60-talsinfluenser.
   – Jag har spelat in med tre olika producenter. De första tre spåren är med Robin Eveborn, Lonely är med Jarkko Heiniö som producerade min debutskiva Freak Show och I Tryyy är med Simon Hessman aka Simon On The Moon. Tror bara att det är hela processen av att spela in live-tagningar med band i studio som gjort att det blivit så här bra. 

   Under våren har du släppt singlarna Happy Ending ft Alice Boman och I Tryyy ft Seinabo Sey. Hur kom dessa samarbeten till?
   – Det är två nyfunna vänner som jag beundrar väldigt mycket, både musikaliskt och som människor. Är sjukt stolt över låtarna och dessa två samarbeten. 

   Hur har responsen varit på de släppta singlarna?
   – De har fått fin respons. Jag är så nöjd så. Om man går in med inställningen att det bara är släkten som kommer lyssna så blir man glatt överraskad när det når ut till fler. 

   I låten (ILY) Var har du varit sjunger du på svenska, hur kom det sig?
   – Det limmade bäst på svenska. Hade spikat melodin innan texten och den gjorde sig mest rättvis på svenska! 

   I slutet av augusti spelar du på Popaganda i Stockholm, var mer kommer vi kunna se dig i sommar?
   – På nyöppnade Eden i Stockholm, ett bröllop och Emmausfestivalen på Åland i augusti.

   Vad ser du mest fram emot med denna sommar?
   – Slushy margaritas!

2. Singellistan – Göteborgs 30 bästa singlar från 2021

   11 januari, 2022 08:41 Leave a Comment

   Vilka göteborgare släppte de bästa låtarna under 2021? Vi har satt ihop en topp tio lista över stans absolut bästa singelsläpp för att därefter lista resterande favoriter utan inbördes ordning.

   A36 – Samma gamla vanliga

   Det vore ytterst konstigt att inte ha med årets megahit Samma gamla vanliga på vår lista över de bästa singelsläppen från 2021, trots att A36 egentligen är från Partille. Samma gamla vanliga är en av de allra största hitsen från 2021 och har hörts från såväl balkonger, som parker, klubbar och i radio. Vi ser fram emot att höra mer ifrån A36 under 2022. 

   Kårp – It looks bad

   Kårp är tillbaka efter två års tystnad med dunder och brak. Herrejävlar. It Looks Bad för stapettpinnen vidare från The Knife. Den är klubbig, mörk och helt perfekt. När man hör den vill man bara stå i en rökig industrilokal och höra den dåna ut från högtalarna.

   Raghd – I Don’t Want Your Company

   Om det är en göteborgare som kommer ta över musikscener framöver så är det Raghd. Redaktionen hade svårt att välja ut endast ett av hennes släpp under 2021 men I Don’t Want Your Company är inget annat än en riktig banger. Vi längtar tills restriktionerna släpper så att vi kan se Raghd live på en scen utan att behöva sitta ned på stolar. 

   Huset – Cava & Camel Blå

   Huset har verkligen satt huvudet på spiken när det kommer till att skildra Göteborgssommaren. I Cava & Camel Blå sjunger Husets Johan Hammerlid om att åka ut till Saltis och det kan nästintill bota vilken D-vitaminbrist som helst. Kanske en av de mysigaste sommarsinglarna som släppts på länge? 

   Kristina Issa – Can’t Stay

   Kristina Issa är en multitalang som bland annat syns i Känn ingen sorg på Göteborgsoperan, men hon är en alldeles lysande soloartist också. Can’t Stay är catchy deluxe och skulle kunna ackompanjera vilken filmscen som helst. 

   

   Foto: Shahin Alipour

   Famnen – Dimman i Biscayabukten

   I somras släppte Famnen EP:n Dimman i Biscayabukten. Titelspåret är ett perfekt hopkok av smart svensk pop. Med små medel och nyanser fångas det fina och fula och landar i något som känns rakt och ärligt. Dimman i Biscayabukten är helt enkelt en ljuvlig liten poppärla som håller för upprepade lyssningar.

   Aasma – Mirage

   Mira Aasma har synts i alla möjliga musikaliska konstellationer. Tidigare i år släppte hon sitt solodebutalbum Daydreams som är som att träda in i en skimrande skogsglänta. Mirage som är det sista spåret från debutalbumet är en vacker låt som vittnar om att Aasma har hittat helt rätt i sitt musikaliska uttryck. 

   Augustine – Prom

   När Augustines debutalbum Weeks Above The Earth släpptes stod det snabbt klart att vi har en ny popstjärna in the making. Albumet är nästan provocerande bra, det är fina melodier, falsettsång och groovy 70-talsinslag. Spåret Prom sätter sig efter första lyssningen och vi kan inte göra annat än att kapitulera för musiken. 

   Milano Sun – Eldroado

   Milano Sun har tidigare beskrivits som ett ex-göteborgsband då samtliga medlemmar lämnat stan för Stockholm, men nu har en av bandmedlemmarna flyttat tillbaka till Göteborg och det är vi glada för. Under andra halvan av 2021 släppte de albumet Boomerang som är fyllt med psykedeliska referenser från 60- och 70-talet men även inspiration från brittiska 90-talsband. Eldorado är albumets kronjuvel, en clean, släpig och solgnistrande pärla till låt. 

   Sun City GBG – Communicator

   Det experimentella rockbandet Sun City Gbg släppte en självbetitlad EP med tre spår som skulle symbolisera solens bana i slutet av april under förra året. Det starkast lysande spåret Communicator bär på kosmiska nästintill svävande drag som även flirtar med brittiskt 90-tal och vi är helt klart sålda på deras hypnotiska sound. 

   Makthaverskan – This time

   Riga Tiger – Alltid som du vill 

   Jelly Crystal – I Don’t Like Dancing 

   Tilde – Pink Moon

   José Gonzales – Line of fire

   Pär Hagström – We Will Never Die

   Songs of Boda – Pocket Call 

   Amanda Jerlov – One not two

   Mimi Bay – No doubt

   Pomona Dream – San Fransisco

   Shadi G – Jahaie Jadid

   Marcus Berggren – Hökens Gata Hustler

   Vita Bergen – Can´t Hold It Much Longer

   Cobrah – Good Puss

   Åke – Dom högsta bergen

   Vanessa Liftig (feat Emil B) – Tusen gånger ljusare än ljusblå

   Swedish Love Story – Guide

   Aurelia Dey – All These Neighbours

   Ljung – Desire

   Saga Back – Arcade Games 

3. Jelly Crystal är tillbaka

   7 maj, 2021 11:47 Leave a Comment

   Jelly Crystal är tillbaka och släpper singeln I Don’t Like Dancing inför det kommande debutalbumet Freak Show. Läs om dansbandssound, den nya singeln och det kommande albumet.

   Med singeln I Don’t Like Dancing vill du klargöra att du inte gillar att dansa, vad gör du hellre än att dansa? 
   – Ja nu räcker det med dans! Men i grund och botten kanske det mer handlar om hur tråkig man känner sig/hur tråkig man faktiskt är ibland. Man blir ju så jäkla trött på sig själv ibland. Glad att jag slutat med all sport och faktiskt väljer en dans före det. Sen ska jag inte sticka under stolen med att jag väljer mycket annat framför en dans också. Listan är lång!

   Du beskriver låten som en dansbandslåt, vilket dansband lyssnar du helst på? 
   – Ja det är så nära dansband jag kommer. Jag lyssnar inte på dansband själv. Men jag är från Onsala och där har vi väl några legender i dansbandsvärlden som jag förstått det? Stora namn. Skulle aldrig jämföra mig med dem men jag skulle säga att jag kommit en bra bit på vägen med I Don’t Like Dancing är helt redo för en sågning för detta. Snart kanske det blir Jelly Cryztal med z!

   Hur skulle du säga att ditt sound har utvecklats under de senaste åren? 
   – Just med denna låten har det nog verkligen gått åt ett håll. Lite köttigare och mer rak på sak. Annars är nog skivan ett ihopplock av åren som gått. Tror den har lite allt möjligt, från första EP:n 2017 till senaste singeln White Lies som kom ut i vintras.

   

   Foto: Malin Gutke

   Den 13 maj släpper du även en musikvideo till I Don’t Like Dancing som nästan känns som ett klipp från en sci-fi-film. Hur föddes idéen till den?
   – Det var superduon Lisa Pyk och Michelle Eismann från Astro Film som kom på idén. Vi bestämde oss för att köra på lo-fi/sci-fi och så fuldans på det. Jag kan hinta om att Gustaf Holtenäs äntligen fick skicka upp någon i rymden. Gissa vem?

   Senare i år kommer du även att släppa ett debutalbum som går under namnet Freak Show, berätta om albumet. 
   – Freak Show blir en blandad kompott av vad som varit och vad som komma skall. En ganska långsam och släpig skiva, vilket kanske låter tråkigt men jag gillar långsamt och släpigt. Har spelat in allt med Jarkko Heinö i två olika studios och en låt med Robin Eveborn i en annan. Jag har med mig massa grymma och fina vänner på låtarna också. Och Jesper Hättander har som i en dröm lagt trummor på hela kalaset. Jag är så glad för att alla dessa velat vara med!

   Vad har du för planer för sommaren? 
   – Jag har börjat på nya grejer så ska försöka fixa med det så man är redo 2022. Det lär väl inte bli nått nu i sommar? Riktigt deppigt om det blir det för isåfall har jag inte blivit bokad till nått. Kommer försöka sola och bada och dricka drinkar, älskar Bloody Mary även på sommaren.

    

   Vill du läsa mer om Jelly Crystal? Här kan du läsa om när han släppte EP:n Cool Cat.

4. Singellistan – Göteborgs 30 bästa singlar

   17 december, 2020 09:50 Leave a Comment

   Vilka göteborgare släppte de bästa låtarna under 2020? Vi har satt ihop en topp tio lista över stans absolut bästa singelsläpp för att därefter lista resterande favoriter utan inbördes ordning. 

   

   Foto: Isak Löwegren

   Terra – Underbara saker kommer hända oss

   Fan vad bra Terra är (om vi får lov att använda ett riktigt kraftuttryck). I början av 2020 släppte de Underbara saker som har hur många pärlor som helst, inte minst titelspåret. Bandet visar på en ny tyngd i texterna och ett än mer utvecklat Terra-sound. Nu håller vi tummarna för att vi får se Terra live 2021. 

   Funk-Viol – Oasen

   I början av året släppte Funk-Viol sitt debutalbum ❀❀❀❀. Nu är hon tillbaka med det nya projektet Återupplivade som består av tre remixade-spår samt en helt nyproducerad låt av Efrik. Vi på redaktionen älskar att få dyka ned i Funk-Viols magiska, oförutsägbara och lekfulla universum och spåret Oasen är absolut inget undantag. Hon får helt enkelt musik att kännas kul och spännande igen. 

   Bennett – Lev med mig (feat. Kamohelo) 

   Bröderna Bennett kan verkligen göra musik. Deras album Och du heter? låter sig inte placeras i något fack utan arbetar genreöverskridande, nytänkande och fritt. Klicka på play och låt dig svepas iväg av självreflekterande texter och musik som kommer få dig på festhumör. Vi är spända på att se vad de tar sig an härnäst. 

   Kasino – Byter Kanal

   När pop är bra kan det låta helt vansinnigt bra och självfallet hör Kasino till den kategorin. Kasino debuterade med singeln Skriva om dig och följde sedan upp med den fyra spår långa EP:n Du som gick varm på Djungeltrummans kontor. Singeln Byter kanal har ett The Blaze-inspirerat ljudlandskap och en text som lyckas fånga det fina i det fula, det räckte för att vi skulle falla pladask för Kasinos skapelse. 

   

   Shadi G – Godess Pt.1 

   Shadi G har skapat ett alldeles eget sound. Hennes mjuka röst möter svävande ljudbilder och landar i experimentella och stämningsfulla spår som drar åt ett meditativt och vackert R’n’B håll. Goddes Pt.1 är som att sjunka ned i ett mjukt hav av kuddar.

   

   Foto: Per Möller

   Victor Hollender – Igår

   Talangfulle Victor Hollender släppte EP:n Cerna i somras, en fem spår lång EP som tar med lyssnaren på en resa genom Göteborg och hans uppväxt. Vi gillar verkligen hur Victor jobbar med ord, vardagsbetraktelser –  scener från livet blir ren poesi när han lägger fram sina verser.  

   

   Foto: Greta Maria Asgeirsdottir

   Katthem –Ohållbar utveckling

   Katthem är inte bara riktigt coola de gör även bra musik. I september släppte de sitt debutalbum Vackra Lögnerskor, det är melodisk punk uppblandat med popmelodier och låten Ohållbar utveckling slår vi gärna på när vi behöver väcka lite jävlar anamma inom oss. 

   Bye Bye Bicycle – Mirrors

   Nu är äntligen Bye Bye Bicycle tillbaka. I november släppte de EP:n Specular som får oss på redaktionen smått nostalgiska, blickar tillbaka på Jazzhusettiden (i positiv bemärkelse) och blir lite varma i hjärteroten över att det fortfarande finns musik som får oss att känna oss som sockerdricka i kroppen. Mirrors är en äkta popbanger som får en på riktigt gott humör helt enkelt. 

   Beverly Kills – Trophy Hunt

   Beverly Kills har varit superproduktiva i år och släppt riktigt många bra låtar, det är vi självklart glada över. Med Trophy Hunt visar de återigen att deras alldeles egna post-punk sound är här för att stanna. 

   Håkan Hellström – Tillsammans i mörker

   Oj vad vi hade sett fram emot att höra Tillsammans i mörker live ihop med lite hederlig allsång på Ullevi. Men nu blev det som det blev med det. Tillsammans i mörker är småmysig, har hög trall-kvalitet och bär på klassiskt sound i sann Håkan Hellström-anda. 

   Pale Honey – Treat you good

   Jonas Lundqvist – Dubbla fantasier

   Manx – Yoga while crying

   Arvid Nero – Spring is here

   Ljung – You Can’t Hide

   Saga Back – Arcade Games 

   Åke – Vin är tjockare än vatten

   Sarah Klang – Canyon

   Vega Gbg – Alltid nära till hjärtat

   Ikhana och Adrian Lux – You & I (Life on Mars) 

   Franska Trion – Är det konstigt? 

   Nicky William – I Fell in Love with her 

   Jvles – Sweatshirt

   Cobrah – Debut

   Helh- Second Summer

   Hannah Smallbone – Heartless lady

   Jelly Crystal – White lies

   Boy With Apple – Plastic Bags

   Robert John David och Clara Golinger – Gång på gång blir det missförstånd

   Augustine – Coast

5. Jelly Crystal: ”Nya mottot är ”låt det spreta”

   23 maj, 2020 11:14 Leave a Comment

   Jelly Crystal är tillbaka med en färsk och spretig EP på tre låtar där han utforskar olika sidor av sitt sound. 

   Hej Jelly Crystal! Vad har du haft för dig sedan vår senaste intervju?
   – Jag hann med en hel del gig innan allt stängdes ner och har fått ändra om i schemat lite. Har fortsatt skriva nytt material till kommande projekt och börjat fundera på vad man ska bli när man blir stor.

   Hur har coronaläget påverkat dig och din vardag?
   – Alla spelningar är inställda. Ingen dans. Blivit av med mitt day job, annars mår jag kanon.

   Nu är du aktuell med EP:n Cool Cat, berätta om de tre låtarna en hittar på EP:n. Hur kom de till?
   – Det är tre väldigt spretiga låtar som är fristående varandra. Det dom har gemensamt är cool cat, att vara en cool cat. Skrivna ihop med Jarkoo Heiniö och Kamohelo Khoaripe.

   Vad handlar de om? 
   – Alla tre handlar om cool cats, stökigt folk.

   Låtarna från Cool Cat känns rent soundmässigt som en förnyad fördjupning och förlängning av Jelly Crystal-universumet. Vad har du haft för tankar kring ljudbilden som finns på EP:n?
   – Med tanke på att dom är helt fristående från början har dom sitt eget universum. EP:n förvirrar då det känns som tre olika vägar att ta, men om man bestämmer sig för att dom passar ihop så gör de det. Nya mottot är ”låt det spreta”.

   If No One Sees It, It Didn’t Happen gör du tillsammans med Kamohelo Khoaripe från Off The Meds och utöver att göra musik ihop så är ni även vänner. Vad är det bästa med Kamohelo?
   – Han är en väldigt fin vän till mig. Vi har stått varandra nära i två år och har haft tankar om att göra en låt länge. Han har varit en väldigt stor inspiration både privat och musikmässigt. Det känns som att vi känt varandra i ett tidigare liv.

   När tycker du att det passar som bäst att lyssna på Cool Cat?
   – Singeln Cool Cat funkar i alla sammanhang, de andra två har jag testat på tunnelbanan och det funkar perfekt. Man ska åka cab till If No One Sees It, It Didn’t Happen i dyr kostym.

   Hur ska du spendera sommaren?
   – Tror inte jag kommer så långt i sommar. Kommer repa in Vacation Forevers album i Värmland och hoppas på massa ny musik. Sol och bad och massa bloody marys!

   Här kan du lyssna på EP:n

6. Nibla har hittat hem

   4 november, 2019 09:22 Leave a Comment

   Nibla, eller Albin Hallberg som han också kallas, producerade en låt på Parhams debutskiva och sedan tog karriären fart. Nu är det dags för honom att släppa ett soloprojekt, som egentligen inte är så solo. 

   Nibla, eller Albin Hallberg som han också heter, är en hyllad och progressiv producent som kanske bäst känns igen från den svenska hiphopscenen. Karriären tog fart då han var med och producerade en låt på Parhams debutplatta och sedan dess har han skrivit låtar för en massa olika artister. I oktober släppte Nibla låtarna If You och Julia, de första de första egna släppen från honom. 

   Albin tror att nyckeln till varför låtarna som If You, Julia och de kommande släppen fortfarande är låtar som han vill lyssna, på trots att han arbetat så mycket med dem, ligger i att han har arbetat med andra på de allra flesta låtarna. 

   – Man får in andra kvalitéer, perspektiv och synpunkter. Jag har alltid jobbat så sjukt mycket själv. Många gånger har jag tänkt att det är så jag fungerar som bäst men jag behöver oftare ha yttre stimulans och andras kvalitéer för att det ska bli intressant. När jag jobbar själv så tycker jag att det lätt blir samma mönster. Arbetar man med någon ny människa så har man ingen aning om vad man kan förvänta sig. Sedan är inte alla nya men Filip Johnson (Jelly Crystal, red. anm.) har jag aldrig jobbat med innan och inte Daniel Stranéus från Shakarchi och Stranéus heller. Jag tror att det som har gjort att låtarna överlever är att de inte känns så mycket mig för mig. Jag har hört min musik sedan jag var tretton, det är lätt att tröttna på sig själv. 

   

   Tidigare har Albin varit väldigt bestämd kring hur det skulle vara kring musiken, speciellt när han var ny i själva branschen. Han berättar att han tror att hans kärlek till samarbeten har med mognad att göra.
   – Det är väldigt läskigt att bli kritiserad men jag tror att man vänjer sig, jag är i alla fall inte lika rädd längre. 

   Över tid har han fått både erfarenhet och ett bättre självförtroende, och vågar nu lita på det han gör.
   – Nu tycker jag som sagt att det bästa jag kan göra med musik är att bjuda in så många som möjligt. Det är nog en mognadsfråga, att våga släppa in folk. Jag lyssnade på en intervju med Bon Iver här om dagen, inga jämförelser i övrigt men han pratade också om att han alltid arbetade själv i början men nu satt han och gjorde det ihop med folk. Det är ingen som är där för att plocka songwriting credits, de är bara där för att skapa bra musik. Jag har också varit i det där. Jag har gjort så många sessions de senaste åren och försökt att göra en stor karriär och lyckas. Det enda man tänker på är att låten ska bli så potentiellt stor och mainstream som möjligt. Jag tänkte bara på pengar och på att det skulle bli stort istället för att tänka på hur jag skulle göra det så intressant eller bra som möjligt. För varje dag som går så känns det som att jag går mot att göra det så bra som möjligt istället för att försöka tjäna så mycket pengar som möjligt. 

   Fram tills för någon månad sedan arbetade Albin på heltid med musiken. Planen var att göra kometkarriär och faktum är att det gick riktigt bra fram tills det helt enkelt inte gick längre. 

   – Ingenting har fungerat med musiken sedan jag fick barn för snart två år sedan. Samtidigt som jag fick barn skrev jag på med Universals förlag och tänkte att “nu ska jag göra karriär, nu har jag jobbat mig upp till den här nivån där det är dags att bli internationellt framgångsrik och tjäna jättebra med pengar”. Några månader senare blev jag pappa och då minskar inte pressen att tjäna pengar – tvärtom, den galopperade iväg. I kombination med att man blir helt knockad av att inte sova ordentligt och lära sig att ta hand om en helt nyfödd människa. De två senaste åren har bara varit fullständigt kaos, en kreativ katastrof egentligen. Jag har inte lyckats med ens en tiondel av vad jag hade velat lyckas med. 

   Albin blev sjukskriven för utmattning, ett resultat av många års extrem satsning på musiken där han kände att all tid som inte lades på att arbeta var slöseri med tid. Nu har han fått ändra om i sin tillvaro, han har tagit ett extrajobb och är på väg att hitta tillbaka till det lustfyllda i musiken.
   – Det är fruktansvärt skönt. Inom musiken kan man jobba ihjäl sig men ändå inte tjäna några pengar, du kan jobba i tre månader eller tre år med ett projekt utan att det blir några pengar i slutändan. Nu går jag till jobbet. Stämplar in, stämplar ut och vet att jag får lön. Förhoppningsvis kan jag på sikt även känna mig friare i musiken. Att slippa tänka på pengar och bara tänka på varför jag började göra det över huvud taget. 

   Han har landat i insikten att han aldrig lyckades må riktigt bra i framgångsjakten och har nu andra prioriteringar.
   – Jag har en familj att ta hand om, det är inte hela världen vad jag gör så länge som vi har det så bra vi kan ha det. Det låter superklyschigt men man vill ju må så bra man kan göra. Jag vill släppa musik utan att känna att det måste funka. Jag vill bara släppa låtar som jag faktiskt verkligen tycker om. Det får gå som det går och går det bra så är det jättekul, men det är kanske också det sämsta som kan hända för då kanske jag bara skulle krascha igen. Så någonstans är jag rädd för ifall det skulle gå svinbra, jag vet inte om jag är redo mentalt. 

7. Jelly Crystal – På jakt efter den sanna identiteten

   6 augusti, 2019 19:10 Leave a Comment

   Jelly Crystal fick smyglyssna på David Bowie när han gick i fyran för att andra tyckte att det var töntigt. Numera är han själv artist och gör sådan där musik du knappt trodde var möjligt att finna i dagens Spotifyhit-samhälle. 

   Ibland har du beskrivits som ”the sexiest weirdo you’ll ever come across”, skulle du säga att den beskrivningen fortfarande är aktuell? 
   – Den har nog aldrig varit aktuell. Men man skulle säkert kunna behålla weirdo ibland.

   Vad är din drivkraft i din kreativitet och ditt musikskapade? 
   – Annan musik och konst. Det som inspirerar får jag drivet ifrån! 

   

   Vilken typ av musik och konst inspirerar dig?
   – Det är så olika. Jag tror inte det är något specifikt utan mer en mix av allt. Det känns som man yrar runt hela tiden och fyller på med intryck och inspiration. Att lyssna på en bra skiva och kolla på märkligt folk är grymt. En bra film kan ge nästan läskigt mycket, när man går där ifrån och känner att man skulle vinna vilket maraton som helst av all energi.

   Vad skulle du säga att ditt musicerande har för roll i ditt liv? 
   – Det hade varit ett fruktansvärt tråkigt liv utan musiken. Så något botemedel mot tristess och depression.

   Det känns som att Jelly Crystal har ett unikt sound som är både drömskt och svävande men som samtidigt delar samma luft som dåtidens glamrockare och filmiska ljudlanskap. Hur har du hittat fram till det? 
   – Jag vet inte riktigt, men man har testat runt massa. Tycker fortfarande jag spretar jätte mycket i skrivandet. Hänger nog mycket på var man är i stunden.

   

   Du spelar även med andra artister, hur är det att framföra någon annans musik jämfört med din egna? 
   – Jag tycker det är grymt. Jag älskar den musik som de jag spelar med gör. Det känns lyxigt! 

   I musikvideon till Beverly Hills dansar du runt i snabba solglasögon. Är snabba solglasögon en trend som kommer att överleva hela 2019? 
   – Jag tror trenden redan dött när jag spelade in den, är alltid sist på bollen.

   Vilka trender vill du se mer av under retsen av året? 
   – Att alla bara helt plötsligt börjar lyssna på Jelly. Ingen fattar varför eller hur, men det blir Jelly-psykos i hela landet. Jag måste ha mer plays på Spotify.

   Vad har du för planer för resten av året? 
   – Det kommer skiva i höst, så den måste bli klar. Några spelningar kommer komma upp. Annars ska jag bara försöka klara mig ekonomiskt och njuta av livet! 

   

   Where´s the Starman känns lite lätt nostalgisk när en lyssnar på den. Är du nostalgiskt lagd? 
   – Oftast är jag inte nostalgiskt lagd rent självmant, men när det kommer upp och man pratar om vissa saker dras jag nog lätt med in i det. När jag skriver blir det kanske så för att jag lyssnar på mycket gammal musik. Jag fick smyglyssna på Bowie när jag gick i fyran för att det var så töntigt då.

   När var senaste gången du blev imponerad av något rent musikaliskt?
   – När såg Robyn live på en rikemans privatfest. De körde låten Love is Free som jag aldrig hade hört innan och jag tappade hakan. 

   Just nu arbetar du på en skiva, vad har du tänkt på när du har skrivit låtarna som kommer att finnas med på albumet? 
   – Låtarna har nog inget gemensamt budskap rakt igenom. De spretar åt alla håll känns det som. Men Beverly Hills, Dear Nobody och Wheres the Starman som släppts redan handlar mycket om identitet, vem man påstår sig vara och vem man egentligen är. Hela den cirkusen.

   Måste en lida för att skapa bra konst eller är konstnärligt lidande bara ett påhitt? 
   –Det blir ju inte lika spännande om man är för solig.

   Nämn tre saker du tycker är riktigt bra just nu.
   – Love is Free med Robyn & La Bagatelle Magique, nya vita tubsockor och Clap Clap Club. 

8. Jelly Crystal om kvällens Oceanengig

   15 mars, 2019 15:52 Leave a Comment

   Jelly Crystal gör musik som har en air av forntida glamrockare över sig. Ikväll står han på scen på Oceanen. Vi har gjort den enda intervju du behöver läsa inför giget. 

   Jelly Crystal eller Filip Johnson som han heter när han inte står på scen gör musik som rör sig i ett drömskt och smått nostalgiskt ljudlandskap. Att lyssna på hans musik är stundtals meditativt, lite som att simma i en skimmrande och perfekt tempererad pool med turkosblått vatten. Ikväll är det dock liveupplevese som gäller. Jelly Crystal kommer att riva av ett gig tillsammans med Vacation Forever på Oceanen och vi har frågat ut Filip om kvällen.

   Idag spelar du och Vacation Forever på Oceanen, hur laddar ni upp inför giget? 
   – Vi laddar upp med Madonna-Holiday i bilen!

   Vilken är den ultimata låten att inta scenen till och varför? 
   – Madonna-Holiday! Den glittrar så otroligt bra!

   Du och Vacation Forever (Zacharias Zachrisson) är vänner privat också, blir det extra stökigt när ni lirar ihop? 
   – Jag måste nästan ha något att jämföra med. Skulle nog ändå säga relativt sansade.

   Du spelar även i andra bandkonstellationer utöver ditt projekt Jelly Crystal. Vilken är den största skillnaden mellan att köra solo jämfört med att vara en del av någon annans projekt? 
   – Det är mestadels musikmässigt och att jag inte spelar bas med Jelly. Men också något annat lugn tror jag. Jag blir oftast mycket mer nervös i andra band.

   För inte så länge sedan släppte du singeln Beverly Hills, hur kom den till och vad handlar den om? 
   – En gång var jag på en tillställning i Stockholm. Då kom det in en kille i butiken som på sin Instagram var i Thailand…..det handlar den om!

   Din musik känns drömsk, stundtals filmisk och atmosfärsik. Vad brukar du drömma om? 
   -Vilken komplimang. Jag har typ alltid mardrömmar och är alltid arg när jag pratar i sömnen tydligen? Så jag vet inte var allt kommer ifrån.

   Hur tycker du att en bäst inleder helgen? 
   – Oceanen klockan 21:00!

   Vad har du i kikarn inför våren och sommaren?
   – Mer spelningar och låtar kommer. Både för mig och Vacation Forever. Jag är mycket i studion nu för att göra klart EP 2!

   Sugen på att se vad som händer när en peppar inför ett gig med Madonnas Holiday? Länk till eventet hittar du här.