José González är tillbaka med albumet Local Valley där de stora frågorna tillåts ta plats. Här blandas humor med allvar och en humanistisk syn på livet.
Det var ett gäng olika saker som bidrog till att det tog sex år för José González innan han var redo att släppa ytterligare en soloplatta. Under 2017 fick han sitt första barn och har dessutom hunnit vara ute och spelat mycket med orkestern som han släppte en liveskiva med.
– Jag brukar behöva många månader i sträck med kontorstider för att hitta mitt flow för att kunna skriva. Så det var inte förrän när Laura fick gå i förskola som jag kom igång. När jag väl hade vad jag tyckte var en ganska färdig skiva så kom pandemin.
José berättar att han har blivit bättre på att inte fastna i halvfärdiga demos. Förr hade han svårt att hitta lust till att skriva texter och gjorde det nästan lite ofrivilligt, men nu har han hittat trick för att få skrivandet att lossna.
– Jag har synonymdatabaser. Man tar en A4 och fyller det med ord som låter bra och sen har man ganska många rimmande ord. Har man en massa ord som rimmar framför sig, både substantiv, adjektiv och verb, så är det som att det plötsligt bara ploppar ut textrader. Det är lite mer metodiskt och undermedvetet.
Local Valley bär på Josés rytmiska och melodiska uttryck men han bestämde sig även för att utmana sig själv och sina invanda mönster. När han hade skapat låtar med sitt klassiska uttryck med gitarr och sång prövade han nya vägar och använde sig av trummaskiner istället för akustiska instrument.
– Det var roligt, för mig naturligtvis men självklart för mina fans också. Det var något nytt. Det känns kul att ha både suggestiva trummaskinslåtar och sedan lite hetsiga och väldigt glada. Att man verkligen har olika stämningar i kontrast till Laleh-låten som är väldigt sakral och lugn. Jag förstår att min sång är lite som den är så jag får variera bakgrunden istället för att ha olika sångstilar.
José har varit aktiv som artist sedan 2003 och texternas teman har ändrats över tiden. Med Local Valley blickar han ut över världen och binder samman globala frågor med sin musik.
– Från första skivan som var mycket relationer och introverta meningar så har jag skiftat mer och mer utåt. Från andra soloskivan och framåt så har jag tyckt att det har varit roligt att tänka på globala idéströmningar och hur jag kan förhålla mig till dem. Livsåskådning, världssyn och hur idéerna kan klascha har känts intressant. Från andra skivan där jag skrev låten Abraham som var en slags lekfull diss av abrahamitiska religionerna så har jag väl varit ännu mer tydlig. Framförallt på svenska på den nya skivan med låten Tjomme. Jag tänker på domedagstjommar och hur det är så många som följer dessa män med skägg som har så väldigt specifika idéer kring framtiden. Texternas innehåll har utvecklats och skiljer sig ganska mycket från första skivan framförallt. Sedan finns det andra utvecklingar. Det är väl lekfullheten. I första skivorna var jag väldigt seriös och hade små detaljer som var lekfulla, men jag har gjort dem på ett sådant sätt att ingen märker av dem. I låten Abraham så sjunger jag tillexempel bajs men i texten är det skrivet som bias, en förutfattad mening. Det var meningen att man skulle höra bajs när man försvenskade det. Jag har haft humor tidigare men nu har det eskalerat lite med låten Lilla gumman och Swing.
I texten om Local Valley kan man läsa att José känner sig mer bekväm än någonsin med att säga att albumet speglar honom och hans tankar. José berättar att resan började redan under hans förra skiva då han skrev låten Every Age om mänskligheten och vår globala och digitala tidsålder.
– Det var först då som jag började koppla ihop vad jag gillar att tänka på och mina låttexter, innan har jag satt dem i separata världar. Med låten Visions så tycker jag att jag fick till det än mer. Jag har varit väldigt inspirerad av tankeströmningar som finns i effektiv altruismrörelsen där man försöker göra så gott som möjligt med de resurser man har – både att forska på våra största problem och sedan våra bästa sätt att lösa problemen på. Då är det saker som pandemier, kärnvapenkrig och artificiell intelligens som inte är i linje med vårt bästa. Om man tänker på de ämnena så kändes Visions som att den kom rätt i tiden. Jag hade nästa hela låten färdig när WHO gick ut med att det är en pandemi och att det var dags att stänga ned.
Foto: Olle Kirchmeier
I takt med att han har börjat skriva mer utifrån sin egna tankevärld och intressen har det även blivit lättare att skriva texter.
– Det hade ofta att göra med att jag hade en känsla av vad som funkar för folk i singersongwritertexter. Det är antingen långa texter i stil med Bob Dylan där man kör på och maxar eller lite mer kompakta texter med hjärta och smärta. På något sätt var det som att jag kände att jag inte riktigt kunde skriva sådana texter och då värkte jag fram sådana texter ändå. Visions, El Invento, Tjomme och Lasso In – ja nästan varje text på det nya albumet har någon koppling till mina intressen i dagliga livet och min tankevärld. Det har gjort att det har känts lättare att skriva, det är mer mig.
På Local Valley sjunger José på både engelska, svenska och spanska. Tidigare var engelskan hans förstaval men i takt med att han började skriva texter som hade allt större koppling till hans tankevärld och intressen började känna sig allt mer hemma i de olika språken. Rädslan för att låta allt för klyschig eller pretentiös var som bortblåst.
– Förr så kändes det klyschigt, direkt eller pretentiöst med de andra språken medan det var mer okej med lite vad som helst i engelskan. På den här skivan har jag till exempel Lilla gumman som är skriven på svenska och det är inte riktigt någon avancerad text. Medan jag känner att El Invento känns väldigt poetisk och passar med spanskan, den är pretentiös men den funkar. Allt det där är bara smak. Mina preferenser och smaker som tonåring var hämtade från en helt annan människa. Nu är jag en person som inte riktigt är lika ängslig eller bryr mig lika mycket om hur jag uppfattas.
På det nya albumet finner man dessutom en cover av Lalehs En stund på jorden som blev en viktig bit för José i skapandet av skivan.
– Med den här skivan så hade jag en ambition om att ha en bredd på skivan. Jag tyckte att jag hade det musikaliskt men textmässigt var det som att jag behövde en låt om döden och gärna med den humanistiska synen på livet där man ändå försöker se till det fina kring att få vara den här begränsade stunden på jorden. Lalehs låt är klockren där. Sedan jag bestämde mig för att ha med den så har den känts som en väldigt viktigt pusselbit för att få ihop albumet på olika plan. Den får vara den djupa låten men med en klar blick uppåt istället för att bara sorgset titta nedåt på vår begränsade tid på jorden.
José berättar att även om han gör mycket själv så har han några trogna vapendragare som hjälper honom med det visuella i form av musikvideos och albumomslag.
– Jag är väldigt nöjd med variationen av de musikvideos som Mikel Cee Karlsson har gjort. Vi har jobbat länge ihop och han och hans bror förstår mig fullt ut så det har varit väldigt kul att varva musikinspelningar med att vi hänger med dem och de filmar och kommer på alla roliga videoidéer. Sen har min tjej, Hannele Fernström varit med och gjort omslaget som har gått från ljusgrått och beige till starka färger, hon har varit inspirerad av Josef Frank. Även där känns det som att det har tagit ett steg i en annan riktning, tack vare hennes stöd och grymma stil. Det är kul att nämna att vi är ett litet team även om jag gör mycket själv.
