Om du tror att du vett stuff, om dj:s och konceptet ”bakom skivspelarna”, men svarar ”nåt från periodiska systemet?” på frågan vem NIBC är får du nog skola om dig. Vi presenterar skivbolaget Trunkfunks kanske mesta Trunkfunkare, som tillsammans med Andreas Saag släpper Sleepless in Zimbabwe och firar detta med att käka glass på premiären av Glassterrass på fredag!
Hej, presentera dig själv med några få, men väl valda ord.
– Exil-göteborgare i Berlin med ena foten i studion och andra i dj-båset. Trunkfunkare sen drygt 15 år och glasskonsument mer än dubbelt så länge.
Vad exakt är det som händer på fredag?
– Många saker samtidigt! Det känns nästan som vi arrar en liten minifestival på Yaki-Da. Största skillnaden mot våra vanliga kvällar är att vi flyttar ut från absintbaren, ner på terrassen och drar igång redan kl 17. Vi firar releasen av nya Trunkfunksläppet Sleepless in Zimbabwe och premiären för Trunkfunks Glassterrass.
Du skulle väl kunna berätta lite om vad det är du och Andreas Saag har gjort för något då ni varit sömnlösa i Zimbabwe?
– Jag har en teori om att det var fladdermöss som gjorde oss sömnlösa. Vi påbörjade nämligen den här låten när vi delade studio i en mycket fallfärdig byggnad i Berlin för några år sedan. Det var stora hål i golvet och det fanns knappt någon isolering så det blev så extremt kallt på vintern att man knappt kunde vara där mer än några timmar åt gången. Ibland hände det att hemlösa människor gjorde upp eld i källaren för att hålla värmen och vi fick värma oss med oljeelement och värmefläktar. Inte nog med att det var kallt, det fanns även fladdermöss i korridorerna som ibland gick till attack och det gjorde att man helt enkelt drömde sig bort mot varmare breddgrader, Afrika och till sist Zimbabwe. Vi fick dessutom en rolig, eventuellt ironisk, lapp från en anonym studiogranne om att det behövdes mer tuba i musiken så det var kanske där idéen med blåsinstrumenten smög sig in. Nu har tyvärr varken jag eller Andreas varit i Zimbabwe. Men vi hoppas att låten blir en hit där så vi kan åka dit!
Fredagsfest där det bjuds på glass, vad härligt (!!), men hur bra går det egentligen att klubba med en glass i ena handen och en öl i den andra samtidigt som en ska ragga och dansa?
– Jag har faktiskt inte reflekterat över denna lyxproblematik som kan uppstå, men du har givetvis en poäng om att det kan vara svårt att få till allt det där samtidigt. Kanske kan man be sitt ragg hålla ölen medan man dansar med glassen eller viceversa? Man kan ju även välja att toppa sin halvdruckna drink med en skopa glass. Drömläge för nya experiment, smaker, danser och raggningsmetoder helt klart. Och vi alla vet ju vad som gäller: varannan öl varannan glass!
Om Sleepless in Zimbabwe va en glass vilken blir det då?
– Tror den skulle se ut exakt så här: https://www.pinterest.com/pin/488922103268969273/
”Ibland hände det att hemlösa människor gjorde upp eld i källaren för att hålla värmen och vi fick värma oss med oljeelement och värmefläktar.”
I pressmeddelandet för Glassterrassen och EP:n berättas det om beats ”som för tankarna till en solig savann där elefanter badar i vattendrag, och där zebror och giraffer trampar sina hovar i takt till musiken”, behövs det mer av Afrikas savanner på klubbarna tycker du?
– Absolut! Särskilt om det svenska midsommarvädret håller i sig resten av sommaren. Då tror jag klubbesökarna behöver få en stor dos värmande dansmusik med afrikanska rytmer och få drömma sig bort till varmare breddgrader.
Men du, konceptet för Trunkfunk nu i sommar är att det är möjligt att dansa i hela 10 timmar i sträck, från 17.00 till 03.00, har du något tips på hur ska en orka?
– Maratonklubbkulturen i Berlin sträcker sig ofta över flera dygn. Open Airen stänger av musiken först när folk går hem, eller när dieselaggregatet får soppatorsk. Då andra regler gäller i Sverige och vi inte kan lägga till några extra timmar i slutet av kvällen kom vi på att vi kan börja i andra ändan istället, och helt enkelt köra igång tidigare. Jag tror starkt på kombinationen glass + dans. En sockerkick lever man länge på. Dessutom rekommenderar jag ett par sköna skor och du är good 2 go.
Säg hej då på det sätt som du brukar göra när du lägger på luren…
– Ha-dê-gôtt.
… och avsluta med vilken glass en ska bjuda dig på om en vill att du ska döpa nästa musikprojekt efter hens namn.
– Långa Farbrorn!
