Pianomusiken ljuder över Göteborg och till den allt mer växande skaran av lokala pianister hör Andreas Fröberg som till vardags är psykiater. Nu är han aktuell med EP:n You and You and Me som handlar om dem vi älskar och bryr oss om, men lika mycket om de vi inte bryr oss om.
När du mailade mig skrev du att Göteborgs pianoliv verkligen är på gång. Vad skulle du säga är det starkaste tecknet på pianomusikens uppgång?
– Att det skrivs och spelas en massa ny pianomusik i den här stan! I februari kom Joel Lundbergs album Music from a room (framförd av Kalle Stenbäcken), i maj släppte jazzvirtousen Naoka Sakata sitt första soloalbum Inner Planets och på nationaldagen fick vi höra Anders Teglund livestreama från Botaniska trädgården. Det är olika genrer och stilar, men det känns som vi pianister plötsligt vågar tro på att vårt instrument är tillräckligt i sig självt. Både i sin fulla blom och för mer avskalad musik.
Foto: Ellika Henriksson
Hur kommer det sig att du började spela piano?
– Vi hade ett piano hemma när jag var liten. Min storebror spelade och jag satt ofta och plinkade. Det är väl sådant föräldrar säger, men jag har hört att det lät som att jag redan då försökte skapa något som påminde om musik. Jag har alltid haft ett behov av att få utforska musik på egen hand. Många år har ägnats åt klassiskt piano efter noter, vilket gett mig en viss teknisk förmåga och musikaliska förebilder, men de verkliga lyckorusen kommer bara när mina egna idéer får liv.
Den 3 juli släpper du EP:n You and You and Me. Vad handlar den om?
– Jag ville bidra med ljus och värme, något hoppfullt mitt under den rasande pandemin, och EP:n fick växa fram i takt med att dagarna blev längre. Krisen har fått oss att visa på vilken kärlek vi är kapabla att ge till dom vi bryr oss om. EP:n handlar om dom vi älskar, men också om dom vi inte.
Hur gick du tillväga i valet av vilka låtar som skulle få vara med på EP:n?
– Låtarna på You and You and Me har funnits i olika skepnader fram till den här våren, då jag med ens hittade vad jag ville med alla tre och upptäckte hur väl de passade ihop. Grundidéerna är från olika perioder i mitt liv, som alla kan associeras till människor som betytt och betyder mycket för mig.
När känner du dig som mest kreativ?
– Kreativiteten kommer till mig helt utan logik. Den kan komma när som helst. Ibland kan jag ana i luftens tjocklek om jag kommer att skapa någonting nytt vid pianot, men oftast överraskar det mig. Störst chans har jag på natten. Jag minns aldrig hur en idé eller låt blev till – varför jag valde just de harmonierna eller hur jag hittade den melodin.
Det känns som att din musik öppnar upp för reflektion, vad känner du själv när du lyssnar igenom din EP?
– Att skapa musik som ger bilder och plats för reflektion är någonting jag absolut eftersträvar. Samtidigt hoppas jag att den ska funka lika bra att bara koppla av till och njuta av. Låtarna på EP:n betyder mycket för mig och bär på spår av min själ. När jag själv lyssnar på min musik känner jag bara tacksamhet.
Vad har du för tips till den som tycker om din musik och vill fördjupa sig mer i pianomusikens värld?
– Det görs så mycket bra ny pianomusik, men att hitta kvalitet har blivit lite lurigare allt eftersom det blivit så lätt att lägga upp musik. Musikjournalistik tror jag är viktigare än någonsin, så fortsätt läsa magasin och bloggar. Vill man veta vilka nu levande pianister och kompositörer som inspirerar just mig så har jag en spellista med bara ny solopianomusik på min artistprofil på Spotify.
Hur kommer du att spendera din sommar?
– Efter min livestreamkonsert den 2 juli kommer jag att vara uteslutande i skogen och på badplatser.
