Ros är tillbaka med EP:n II där hon bjuder in lyssnarna till ett nytt sound. Nu har hon hittat hem i sin identitet som artist och strävar efter att skriva mer naket och ärligt när hon skapar musik.
Ros utforskar återuppståndelse, uppror och upprättelse på sina aktuella EP:s. I september släpptes första delen, EP I, som var en introduktion till hennes nya sound. Den 26 november kom den andra delen, EP II som handlar om uppror.
– Det är en svår fråga att svara på hur jag hamnade där. Det var mycket av en känsla och stämning jag ville uppfylla. Ungefär samma känsla som pågick under skapandet av den här skivan ville jag skulle finnas kvar under släppen. Så att EP II kallas för upproret är inte så mycket att låtarna handlar om ett uppror utan mer en symbol för hela projektet, om det makes sense.
Skulle du säga att du dras till att skriva om andra ämnen nu jämfört med vad du gjort tidigare?
– Absolut, det tycker jag verkligen hörs med. Jag utvecklas ständigt. Min första skiva och mitt första EP-släpp var otroligt kul att göra men jag hade inte riktigt hittat vem jag var, och det vet jag väl inte helt idag heller men jag tycker att jag mer har landat i mitt ID i musiken och har velat skriva lite mer ärligt och naket och på riktigt. Det är väl ett konstant kretslopp så vem vet hur nästa skiva låter, men soundet överlag tycker jag har landat väldigt mycket i vad och vem Ros är.
Hur skulle du säga att ditt artistskap har utvecklats sedan ditt första släpp?
– Mycket! Jag är mycket mer säker och trygg i själva musikskapandet. Jag vet vad jag är kapabel till och jag sätter mer rimliga krav på mig själv och håller mig inom ramar jag vet att jag klarar av. Sedan testar jag alltid nya grejer för jag vill aldrig att det ska stå still. Men idag jag är mer snäll mot mig själv och trygg i mitt skapande.
Ditt sound har också tagit nya riktningar, hur skulle du beskriva den förändring som skett i din musik?
– Jag har lämnat trap och hiphop-soundet och klivit in mer i popvärlden. Jag har uttryckt tidigare att jag tycker att mycket, inte all, men mycket svensk pop låter ganska likadant och jag har verkligen velat visa att det inte behöver vara så. Jag vill tillföra nåt kul och unikt och rörligt och kanske fylla en plats i Sverige som inte riktigt finns. Det är såklart svårt men en rolig ”utmaning” om man nu vill se det så. Jag känner att jag hittat hem där, gillar att få leka med konstiga ljud i olika kombinationer och inte göra det som är mest uppenbart.
Du dras till kontraster där personliga texter möter stora och klubbiga produktioner, vad är det som är så lockande med att skapa kontraster?
– Verkligen. Jag älskar kontraster, det är som barnsligt glad musik till en mordscen i en skräckfilm. Helt perfekt. En ledsen text till en euforiskt dansproduktion, jag tycker det är så befriande. Det blir inte så jävla tungt liksom.
Du har sedan en tid tillbaka slutat arbeta som kock och satsat på musiken på heltid, hur har det känts att släppa den gamla tryggheten och träda in i något nytt?
– Med tanke på pandemin så var det väldigt mycket jobbigare än tänkt, för jag har ju inte kunnat vara ute och spela, men samtidigt fick jag utrymmet att lägga all min tid i studion och kunde för första gången prioritera det och låta det ta den tid det förtjänar. Det har varit en skräckblandad förtjusning, men jag har lärt mig så mycket och utvecklats så mycket musikaliskt. Privat och inne i huvudet har det varit lite jobbigare, men jag läker sakta men säkert!
Finns det något spår på EP:n som du känner är lite extra talande för ditt nya sound?
– Blundar tycker jag är så talande för mitt nya sound, det är verkligen en av mina favoriter. Även Se Mig är en stor favorit rent soundmässigt, lätt en av dom coolaste låtarna. Det är även För Snabbt! Jag tycker att alla låtar är talande, men den låt som är mest talande för mig är ändå Blundar.
Vad har du för planer för 2022?
– Skapa mer musik, mer musik och mer musik. Och spela! Längtar så mycket tills jag får va ute och spela med dom nya låtarna!
