Stella Explorer känns sedan tidigare igen från bandet Brödet, nu kör hon solo och i helgen uppträder hon i en spårvagn på Way out Västtrafik med sin atmosfäriska och varma musik. Läs om att gå solo, afrobeatgitarrer och albumplaner. 

Stella Explorer är ditt soloprojekt, hur har resan till att gå solo sett ut för dig? 
– Jag fattade att jag behövde vara själv när jag snackade med en i mitt gamla band och det visade sig att vi hade olika ambitioner kring vart vi ville. Men jag har också varit skygg och gömt mig bakom andra och inte vågat ta för mig. Samtidigt har jag nog alltid vetat vart jag var påväg. Omvägar och självförakt inkluderat.

Hur skulle du beskriva ditt sound? 
– Jag tycker att det är en tydlig hybrid av mina inspirationer. Jag gillar att blanda lager av rytmer med lager av melodier och låta saker komma och gå inom ramarna av ett hyfsat statiskt flöde. Jag gillar idén att popmusik kan vara vadsomhelst, hur mörk som helst, hur långa låtar som helst. Med det sagt så vet jag inte om det här är det.

Vilka ljud och sound inspireras du av och dras du till när du skapar musik? 
– Ofta runda och varma ljud, eller väldigt spetsiga. Gamla afrobeat-gitarrer, gamla 70- och 80-talsmixar där allt ligger lite skevt och basen är in your face men sången jättelångt bak. Just nu blir jag väldigt inspirerad av tidiga 00-R’nB/pop mixar och less is more-produktionerna som lyckas vara så bouncy och melodiska på samma gång

Hur förbereder man sig inför ett gig på en spårvagn? 
– Genom att tvivla på att det kommer ske för att det är en så sjuk grej att få vara med om. Något man inte visste att man ville göra.

Finns det någon annan lite mer otippad miljö du skulle vilja framföra en konsert i?
– Jag skulle gärna slå på stora trumman på en fotbollsmatch.

Vad har du för planer för 2022?
– Jag ska släppa en skiva i vår och jag vill spela den live och förstå vad det är jag gjort. Och spela trumma på den där fotbollsmatchen.