Skaldjur i drivor, halv special med västkustsallad och räkmacka. Som skåning är detta min kunskapsmässiga repertoar av vad som är typisk västkustmat. Tanken var att jag skulle ge mig ut på en kulinarisk resa i göteborgsk matkultur ur ett historiskt perspektiv. Det visade sig vara lättare sagt än gjort.

 Tack och lov fick jag ta hjälp av mathistoriska experter. Men direkt sattes käpparna i mitt redan knaggliga hjul. Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, släppte bomben att det knappt finns någon dokumentation över lokal och länsbaserad mathistoria i Sverige.
– Även om intresset för mat och gastronomi exploderat de senaste åren är mathistorikerna tyvärr få, förklarar han.

Stefan Öberg, forskare i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg, berättar att det mestadels är elitens matkonsumtion som dokumenterats genom tiderna.
– Därför är det svårt att veta vad människor i allmänhet ätit genom historien, detta är ett problem som även programmet Historieätarna brottats med, säger Stefan Öberg.

Under 1900-talets början verkar det egentligen mest ha ätits mackor och mjölk landet runt.
– Bröd, mjölk, potatis och smör dominerade kosten helt, allt annat var tillbehör, förklarar Stefan Öberg.

Tydligen kunde en vuxen människa smälla i sig en hel limpa dagligen. Det rådde alltså inga gastronomiska utsvävningar i gemene hushåll när det kom till mat för hundra år sedan, något som självklart har en ekonomisk förklaring. Men om vi kastar oss flera decennier framåt i tiden. Skaldjur kan ju inte vara det enda Göteborg har att komma med? Nejdå, Baddaren från Göteborgs Kex har på biskviområdet blivit lite av en ikon och två gånger om året sjukanmäler sig halva västkusten för att kunna inhandla dessa ytterst ”speciella kex” i Bräckboden nära fabriken i Kungälv.

”Och icke att förglömma, självaste begreppet fredagsmys myntades på Sveriges framsida”

Men det tar inte slut här. Richard Tellström berättar att Göteborg med all rätt kan tillskriva sig en del kulinariska innovationer.
– Julbordspizzan sägs vara göteborgsk, pepparkakor med grönmögelost är likaså ett västkustfenomen. Och icke att förglömma, självaste begreppet fredagsmys myntades på Sveriges framsida, säger Richard Tellström.

Göteborgs-Posten var nämligen först med att omnämna det populära veckoslutsmyset redan 1994. Det ni! Sedan dess har vi frossat i texmexmat i hela vårt avlånga land och Sverige är tillsammans med Norge de två länder i Europa som lägger mest pengar per person på ”texmex”.

Bortsett från fredagstacosen råder det ingen tvekan om att vårt skandinaviska kök är trendigt. Svenska kockar gör succé på andra sidan jordklotet och foodies från hela världen vallfärdar hit för att få smaka på en bit av Göteborg. Vi har också hela sju stjärnkrogar listade i Guide Michelin, vilket beskrivs som många med tanke på vår stads storlek.

Men varifrån kommer vårt extrema intresse för mat och matlagning? Marianne Pipping Ekström som forskar om matvanor och matkultur, berättar att det till stor del handlar om att Sverige är ett rikt land.
– Vi i Sverige har råd att visa vår identitet med mat, i överflöd och lyx, säger Marianne Pipping Ekström och fortsätter:

– För oss är mat ett kulturfenomen och en upplevelse lika mycket som en turistattraktion.

Föda är inte längre något som enbart ska mätta våra magar, som limporna gjorde för hundra år sedan, det ska vara en hejdundrande fest för munnen också.

Publicerades först i Djungeltrumman #40. Läs hela numret här!