Tag Archive: Mares

  1. Mares tar farväl med ett sista album och turné

    Leave a Comment

    I april gick Mares ut med att de efter åtta år lägger ner. Men först väntar en sista turné med stopp på Trädgårdsföreningen i Göteborg den 8 juli tillsammans med Veronica Maggio. Djungeltrumman har pratat med bandets Michael Dahnberg om det senaste albumet Svanesång, sommarens turné och att avsluta stort.
    – Jag tror att allting blir bättre av att göra det på allvar. Säga hejdå på riktigt.

    Efter åtta år tillsammans väljer nu Uppsalabandet att lägga ner och ta farväl med en sista turné. Den 22 april släppte Mares sitt andra och sista album Svanesång och den 25 maj startade avskedsturnén på Gröna Lund i Stockholm. I publiken samlades 12 000 personer för att säga hejdå.
    – Det var jättekul verkligen. Det är den första turnén på tre år. Man har glömt lite hur allting är och det har väl nästan varit en viss oro kring den här turnén. Hur många som ska komma och hur många som fortfarande tycker om oss. Tydligen var det väldigt många. Och det var väldigt kul. Det är en syn som jag har saknat. Att gå ut på scen och se folk liksom. Det är sådana bisarra mängder människor som faktiskt är där av fri vilja. 

    Ni säger själva att turnén inte ska ses som ett sorgetåg, vad ska det ses som istället?
    – Ett segertåg kanske, säger Michael Dahnberg och skrattar. Nej, men det får vara en fest helt enkelt. Vi vill bara vara glada och att folk ska vara glada. Det är ju tråkigt att stå och grina på turnén.

    Foto: Olof Grind

    Den 7 april gick Mares ut med att de lägger ner i sociala medier. Michael berättar att responsen från deras fans lämnat honom rörd, inte minst när de varit borta så pass länge. Tusentals personer har hört av sig och på den packade spelningen på Gröna Lund kom folk fram för att uttrycka sin sorg. Vilket blev en lättnadens kontrast mot känslorna över de senaste singelsläppen.
    – De två nya singlarna vi släppte, Misstag i Moskva och Pappersvingar, de var inte direkt hits på streamingsiffrorna. Så man började undra så här “är vi avdankade?”. Det är ju inte därför vi lägger ner, för att vi känner oss avdankade. Det är inte riktigt så rock’n’roll. Men tvivlet kom ju absolut. Men sedan så har tusentals personer hört av sig, det var 12 000 pers på Gröna Lund och folk kom fram och sa snälla grejer. Man kände sig lite levande igen och glad att man kunnat bidra med någonting.  

    Michael berättar att det har varit ett slitigt halvår för samtliga i bandet. Alla pluggar på heltid. Två läser till ingenjör, en läser till systemvetare, en läser kurser i landskapsarkitektur och Michael själv läser en master i litteraturvetenskap. Dessutom har alla sina sluttentor nu, vilket han skämtsamt menar att blev en dålig timing med turnéstart. 
    – Det är väl en av de bidragande faktorerna till att vi slutar, att det har blivit så jävla mycket. Både jag och Fibbe är klara med våra masterutbildningar nästa år. Det är svårt att balansera heltidsjobb och heltidmusik. Det är en fördel man har när man pluggar, att man kan lägga upp tiden lite annorlunda. Det blir krångligare sedan. 

    Samtidigt går det inte att säga att det finns en enskild största orsak till att Mares lägger ner, menar Michael. Han berättar att det finns flera olika faktorer som vävs ihop med varandra. Hade de inte haft ett problem så hade ett annat problem inte påverkat lika mycket.

    Foto: Olof Grind

    Den 22 april släppte Mares sitt andra och sista album Svanesång. Tre år efter det hyllade debutalbumet Sunnanvind. Michael berättar att den nya skivan tagit lång tid att skriva, och att han på vägen tappat omvärldsförankringen lite grann. Genom att bara skriva låtar och inte släppa låtar. 
    – Det kändes bra. Det var nästan lite renande, någon slags katharsis typ. Att bara få det ur sig. Vi är alla skitnöjda med skivan också. Det har tagit väldigt lång tid, tre år mellan Sunnanvind och den här skivan. Upp och ner i känslor och liv och så där. Och vi är alla stolta över vad det blev av den.  

    Det var tyst från Mares under en lång tid innan den första singeln från albumet, Misstag i Moskva, släpptes i november förra året. Michael berättar att låten påbörjades för fyra år sedan. Då lät den väldigt annorlunda.
    – Det är min all time favorit. Jag har skrivit texten och det tog flera år. Jag är glad att killarna gjorde den så vacker.

    Mares visste inte att Svanesång var det sista albumet när de började jobba på det. Det var en insikt som kom över tid. Men ändå något som kommit upp då och då under slitiga perioder. 
    Det är ansträngande. Alla pluggar heltid. Alla har familj och vänner. Och man älskar musik men i vissa perioder så kanske man inte älskar att gå till studion. Själva vetskapen om att man ska göra det här i typ så tio år till och försöka balansera alltihop är en grej som inte är alldeles för enkel att lösa. Så det har kommit upp och sedan så har det försvunnit när man är i studion och har det så roligt man bara kan ha det. Så det är alltid en pendling. Men det kändes moget att ta det här beslutet tillslut. 

    Känns det skönt nu att ha bestämt sig för att det är det sista albumet och den sista turnén?
    – Ja, verkligen. Jag talar för de andra också tror jag men det går verkligen i vågor mellan sentimentalitet och avslappning. Men jag tror att allting blir bättre av att göra det på allvar. Säga hejdå på riktigt. Istället för att lämna en oviss framtid framför sig. Jag tycker mest att det känns skönt på det sättet. Men intervjua mig igen efter att vi har gjort sista Uppsala-spelningen så får vi se vad jag säger då, säger Michael och skrattar.

    Foto: Olof Grind

    Den 8 juli kommer Mares till Trädgårdsföreningen tillsammans med Veronica Maggio. Det är den första spelningen i Göteborg sedan Liseberg 2019. 
    – Det har alltid varit skitkul att spela i Göteborg. Det ska bli kul att dela scen med Maggio också, det har vi inte gjort förut. Jag tror att våra publiker touchar varandra, så jag tror inte att någon kommer vara missnöjd över att tvingas att gå på den andras spelning. Det ska bara bli kul, jag har hört att allt är slutsålt också. Det känns toppen. Kul att vara förband igen, det var ett tag sedan. 

    Mares turné avslutas hemma i Uppsala i september. Något som Michael tror att kommer bli känslosamt. 
    – Då blir det ju mycket vänner och familj verkligen. Det är inte överdrivet många platser på Parksnäckan. Fint att avsluta men de som vi började det med. 

    Vad som händer efter att turnén är klar är svårt att säga. Michael berättar att gänget i bandet inte brukar planera alldeles för mycket. Det kommer vara september och skolan drar igång igen.
    – Jag tror att vi alla planerar att ta det lite som det kommer, ingen har tänkt ut någon plan. Alla tycker fortfarande om musik. Det har varit en hobby i 20 år och en sysselsättning i 8 år. Så det är svårt att lämna det bakom sig helt och håller tror jag. Men jag kan inte lova någonting. Varken åt det ena eller andra hållet.

    Vad ser ni mest fram emot med den här sommaren?
    – Det ska bli kul att bara vara ute och åka med killarna igen. Det var så himla länge sedan. Det blir svårt att säga en topp ett men det är kul att stå på scen och få spela sin musik och göra folk glada. Det är ganska sjukt när folk sjunger det man skrivit. Det är väldigt fint. Man känner sig så otroligt uppskattad. Man blir bara glad över att man kunnat ha fått människor att känna lite.

  2. Mares kommer att gå loco på Trädgår’n

    Leave a Comment

    Imorgon ska Mares fylla Trädgår’n (det är nämligen helt utsålt). Göteborgs alldeles egna musikexpert och orakel Fabian Forslund tog och intervjuade bandet om gittarr-pop, morgondagens gig och om hur det är att få sin barndomsdröm uppfylld. 

    Uppsala-bandet Mares har lyckats med konststycket att nå ut med gitarr-pop till kidsen i en tid av EDM-dominans och allmän fördumning. Över 18 miljoner streams på debutsingeln talar väl egentligen sitt eget språk och när bandet nu på fredag spelar på Trädgår’n är det redan slutsålt. Debutalbumet Sunnanvind släpps samma dag och det är en vacker samling låtar som kan få vem som helst att känna sig ung igen. Senaste singeln Stråkorkestern är till exempel en av vårens allra vackraste bitar. Vi kände helt enkelt att det va dags att kolla läget med bandet.

    När detta skrivs är det bara några dagar kvar till att ni släpper ett debutalbum och turnéstartar i Göteborg. Hur är den känslan?
    – Det känns helt otroligt, lite overkligt nästan. Vi har verkligen sett fram emot det här i över ett halvår och nu är det äntligen dags, sjukt. Vi är också riktigt peppade på att testa lite nya grejer som vi hittat på i studion och repan, och det ska bli spännande att se hur allt mottas.

    Senast ni var i Göteborg var det på Fängelset för drygt ett år sedan och då var det slutsålt. Vad minns ni från den kvällen?
    – Det var skitvarmt, den varmaste lokalen vi spelat i någonsin. Men trots det var publiken verkligen fantastisk, superkväll rakt igenom. Vill minnas att de mest hängivna personerna började köa redan kl 09 på morgonen. Det var stort för oss.

    Kanske har jag fel men visst har ni inte varit i Göteborg särskilt ofta? Varför? Vi gillar ju ändå gitarr-pop här.
    – Helt ärligt så vet vi inte, vi gillar Göteborg och känns skitkul att äntligen få komma tillbaka.

    Ni spelar i alla fall på Trädgår’n på fredag, det är slutsålt, ni släpper album samma dag så visst känns det som perfekta förutsättningar! Vad kan vi då förvänta oss?
    – Att vi ska gå loco, spela massa nytt material och en hel del gamla godingar.

    När blev ni egentligen så bra live?
    – Som många andra så ser vi oss som ett band som vill vara bättre live än på platta. Så därför har vi spenderat ohyggligt många timmar i replokalen. Det kräver mycket jobb och tid men det är utan diskussion värt det.

    När förstod ni egentligen att det var musik ni skulle hålla på med?
    – Vi har alla velat bli musiker sen vi var kids. Så nu när vi har fått chansen att göra musik på riktigt så släpper vi den inte. Det var aldrig vår plan att Mares skulle bli den stora grej det blivit idag men vi är alla evigt tacksamma för att det blev som det blev.

    Jag minns ju ändå när eran första låt kom i inkorgen för snart fyra år sedan. Då beskrev ni er själva som enformiga. Har resterande fyra år handlat om att inte vara enformiga?
    – Sa vi verkligen det? I och för sig så har vi sagt en hel del skit genom åren. Resterande fyra åren har väl egentligen handlat om att utvecklas och undersöka vilken sorts musik vi vill skapa. För tillfället så känns det som att vi har hittat hem rätt bra, men vår musik kommer nog alltid att vara i förändring.

    Nya skivan kan ju inte beskrivas som enformig och istället för att smattra er fram på varje låt så svävar ni lite lätt med hjälp av stråkar, skönsång och smäktande piano-slingor. Hur blev det så
    – Vi upptäckte att det finns andra tempon än 120 som är standard när man startar upp musikprogrammet Logic. Sen har vi självklart ändrats som musiker och låtskrivare. Utöver så lyssnar vi på annan musik, allt det speglas i det vi skriver.

    Många band som skapas i gymnasieåldern brukar inte överleva studenten, hur överlever ni tillsammans?
    – Vi var bästa kompisar då och vi är bästa kompisar fortfarande. Sen hade vi tur och det gick bra så alla har verkligen velat köra det så långt det går.

    Ni ska nu överleva en turné tillsammans som startar i Göteborg på fredag. Har ni medvetet valt bort Stockholm den här gången för att kunna stänga Grönan på riktigt i sommar?
    -Om vi överlever tunén så blir sommarens Stockholmsspelning den på Lollapalooza. I slutet av förra årets Grönangig så lovade vi att vi skulle stå på en större scen i år. Det känns bra att kunna leverera på den punkten.