Maria Ramnehill har återigen lagt örat mot Göteborgsmarken för Djungeltrummans räkning. I månadens spaning går hon på tung teater, picknickar på Galterö och gör Wikipedia lite mer jämställt.

Lekfullt om allvar
Nazister, finanskris, maktspel och dysfunktionella familjer. Göteborgs teaterhöst erbjuder knappast någon enkel verklighetsflykt, det är allvarliga och tunga ämnen som anknyter till samtiden. Tur då att så många uppsättningar enligt beskrivningen har en lekfull touch, en komisk twist på sina tunga ämnen. Eller handlar det bara om att locka nervösa och alltför respektfulla besökare till den svåra konstformen som ibland anses vara höjden av högkultur? Det är jag helt och hållet för, inget är så roligt att skratta åt som allvarliga saker.

Kollektivtrafiken återgår till det normala, nästan
Visst känns det som att det har varit ovanligt många arbeten i spårvagnstrafiken i sommar? Vart man än har rört sig har spåren varit ockuperade. Nu ska spårvagnarna äntligen gå som vanligt igen. Förutom för de som åker mellan Gamlestadstorget och Centralstationen som får stå ut ända till november.

Skärgårdshöst
Hela sommaren har skärgårdsbåtarna varit lika packade som en sjökapten på Göta kanal. Tack vare växthuseffekten brukar ju september vara lika varm som sommarmånaderna, och när folk inte har tid att bada har du chansen att vara ensam drottning på stranden. Är det för kallt för ett dopp kan du ta din picknick till det dramatiska landskapet på Galterö, utanför Brännö. Och kanske klappa ett och annat får.

Motståndets dialektik
Bioaktuella surrealistdramat The Lobster är bland mycket annat en träffsäker spegel för hur aktivistgrupper är när de fungerar som sämst, och går för långt i sin strävan att skapa ett alternativt samhälle. I en värld där tvåsamhet inte bara är norm, utan lagtvång, hamnar huvudpersonen i en motståndsgrupp som helt enkelt gör tvärtom: de förbjuder kärlek.

Slöjan
Ser oroväckande tecken på att ännu en slöjdebatt tar fart. Eller är det den senaste som aldrig riktigt tog slut? Vem vet. Varje gång det här debatteras finns de som ropar på förbud, men det är aldrig feministiskt att säga åt andra kvinnor vilka kläder de bör och inte bör bära.

”Det är aldrig feministiskt att säga åt andra kvinnor vilka kläder de bör och inte bör bära”

Skriver själva
Göteborgs litteraturhus är inte bara en plats att lyssna på samtal om Ann Jäderlund och Chris Kraus. Det är också en plats för skapande. Varje tisdagar har projektet Kvinnliga huvudpersoner en wiki-skrivstuga. Kom dit och bidra till att öka antalet artiklar om och av kvinnor på wikipedia.se! Måndagar och onsdagar är det skrivarverkstad för alla som vill dela wi-fi, kaffebryggare och roman- eller rimidéer med andra som brinner för litteraturen lika mycket som du.

Diss
Jag blev inte eld och lågor av att läsa om den nya streamingtjänsten Gazenet, eftersom jag hellre hade sett ett bättre utbud av qtbh-filmer i de filmtjänster jag redan använder. Qtbh-film är inte ett särintresse, utan något som kan beröra alla. Utbudet på sajten var dessutom en besvikelse. I kategorin “gaykillar” listar Gazenet 51 filmer medan “gaytjejer” innehåller 13 filmer, som alla verkar ha ungefär samma synopsis. Säkert kommer de att lägga till fler filmer allt eftersom, men den som letar flatfilmer får än så länge leta någon annanstans.

Hiss
Hjältarna som arrangerade och deltog i Pride-festivalen i Uganda. Trots att “homosexuella handlingar” är förbjudna och att tidningar hänger ut och hetsar mot qtbh-aktivister kämpar de öppet för allas rätt att vara den de vill. Och de gör det fullt medvetna om att polisen kan komma att storma deras evenemang, som den gjorde i början av augusti. Inte ens när en minister hotar att alla som deltar i den planerade Prideparaden kommer att gripas ställer de in. Istället meddelar man bara att paraden “skjuts upp” och fortsätter förhandla med en regering som vägrar erkänna deras människovärde.