Tag Archive: Cobrah

1. Singellistan – Göteborgs 30 bästa singlar

   17 december, 2020 09:50 Kommentarer inaktiverade för Singellistan – Göteborgs 30 bästa singlar

   Vilka göteborgare släppte de bästa låtarna under 2020? Vi har satt ihop en topp tio lista över stans absolut bästa singelsläpp för att därefter lista resterande favoriter utan inbördes ordning. 

   

   Foto: Isak Löwegren

   Terra – Underbara saker kommer hända oss

   Fan vad bra Terra är (om vi får lov att använda ett riktigt kraftuttryck). I början av 2020 släppte de Underbara saker som har hur många pärlor som helst, inte minst titelspåret. Bandet visar på en ny tyngd i texterna och ett än mer utvecklat Terra-sound. Nu håller vi tummarna för att vi får se Terra live 2021. 

   Funk-Viol – Oasen

   I början av året släppte Funk-Viol sitt debutalbum ❀❀❀❀. Nu är hon tillbaka med det nya projektet Återupplivade som består av tre remixade-spår samt en helt nyproducerad låt av Efrik. Vi på redaktionen älskar att få dyka ned i Funk-Viols magiska, oförutsägbara och lekfulla universum och spåret Oasen är absolut inget undantag. Hon får helt enkelt musik att kännas kul och spännande igen. 

   Bennett – Lev med mig (feat. Kamohelo) 

   Bröderna Bennett kan verkligen göra musik. Deras album Och du heter? låter sig inte placeras i något fack utan arbetar genreöverskridande, nytänkande och fritt. Klicka på play och låt dig svepas iväg av självreflekterande texter och musik som kommer få dig på festhumör. Vi är spända på att se vad de tar sig an härnäst. 

   Kasino – Byter Kanal

   När pop är bra kan det låta helt vansinnigt bra och självfallet hör Kasino till den kategorin. Kasino debuterade med singeln Skriva om dig och följde sedan upp med den fyra spår långa EP:n Du som gick varm på Djungeltrummans kontor. Singeln Byter kanal har ett The Blaze-inspirerat ljudlandskap och en text som lyckas fånga det fina i det fula, det räckte för att vi skulle falla pladask för Kasinos skapelse. 

   

   Shadi G – Godess Pt.1 

   Shadi G har skapat ett alldeles eget sound. Hennes mjuka röst möter svävande ljudbilder och landar i experimentella och stämningsfulla spår som drar åt ett meditativt och vackert R’n’B håll. Goddes Pt.1 är som att sjunka ned i ett mjukt hav av kuddar.

   

   Foto: Per Möller

   Victor Hollender – Igår

   Talangfulle Victor Hollender släppte EP:n Cerna i somras, en fem spår lång EP som tar med lyssnaren på en resa genom Göteborg och hans uppväxt. Vi gillar verkligen hur Victor jobbar med ord, vardagsbetraktelser –  scener från livet blir ren poesi när han lägger fram sina verser.  

   

   Foto: Greta Maria Asgeirsdottir

   Katthem –Ohållbar utveckling

   Katthem är inte bara riktigt coola de gör även bra musik. I september släppte de sitt debutalbum Vackra Lögnerskor, det är melodisk punk uppblandat med popmelodier och låten Ohållbar utveckling slår vi gärna på när vi behöver väcka lite jävlar anamma inom oss. 

   Bye Bye Bicycle – Mirrors

   Nu är äntligen Bye Bye Bicycle tillbaka. I november släppte de EP:n Specular som får oss på redaktionen smått nostalgiska, blickar tillbaka på Jazzhusettiden (i positiv bemärkelse) och blir lite varma i hjärteroten över att det fortfarande finns musik som får oss att känna oss som sockerdricka i kroppen. Mirrors är en äkta popbanger som får en på riktigt gott humör helt enkelt. 

   Beverly Kills – Trophy Hunt

   Beverly Kills har varit superproduktiva i år och släppt riktigt många bra låtar, det är vi självklart glada över. Med Trophy Hunt visar de återigen att deras alldeles egna post-punk sound är här för att stanna. 

   Håkan Hellström – Tillsammans i mörker

   Oj vad vi hade sett fram emot att höra Tillsammans i mörker live ihop med lite hederlig allsång på Ullevi. Men nu blev det som det blev med det. Tillsammans i mörker är småmysig, har hög trall-kvalitet och bär på klassiskt sound i sann Håkan Hellström-anda. 

   Pale Honey – Treat you good

   Jonas Lundqvist – Dubbla fantasier

   Manx – Yoga while crying

   Arvid Nero – Spring is here

   Ljung – You Can’t Hide

   Saga Back – Arcade Games 

   Åke – Vin är tjockare än vatten

   Sarah Klang – Canyon

   Vega Gbg – Alltid nära till hjärtat

   Ikhana och Adrian Lux – You & I (Life on Mars) 

   Franska Trion – Är det konstigt? 

   Nicky William – I Fell in Love with her 

   Jvles – Sweatshirt

   Cobrah – Debut

   Helh- Second Summer

   Hannah Smallbone – Heartless lady

   Jelly Crystal – White lies

   Boy With Apple – Plastic Bags

   Robert John David och Clara Golinger – Gång på gång blir det missförstånd

   Augustine – Coast

2. Cobrah – Sätter sina egna regler

   11 mars, 2020 15:18 Kommentarer inaktiverade för Cobrah – Sätter sina egna regler

   Cobrah drog in över Musiksverige som en lack- och läderklädd storm med sin elektro-pop under 2019. Nu är hon aktuell med singeln Debut som har premiär den 13 mars. 

   Du släpper Debut via ditt egna bolag Gagball, vad skulle du säga är fördelarna med att släppa under egen label? 
   – Man få göra precis hur man vill! Det är det absolut bästa, att vara högsta chefen, ingen som kan komma och säga nej eller ändra på något. Det är asnice, framförallt om man som jag gillar att göra lite knäppa grejer.

   Berätta om låten, hur kom den till? 
   – Jag var så jävla trött, bokstavligt trött. Hade varit i London en vecka, raveat dagen innan flyget hem, kommit tillbaka sent på söndag natt, extrajobbat dagen efter, uppträtt med Charli Xcx på Berns på kvällen, dagen efter det drog jag till studion för att träffa Hannes och skriva. Då hade jag helt tappat rösten och vi fick lägga in Snoop Dogs Drop It Like It’s Hot sång på instrumentalen.

   När tycker du att en ska lyssna på Debut? 
   – När man kör i tunnlar! Eller hånglar och om det inte händer så ofta så brukar jag köra den som ett gym track, helst intervall så kan man ha paus i dom lugna delarna.

   

   Foto: Simon Jung

   När var senaste gången du gjorde något för första gången? 
   – Shit, det känns som att jag gör saker för första gången typ hela tiden. Det är så himla lyxigt. När vi tog pressbilderna för Debut så gjorde jag olaga intrång för första gången på en byggarbetsplats där dom rev ett hus och så skrek det en tant från en balkong i närheten “Gå ner från maskingerna” Då skrek jag tillbaka “Vi ska bara ta några bilder” Sen skrek det en annan kille från en annan balkong “Blire bra bilder eller?” Helt plötsligt stod alla i det bostadshuset och kollade ner på när vi fotade.

   Hur kommer du att fira singelsläppet? 
   – Med buller och bång! Jag tycker alltid att släppa låtar är typ som att knulla utan att komma (om man får vara lite grov). Att man jobbar och jobbar och jobbar på något och dagen det finns på Spotify så vill man liksom att all den där stressen och pressen ska släppa, men den gör knappt det. Det är en helt annan grej och köra live, man får avreagera sig och publiken är med en! När man släpper en låt är det mest bara siffror i streams och dm:s på Instagram som så klart är fett uppskattade. Därför kan det vara nice och bara ha en riktig jävla utekväll för att få den där fysiska releasen av all stress.

   Just nu bor du i Stockholm, vad tycker du om stadens musik- och klubbliv? 
   – Det känns som att allt försvinner under vintern, eller som att man måste leta djupare för att hitta guldklimparna. Men i slutändan handlar det inte ens om vilka ställen man kan gå till utan vilka man tar med sig dit! Även om det är roligt att gå på riktigt urflippade ställen.

3. Cobrah – Krossar normer med lack och läder

   14 augusti, 2019 09:00 Kommentarer inaktiverade för Cobrah – Krossar normer med lack och läder

   Cobrah är så långt ifrån det tillrättalagda det bara går att komma. Med lack, läder, kedjor och musik som skulle få vilket klubbkid som helst att bli frälst är hon redo att erövra den internationella musikscenen. 

   Cobrahs musik är som en slags angenäm käftsmäll, uppfriskande, hänförande och helt oemotståndlig. Den liknar inte något annat som återfinns i det svenska musikbiblioteket och kanske är det just därför som Cobrah inger hopp om att vi fortfarande kan bli positivt överraskade när det släpps ny musik. Cobrahs artistiska uttryck är under konstant utveckling och hon berättar att hon testat sig fram och försökt göra musiken allt mer utmanande innan hon började dela med sig av sin musik. 

   – Jag tycker fortfarande att jag inte riktigt har lyckats med det, även om det utifrån sett kan anses vara ganska utmanande. Jag ser alltid grejer som jag tycker är så mycket ballare. Det har varit så att man har samlat på sig olika konstnärer och skapat sin estetik genom åren och då blir det ens referenser när man själv skapar. 

   

   Foto: Zebastian Von Hall

   Bildspråket och det visuella uttrycket är svårt att värja sig mot. Det är kontemporärt, kanske kan det upplevas provocerande av vissa medan andra har blivit helt frälsta. En sak är dock säker, Cobrah inspireras inte av det tillrättalagda och bekväma i sitt konstnärsskap.

   –Det är väldigt internationellt. Både musiken och allt det visuella är ju inte taget från det svenska kulturarvet. Det är jättesvårt med latex, det är limma och skit. 

   – I början tänkte jag mycket kring hur allt ska se ut och försökte distansera mig själv ifrån det och se det utifrån ett konsumentperspektiv, men det blev ganska misslyckat. Sen började jag att göra saker som jag trodde skulle bli fett och har i efterhand kunnat se att det påminner om saker jag sett innan. 

   Cobrah gör sina scenkläder själv och har även börjat sy. Till en början tog hon ett enkelt basplagg och gjorde smycken kring det i form av att sätta en massa läderband som hängde ned kring kroppen. 

   – Det finns ingenting att köpa här i Sverige, om man ska göra någonting så ska man jobba tillsammans med en designer och det är oftast väldigt dyrt och kostar mer än vad jag får i gage. Och då ska man ändå förklara hela ens vision, det är en jättelång process. Oftast när man får ett gig så är det inte med ett halvårs framförhållning utan snarare en månads, det är kort om tid. Jag har testat mig fram hemma, det har visat sig vara lite mer tidseffektivt. 

   

   Scenkläderna ritas upp i skissblock och sedan börjar kläderna ta form. Cobrah kombinerar enkla klädesplagg som hon sedan gör om med hjälp av nya tillägg eller genom att klippa i dem.

   – Det är inte avancerade siluetter eller mönsterkonstruktioner, jag förändrar plaggen med editeringar. Att kunna klippa ut lite hål här och var och sätta in lite nitar och kedjor är min touch på allt. 

   Om en jämför Cobrah med resten av Sveriges musikscen så känns plötsligt det mesta rätt så snällt och tillrättalagt. Hon håller med om att hennes konstnärsskap kan ses som avvikande från det vi normalt bjuds in till att lyssna på, istället finns likar på det internationella planet och hennes musik har fått en större lyssnarskara utanför vårt lands gränser. Samtidigt har det varit viktigt för henne att kunna sticka ut våga utmana den norm som råder, där artister anpassar sig efter det svenska utbudet och haft de kläder som går att köpa. 

   – Jag har aldrig riktigt känt att jag har kunnat identifiera mig med det som finns här. Det finns många som gör väldigt bra musik, men det har alltid varit väldigt snällt. Jag känner att det aldrig riktigt har funnits en artist som gör samma sak som mig. Allting blir väldigt homogent då Sverige är ett litet land.

   – Jag tror också att det är en del av Spotify-generationen som finns nu. I alla fall skivbolagsmässigt och om man är en artist som börjar utifrån ett skivbolag. Det är så extremt streamingfokuserat och då är det också en så himla lätt att göra det som tar kort tid, är väldigt hittigt och lättsmält för då tjänar man pengar och det är skivbolagets främsta intresse. 

   Deras intresse är ju sällan, även om det är klart att det finns undantag inom allt, att skapa en kultur eller en långvarig grej som håller tio år framåt, för det betalar inte deras löner. 

   

   Just nu är Cobrah aktuell med musiken till en H&M-kampanj och hon berättar att hon försöker att vara öppen för slumpen och utforska sitt artistskap via de möjligheter som erbjuds. Hon försöker låta sina beslut styras av att göra sådant som känns hundra procent Cobrah och berättar att hon har fått kämpa med att inte ta efter andra så mycket. 

   – Jag har varit så himla orolig och undrat om det jag gör är bra nog, eller om det är tillräckligt konstnärligt intressant och hela tiden försökt se värdet i det jag gör genom vad andra gör. Nu på senare tid har jag gått in i studion och försöka att inte lyssna på andra artister som jag gillar utan gjort något som jag känner för att göra den dagen fullt ut. Jag jobbar jättemycket mer på att göra sådant som jag själv tycker är intressant oavsett vad andra har för sig. Det är en jättestor skillnad jämfört med innan.

   Hon har alltid varit väldigt målinriktad och berättar att hon vetat att hon ska bli artist sedan hon var liten. Valen av skolor under uppväxtåren har präglats av vad som skulle gynna hennes artistskap mest och hon har både folkhögskola och en utbildning på Musikmakarna i ryggen.

   – Jag tror att det är ännu viktigare att kunna göra något annorlunda för att musikbranschen är så himla homogen. Jag tror att min vilja att sticka ut eller göra någonting annorlunda är alltid mycket starkare om jag är i en homogen miljö. Jag tror att det finns många bra saker som kommer ur att man är missnöjd. Alla roliga klubbar är födda ur det. Framförallt för att någon har tröttnat på att allting är så tråkigt och väljer att göra sin egna grej. 

   Mot hösten hoppas Cobrah att hon kan arbeta mer tillsammans med andra konstnärer och att hon får tid till att planera saker mer noggrant innan de släpps. Eftersom hon gör det mesta som är kopplat till Cobrah helt själv längtar hon nu efter att släppa in andra i sitt artisteri. 

   – Jag tror att det är enklare att samarbeta med andra om man är väldigt säker på vad man vill göra och inte göra. Jag kommer ihåg att ju mindre jag kände att jag visste kring vad jag ville göra desto mer kontroll ville jag ha. Om man är vilsen så vill man ha kartan själv och bestämma var man ska gå. Men ju mer jag producerar, ju mer jag lär känna mig själv och mitt konstnärskap, desto lättare är det att samarbeta med andra. 

    

4. Program x Djungeltrumman – en heldagsfest på Contrast Public House

   26 juli, 2019 13:26 Kommentarer inaktiverade för Program x Djungeltrumman – en heldagsfest på Contrast Public House

   Den 1 augusti såg ut att vara en helt vanlig tråkig torsdag. Sen hookade vi upp med våra kompisar i Program för att arrangera en heldagsfest på Contrast Public House.

   Den 1 augusti medarrangerar Djungeltrumman en dagsfestival tillsammans med Program. För att vi kan, vill, och bör göra det. Vilka skulle annars styra upp första augusti? Det kommer bli en eftermiddag, kväll och natt full av liveband och dj:s.

   Uppdatering: vi har meddelat de 15 personer som vunnit biljetter i vår nyhetsbrev-tävling. 🙂 

   SAMMANFATTNING
   Live
   Nadja Evelina
   Cobrah
   Thomas E. Frank
   Agent blå
   Manx
   Mira Aasma
   Ennui

   DJ:s
   Somar Klub
   Trade Collective

   LÅNGLÄSNING

   Nadja Evelina

   Vi intervjuade henne i maj, nu har vi bokat henne i augusti. Spana in hennes Spotifysida för hits som Finast utan filter, Rymmer, Aldrig samma/alltid samma och Nästan ingenting (med Karakou). OMG! Visa din uppskattning på FB.

   Cobrah
   
   Vi är jätteglada över att kunna presentera Sveriges coolaste nya artist. Lyssna in hennes Spotify. Se hennes otroligt stilistiska videos. Läs vår intervju från i höstas. Gilla henne på det globala nätverket.

   Thomas E. Frank

   Den stora vilan-Thomas släpper en ny skiva i vinter, men redan nu får vi höra några av låtarna därifrån. Spana in hans Spotify. Lajka hans Facebooksida.

   Agent blå
   
   Agent blå har växt upp och vi har bokat dem. De är ju fantastiska! Här är deras Spotifysida och här hittar ni deras Facebooksida.

   MANX

   Maria Nyström aka Manx är det bästa som landat på Vårø sedan vi vet inte när, men vi vet att vi ser fram emot att se henne live. Här är en intervju vi gjorde med henne tidigare i år. Här är hennes Spotifysida.

   Mira Aasma
   
   Vi intervjuade henne när hon precis hade släppt sin EP Nighttime Memos. Nu kommer Mira Aasma till Program x Djungeltrumman. Lyssna här.

   och Ennui.
   
   Spana in det här sexmannabandet. Kolla på deras video. De är oerhört svängiga, inte sant?

   Dessutom kommer Somar Klub och Trade Collective att stå för musiken på den vädersäkra utserveringen. Håll utkik i eventet (vi uppdaterar givetvis även den här sidan). Och just det, köp biljetter här. Sju band, 200 pix. Plus bra dj:s och gött häng. Hur bra deal är inte det?

5. Cobrah debuterar med IDFKA

   3 november, 2018 09:00 Kommentarer inaktiverade för Cobrah debuterar med IDFKA

   Igår släppte exilgöteborgaren Cobrah sin första singel. Låten heter IDFKA och du kan se den här nedan. Vi pratade med henne om inspirationen från fetishvärlden, vogue och hur det var att vara den enda punkaren i Askim Billdal.

   Presstexten kallar IDFKA för “en lekfull och hänsynslös mix av electro, pop, vogue och sexuell utlevnad” och det känns inte som något vi behöver argumentera emot. Cobrahs förstasingel är bland det mest unika vi hört i höst. Hennes spelning på Emmaboda 2018 kallades ”årets svåraste bokning” av Gaffa. Hon har uppträtt på Stockholm Pride och varit förband till Jenny Wilson på Vasateatern. En intervju var oundviklig.

   Vem är du, och hur kom Cobrah till?
   – Jag växte upp i Göteborg och gick ut mycket på klubbarna där. Nu jobbar jag ju “ish” som artist och har gått på Musikmakarna som är en superpopskola. Där lär man sig att producera pop, du vet. Sen träffade jag en kille som heter Hannes som jag gjorde IDFKA med, det blev en så himla bra blandning. Jag dansade mycket vogue när jag växte upp och där dansar man till en väldigt specifik musik. Han fattade grejen och så gjorde vi en twist på det, försökte kombinera den värld jag kommer ifrån med den värld jag lever i nu.

   Jag hörde att du var den enda punkaren i Askim Billdal när du växte upp?
   – Ja men typ. Det var ensamt. Men det blir ju ännu mer punk när man är så anti allt. Jag kom in på det via emo egentligen, och sen har jag blivit mer punkare med åren skulle jag säga. På den tiden lyssnade jag mycket på ledsen hardcore, som man gör, men jag har alltid varit så himla anti. Framförallt gentemot andra människor, vilket jag är fortfarande. Jag tror att jag egentligen alltid har velat ha på mig platåkängor och hata folk.

   Du har dansat mycket i livet, framförallt vogue. Berätta om det.
   – Jag har alltid dansat, alltid varit extremt udda. Jag kunde inte tolka sociala koder för fem öre när jag växte upp. I Askim Billdal spelar man fotboll eller inte medan jag, i mellanstadiet, tänkte “magdans vore kul att testa på”. Du är socialt dömd då. Jag gjorde många olika saker inom dans och tyckte det var skitkul, tog 5-6 klasser i veckan och lekte runt. Sedan tog jag en vogueklass av nyfikenhet och älskade det. Nu har jag blivit mycket mer mainstream i och med att queer har blivit mer mainstream, RuPauls Dragrace och hela den biten. Men då tyckte jag att det var en väldigt artistisk dans på något sätt, den är så överdriven och kulturen kring den är så överdriven. Vogue handlar om att kliva in i en roll och ta mycket plats.

   Gagballs, gimpsuits och latex. Inspireras du mycket av fetishkultur och fetishscenen?
   – Ja jättemycket, mest under det senaste året när jag började forma projektet. Det började med att jag var intresserad, och så spelade jag på en fetishklubb under Stockholm Fetish Week. Jag blev chockad över hur fett det var. Folk i alla möjliga åldrar och sexualiteter som bara är så himla freaky på ett nice sätt. Utlevande och fritt, så är ju inte samhället uppbyggt överhuvudtaget. Och det är väldigt estetiskt vackert över lag. Jag drogs väldigt mycket till det. Jag hade beställt en latexdräkt tre månader innan giget. Den tillverkades från scratch och efter giget fick jag riva av mig dräkten när jag skulle gå på toa på en bensinmack. Det var bråttom till tunnelbanan så jag hann inte sätta på mig kläder under, jag fick åka naken under en skinnkappa hela vägen hem.

   – Efter det var det som att den kulturen öppnade sig för mig och jag började ta mer och mer del av den. Jag sökte mycket inspiration i det, jag hade sökt efter en visuell profil och fetish ihop med punk passade väldigt bra.

   Är Cobrah ett studio- eller liveprojekt?
   – Det är framförallt ett liveprojekt. Det är nice att få streams men jag vill bara ut och spela egentligen.

   Gillar du att jobba solo eller vill du ha en skaparpartner?
   – Jag jobbar generellt tillsammans med andra, oftast kompisar som jag har lärt känna genom åren, och har mitt eget skivbolag.

   Om jag skulle beskriva din musik som “inte så kommersiell”, vad säger du då?
   – Jag tycker att min musik är kommersiell på samma sätt som rock är kommersiellt. Rock har varit världens största genre i hur många år som helst men ingen tycker att det är kommersiell musik. Gör Björk kommersiell musik? Att göra något som är annorlunda är superviktigt för mig. Varför ska man vara artist om man inte har något nytt att komma med? Det gör att det finns något intressant i det jag gör, som förhoppningsvis känns nytt och annorlunda.

   Du har gjort en del spännande samarbeten utanför musiken också, berätta.
   – Jag har arbetat med modeskaparen Antonia Pihl som har jobbat med Icona Pop, Little Jinder, Molly Sandén och så vidare. Hon gör en kollektion som de gör en video till och den videon kommer jag att vara med i och göra musiken till. Det är skitfett, jag lärde känna henne på Stockholm Fashion Week och det var genom henne som jag träffade Simon som har tagit mina pressbilder. Jag åkte och köpte en stor bläckfisk och satte på huvudet, det luktade för jävligt.

   ”Det ska vara riktigt deppigt väder när den släpps. Min musik passar bättre i mörker” har du sagt om singel nummer två. Hur låter den?
   – Den andra singeln kommer att vara lite som denna men mer melodi i refrängen och ingen vers. Sen kommer det att komma lite rapgrejer också, jag försöker hålla det till mitt sound men vill inte göra en EP som innehåller fem versioner av samma låt.