Tidigare i somras släppte den Göteborgsbaserade hiphop-artisten Vinter årets sommardänga, i alla fall om man frågar Djungeltrummans redaktion och när vi gick över till vintertid kom Stanna kvar som ett brev på posten. Nu är han tillbaka men denna gång live på Yaki-Das vinterfest.
Vi tar det från början, hur startade ditt musikintresse?
– Jag hade typ noll intressen när jag var liten. Har testat alla sporter i världen. Mina föräldrar var nog lite oroliga för att jag skulle känna mig utanför när alla barnen drog på fotboll- eller hockeyträning efter skolan. När jag sedan plockade upp gitarren kändes det som att jag för första gången hittade ett sammanhang.
Hur kom du fram till aliaset Vinter?
– Jag hade precis börjat skriva låtar på svenska. Var ute på stan och tog lite pressbilder med en fotograf. Efteråt när jag gick igenom bilderna dök det upp en bild där jag står mot en vägg där någon hade graffat vinter med stor text. Det såg bara jävligt official ut. Där står han, tänkte jag. Vinter.
En fågel viskade i mitt öra att du under tonåren var en del av ett metalband, berätta lite om det!
– Aa it’s true. Vi hette Maestro och spelade bara Metallica-covers. Vi skrev en “egen låt” också i och för sig. Den bestod av ett gitarriff jag snodde av min gitarrlärare. Vi skrev lite text till den som gick: “I DIE!! SIX FEET UNDERRRR”.
Vad var det du föll för med r’n’b och hiphop?
– Jag vet inte riktigt. Har lyssnat sporadiskt på hiphop sedan Get Rich or Die Trying och Marshall Mathers LP men det var inte förrän en polare visade mig The Games skiva Doctor’s Advocate för tio år sedan som jag blev helt frälst.
Hur skulle du själv beskriva din musik?
– Jag brukar alltid vilja understryka att Vinter inte är en rappare. Jag tycker min musik låter mer som poppig r’n’b. Men det där ligger helt in the eye of the beholder.
Du har under många år producerat under namnet Lupus Cain, var det en naturlig övergång att gå från det till att vara personen på scen istället?
– Ja det har känts ganska naturligt för mig. Ursprungligen så ville jag vara personen på scen. När jag spelade i metal-bandet som tonåring var det drömmen. När jag gick i gymnasiet och uppträdde på avslutningar var det drömmen. När jag satt hemma och rappade över egenproducerade beats som 18-åring var det drömmen. Men någonstans på vägen så ångrade jag mig och började tycka att hela rap-grejen kändes sjukt löjlig. Då bestämde jag mig för att bli the man behind the scenes och fokusera på att producera. Sen har det väl alltid legat där i bakhuvudet, att jag saknar att stå på scen. Efter många om och men så bestämde jag mig för att ge scenen ett försök igen.
Har du några feta samarbeten på g? Både under Lupus Cain och Vinter, spill the beans tack!
– Det är massa feta samarbeten på gång. Jag är sjukt taggad på 2017 och är sugen på att dela med mig av allt som komma skall. Men det får vänta en liten stund till.
Förutom Vinter, vad borde en inte missa just nu enligt dig?
– Jag har faktiskt varit ganska avskärmad från ny musik det senaste året. Det jag har lyssnat mest på de senaste sex månaderna är Lil Uzi Vert, 21 Savage och Section Boyz.
Och framtiden, hur ser den ut? Kommer det något album/EP-släpp inom den närmaste tiden?
– Vinternet Explorer v.1.0.
Med risk för luddigt svar – var ser du dig själv inom fem år?
– I Atlanta, Patchwerk Studios och forma en supergrupp med Zaytoven och OJ Da Juiceman.
