Smicker är bandet som gör go pop på svenska. Nu är de aktuella med debutalbumet Seterra och en spelning på Oceanen. Djungeltrumman har pratat med Anton Fahlgren, bandets frontman, om det kommande debutalbumet.
Hur svaga är ni för smicker?
– Jag kan nog inte tala för oss allihopa men jag och åtminstone en till av oss är mycket svaga och mottagliga för smicker. Ett litet snällt ord och så svävar man iväg. Jag har lärt mig känna igen typen som är som oss. Innan man smickrar för sådana som oss måste man välja både smickrets tajming och innehåll med omsorg, man måste försöka förutse smickrets effekter. Men det är kul, att smickra folk det biter på.
Ni beskrivs som snälla men inte harmlösa, glada men inte glättiga. Finns det någon term för det där som ligger mittemellan som ni tycker passar bra in på er?
– Nja, det är nog just glada och snälla i så fall. Glada men utan att det slår över till det glättiga. Snälla men utan att det slår över till harmlöshet, som snällhet kan göra. Men förutom det harmlösa vill vi vara snälla. Och bandet är snällt. Men inte harmlöst.
Efter att ha spanat in er Instagram får en känslan av att ni är ett band med dresscodes som gärna färgmatchar, stämmer det?
– När vi skulle fotas nu senast så dök alla utom jag upp i blått. Jag hade rött. Det såg ut som nåt som skulle vara tänkt, men det var det inte. Och vi har inte haft så genomtänkta outfits annars heller. Det är väl mest att vi gillar färg. Tre utav oss hade ett rockband i gymnasiet där vi under en period hade matchande svarta kostymer och slipsar. Ganska gulligt men jag tror att vi är lite brända av det.
Foto: Carl Ander
Nu är ni aktuella med albumet Seterra, hur känns det att släppa debutalbum?
– Himla roligt! Det var jättekul att spela in den och det blir jättekul att släppa den. Det tog ett tag att komma till skott bara, men vi klarade delmålet att debutera innan vi fyllt 30.
Finns det någon låt på albumet som ni gillar lite extra?
– Tanken när albumet skalades ner till sex spår var att alla låtar som blev kvar skulle vara favoriterna. Vi är ju sex pers i bandet och det är våra sex favoriter som är med. Jag brukar i och för sig säga att jag gillar alla lika mycket, precis som jag säger om eleverna jag undervisar, men sådant är inte sant. Min favorit på albumet heter Florida. Den är både svängig och melankolisk och den flirtar nästan lite med svensk country, så kallad dansbandsmusik. Melodin och harmonierna är dessutom Beethovens från början, så det vore väl högdraget att hävda att någon av de andra, alltså mina melodier, skulle vara bättre.
När bör en lyssna på Seterra?
– Hm. Första singeln När glas går sönder borde kunna pitchas in för en filmscen där någon stiger upp och gör sig i ordning: brer en macka, brygger kaffe, drar på sig en tröja. Morgon på den, alltså. Flamengo kanske man kan köra bil till. Föll genom skare lyssnar man nog helst på när man vandrar hem i mörker och snöblandat regn.
Den 3 oktober lirar ni på Oceanen. Hur känns det att få komma ut och spela efter en corona-sommar?
– Vi älskar att spela så det ska bli väldigt roligt. Det brukar bli svängigt och kul när vi spelar.
Det här numret av Djungeltrumman handlar om kärlek och relationer. Har ni något tips för att lyckas med kärleken?
– Vi är ett gäng relations-TV-junkies faktiskt. ”Dialog, öppenhet, möta den andra” säger Gift vid första ögonkastet-experterna. Men trots experternas råd, eller kanske på grund av, jag vet inte, är tre utav oss singlar. Därför vänder jag mig till dem som inte är det. Såhär skriver de i bandchatten: ”Lyssna är viktigt”, skriver Gustaf som spelar trummor och ska bli sambo med Linda. ”Jag brukar köpa blommor ibland”, förklarar gitarristen Björn som funnit sin Frida och som utvecklar – ”man ska visa uppskattning för den andra”. Petter, synth-, shaker- och trombon-man och sambo med Emelie, tycker att det är viktigt att göra saker tillsammans – ”kanske laga mat och hitta på nåt kul även på vardagar”.
Var i Göteborg spirar romantiken som bäst?
– Det är väl i den valen i Plikta-lekparken, tror jag.
Hur tacklar ni den stundande hösten?
– Kanske genom att man ses och äter något gott. Kanske genom att man köper något fint att ha på sig. Eller kanske genom att man träffar någon som vill kolla på relations-TV med en någon kulen onsdagkväll. Vi ser fram emot hösten.
