Hej Petra Revenue och Karin Blixt!

Under ditt liv kommer du att sova i ungefär sju år och drömma 100 000 drömmar, ändå vet vi väldigt lite om denna dolda värld. Drömfångarprojektet har utforskat det okända landskapet genom samtal, föreläsningar och workshops och ett av resultaten ärDen hemliga ingrediensensom har premiär nu till helgen. Vi tog ett snack med pjäsens författare och regissörer, Petra Revenue och Karin Blixt!

2014-09-18 13:21 2014-09-18 13:21
Publicerad Senast uppdaterad

Foto: Diana Storåsen

Hej! Hur är läget?– Det känns ganska så toppen faktiskt.

Härligt! Några premiärnerver?– Dom ligger och lurar under vårt superkalla och samlade yttre.

Berätta lite om Den hemliga ingrediensen!– Vår föreställning handlar om Narko, en kvinna som vill be alla hon sårat om förlåtelse, eller åtminstone en chans att försona sig med henne. Tyvärr tror hon sig ha narkolepsi och ramlar ner i ett landskap som påminner om dröm. Jesus och Pan vaktar henne, de hon vill undvika att möta undrar varför dom inte är bjudna på hennes försoningsmiddag- och så är spelet igång. Dans, musik, teater och rum.

Okej! Vad är Drömfångarprojektet för något?– I två år har vi samlat drömmar. Vi sover sju år av våra liv och drömmer i genomsnitt 100 000 drömmar. Var befinner vi oss då? Kan vi känna igen den platsen om vi återskapar den på teatern?

Är drömmar viktiga?

– Vi undviker helt och hållet nyttoperspektiv. Drömmar är nattens poesi. Fortfarande vet inte forskarna varför vi drömmer även om många olika teorier finns. I vaket tillstånd gör vi vårt bästa för att vara bra människor med kontroll över våra liv och våra öden, men i drömmen finns inte den möjligheten. Kontroll är en illusion och i våra drömmar blir det oerhört påtagligt. Sen älskar vi historier som är absurda/tragiska/komiska, och det levererar drömmar …

Hur vill ni att publiken ska känna sig när pjäsen är slut?– De ska vara uppfyllda av att den vakna tiden inte är hela vår värld.

Vad händer med huvudkaraktären Narko i framtiden?– Hon befinner sig på en plats där framtiden ligger i det förflutna – som en dröm hon minns fragment av.

Maria Kopp

scen
Powered by Labrador CMS