Tag Archive: Georg Möller

  1. Chthonic & Sito – Georg Möllers nya projekt

    Leave a Comment

    Kanske har du sett Georg Möller i bandet Hpksm, på Studio Hpksm eller Faye Emmy? Nu är han aktuell med det spännande nya musikprojektet Chthonic & Sito som släpper låtar inspirerade av Samos.

    Hej Georg Möller, vem är du för den som inte är bekant med dig? 
    – Jag är en poet, konstnär och musiker, självutnämd sådan. Är medlem i bandet HPKSM (som för övrigt släpper platta två inom kort), där jag är texist – fokuserar på framförande av texter, men har allteftersom utvecklats och ägnar mig stundvis åt klaviatur och tvärflöjt. Ligger även bakom restaurangen/livescenen Studio HPKSM och systern Faye Emmy. Musik, konst, poesi samt mat och vin ligger mig varmt om hjärtat.

    Alla låtar är döpta efter en by eller stad på Samos, hur ser din relation till Samos ut? 
    – Köpte ett litet hus uppe i en bergsby på Samos för två år sedan, blev kär i värmen, ljuset och människorna. Sedan har jag alltid velat komma närmare mellanösterns kultur. Bara 1000 meter att simma till Turkiet. Låttitlarna avslöjar var låtarna tog sin början.

    Vad får du utlopp för i projektet Chthonic & Sito? 
    – Det började som ett experiment, ett sätt att utvecklas tekniskt och musikaliskt, detta är en ventil för det som inte platsar i Hpksm:s harmonier. Jag har även lånat med mig Christopher Pettersson från Hpksm, det är han som lägger gitarrerna.

    Låtarna är filmiska och har vida ljudlandskap som bjuder in till en inre resa, hur gör du för att resa i ditt inre? 
    – Inre resor gör vi alla dagligen, det handlar bara om att vara uppmärksam och närvarande i stunden, jag ägnar nog bra mycket mer tid i mitt inre än mitt yttre, trivs bra där inne! De yttre resorna är avsevärt mycket bökigare, oftast är ju konst, poesi och musik i sig dörröppnare till det inre men annars funkar en flaska Brunello alldeles utmärkt för att öppna dörren.

    Vad har du inspirerats av rent soundmässigt? 
    – Det började ursprungligen med inspiration från Tricky och Massive Attack. Har alltid gillat Bristol sound/Trip-hop och Illbient. Lär märkas mer när texterna kommer, men även inslag av Ennio Morricones spaghettiwestern sound, The Heliocentrics etniska lekfullhet och Chris Isaaks poppiga mjukrock i gitarrerna går att finna. Nån form av melankolisk dansant psykedelisk rock med ena foten i Tarantino/Lynch genren.

    Du är i grunden en autodidakt poet, vad har du att säga om de texter som är skrivna till musiken? 
    – Texterna kommer, som alltid, vara stöpta utifrån olika typer av versmått snarare än refräng/brygga-manér. Till skillnad från Hpksm kommer mestadels av texterna vara på engelska. Innehållsmässigt kommer texterna bestå av reflektioner, irritationer, kärlek och en och annan miljöbeskrivning av Samos vackra berglandskap. En och annan gästvokalist kan även dyka upp.

    Du släpper ett instrumentalt album och ett album med text, hur föddes idéen till den uppdelningen? 
    – Det blir närmare bestämt 3 album; Samos untold, Part 1 (fyra instrumentala låtar, EP, Samos untold, Part 2 (fyra instrumentala låtar EP), Samos untold, Part 3 (ovan åtta låtar med text, LP). Blev inspirerad av The Heliocentrics, the last transmission (en favvoplatta). De gjorde en instrumental och en med text. 

    – Då känslan i låten förändras så dramatiskt med text kände jag att man skulle få båda känslorna, plus att jag inte kunde besluta mig för antingen eller! Jag vill ge folk möjlighet att plocka ut russinen och samtidigt äta kakan, supa in det instrumentala först, för att sedan när texterna kommer kunna fokusera fullt ut på innehållet i texterna. De olika versionerna ger också helt olika sinnesstämningar, så det blir nästa som två olika album.

    Vad har du för planer för den stundande sommaren?
    – Sola, bada, dricka ouzo och färdigställa Samos Untold Part 3. Hade varit kul att göra en turné på Samos i respektive by/stad. Kan bli en intressant turné med tanke på att vissa byar är nästintill folktomma samt med en medelålder kring typ 80.

  2. Faye Emmy – en vinbar öppen för alla 

    Leave a Comment

    Faye Emmy har återigen slagit upp sin dörr – denna gången med mer konst på väggarna, mer vin och en sprillans ny personalstab. 

    Om du likt jag hann besöka Faye Emmy den första gången de hade öppet lär du märka att det har hänt saker med restaurangen och vinbaren sedan dess. Den blåmålade restaurangen har fixats till med nya marmorskivor, gulddetaljer och konst. Det är nästan som att kliva in i ett väl inrett vardagsrum med ett rejält mat- och dryckesutbud. 

    Kring ett av de runda borden sitter restaurangchefen Linda Stolt, kökschefen Alicia Lejdfelt, och Juha Ylijarvi som är krögare ihop Georg Möller. Georg beskrivs även, halvt på skämt och halvt på allvar, som “den konstnärliga och andliga ledaren” för stället. 

    Innan Faye Emmy blev Faye Emmy hette stället Bakfickan och tanken var att det skulle fungera som ett komplement till Studio HPKSM, faktum är att det till och med fanns en passage mellan de båda lokalerna. Men Bakfickan startades upp lite hastigt och i samband med detta var Georg borta från restaurangen på grund av personliga skäl. Folk öste in, stället blev populärt, och personalen gick på knäna och efter ett kort tag bestämde de sig för att stänga lokalen.

    Georg: Vi ville ha någonting annat som kompletterade Studio HPKSM men det blev för likt, vi kannibaliserade för mycket på oss själva och flyttade egentligen bara folket fram och tillbaks. Så vi backade bandet, gick tillbaka till arbetsbordet och funderade på vad vi kunde göra bättre. Sedan stod vi stilla i ett år. Vi visste inte riktigt var vi skulle ta vägen. Skulle vi sälja det? Sedan kom Juha in under perioden då vi hade stängt. 

    Foto: Amanda Båmstedt

    Juha arbetar även med import av kaffe och öl från Italien och har jobbat med Georg sedan innan. I januari stod lokalen där Faye Emmy numera huserar helt tom. Juha och Georg hade egentligen nästan bestämt sig för att göra sig av med stället men fick idén om att bygga en vinbar istället. De bestämde sig för att ge det ett försök, utan att försöka uppfinna hjulet på nytt. Resultatet blev en vinbar med god mat, inga krusiduller. När de började rusta upp lokalen insåg de att de ville behålla platsens ruffighet och attityd, och i kombination med marmorskivorna och de nya guldtillskotten landar vinbaren i en kombination som andas såväl elegans som karaktär. 

    Linda och Alicia kom in i bilden när Faye Emmy behövde kökspersonal och en restaurangchef, Alicia passade på att ta med sig sin sambo Kristian Ögärd som också arbetar i köket. Linda och Alicia hade båda besökt Faye Emmy då vinbaren hade öppet för första gången och blivit förälskade i stället. 

    Alicia: Jag och Linda älskar att jobba ihop, vi har väldigt kul ihop. När jag tackade ja till detta så gjorde en ren slump att det öppnade upp sig för Linda också.

    Foto: Amanda Båmstedt

    Faye Emmy vill bjuda in besökarna till en varm och välkomnande miljö som ska fungera som ett slags andra hem där menyn inte behöver vara experimentell, trendkänslig och till för uppklädda personer. Istället vill de visa upp det klassiska och tillgängliga där du som sitter vid bordet känner igen åtminstone några av rubrikerna på menyn och dryckeslistan. Själva menyn erbjuder både mindre och större rätter där tanken är att du ska kunna beställa in både en mindre rätt eller dessert i kombination med en större rätt och ett glas vin, för att på så sätt ge besökarna en större smakupplevelse. 

    Linda: Det är meningen att köket ska vara öppet sent, du ska kunna komma in kvart i elva och käka en råbiff och dricka ett par goa glas eller bara ta en öl. Det ska inte vara några konstigheter och du ska kunna sitta kvar länge också.

    Vad tror ni är nyckeln i att få folk att känna sig välkomna? 

    Georg: Att se till att man inte upplevs som förmer. Bland det värsta jag vet är när jag kommer till ett ställe och servispersonalen tycker sig vara mer värd än gästerna så att gästerna nästan känner sig obekväma i sin roll för de andra är så jäkla fräcka, coola eller duktiga. 

    Linda: När jag tar ett jobb brukar jag säga ”det inte är ett jobb jag vill ha, det är en familj jag vill ha”. Det är den känslan man ska ha runt sin arbetsplats och det är då man levererar en bra, härlig och ärlig grej. 

    Framöver vill Faye Emmy ta vara på gästernas vinintresse och Linda berättar om att hon hoppas kunna bjuda in till roliga vinprovningar och samarbeten men restaurangens vinleverantörer där gästerna ska kunna få ta del av leverantörernas expertis i en avslappnad miljö.

    Linda: Det är roligt att folk har ett eget intresse och faktiskt letar efter information, vad de tycker om och vill ha. Det är så otroligt mycket roligare att möta en gäst i det. Dels att kunna leverera någon specifikt men även att kunna överraska gästerna med något nytt. Sen behöver man som sagt inte bara komma hit och dricka vin. Man kan dricka öl också, det går jättebra. Det ska inte kännas konstigt att komma och beställa in en stor stark för TT är faktiskt gott.