Hej Xenia Kriisin!

Tidigare i år började det bubblas ordentligt om Xenia Kriisin. Det släpptes singlar, spelades på Knarrholmen och Stora Teatern och hypeades såväl här som där. Nästa vecka släpper hon äntligen sitt debutalbum, Hymn, men innan dess hinner hon med ytterligare en Stora Teatern-spelning. På torsdag intar hon Göteborgs alldeles egna Vita Hus, för att fira sin nya skiva.

Hej Xenia Kriisin! Vad gör du?
– Hej! Jag har precis mailat ett alldeles för långt mail till alla medverkande på releasekonserten på torsdag.

Är det kul?
– Kul att det blev ivägskickat, det är det. Nu känner jag mig lugn. 

Nästa vecka släpper du ditt debutalbum. Hur känns det nu, så här dagarna innan din bäbis ska visas för världen?
– Det känns otroligt spännande, nästan på snudd till overkligt. Det är klart att det även är nervöst. Som ni beskriver, det är verkligen mitt hjärtebarn. Flera år, ja hela mitt liv har blivit något så konkret som en skiva. Något man kan hålla i handen, glömma på bussen eller ja, slänga i papperskorgen. Det är en märklig känsla. Jag är tacksam över att den starkaste känslan ändå är lycka! Jag är stolt över albumet och är så glad att äntligen få visa och skicka ut det i universum. 

Hur har inspelningsprocessen sett ut?
– Processen blev tre intensiva perioder. Totalfokuserad, nervös, lycklig, sorgsen, euforisk, panikslagen, supercool. Ja, ungefär så var det.

Skiljer det här släppet sig på något sätt, förutom då att det är ett album, från den musiken du gjort tidigare?
– Ja, det kanske man kan säga. Det som är förevigat på albumet har ju genomgått en lång process. Det som skiljer sig är väl att musiken som jag gör just nu har hunnit ikapp med mig själv, min röst och mitt hjärta. Den musik jag gjorde tidigare har på något sätt varit ett sökande och en tid att testa mig fram.  

Om du får önska en person som skulle gästa dig på skivan, vem hade du då valt? Död eller levande, spelar ingen roll!
– Oj, vad svårt. Hade Joni Mitchell ringt på dörren så hade jag ju dragit med henne fort som attan in i studion. 

I veckan ser man dig på Stora Teaterns scen. Vad kan man förvänta sig av spelningen?
– Man kan förvänta sig en explosion! Jag har skräddarsytt en konsert enbart för Stora Scen. Eftersom det är release så håller jag inte tillbaka på något, jag kommer ha ett stort band och en stor visuell tanke, ljud och ljus kommer sammanlänkas. Jag tror även att man kan förvänta sig en euforisk Xenia. 

Vad skulle du aldrig någonsin göra på en livescen?
– Jag skulle aldrig säga aldrig.

Innan vi avslutar: Vad är på?
– Musik? Just nu Soil Collectors. Klubb? Vi drar på Jazzklubb 21/9 på Nefertiti i Gbg.

Vad är av?
– Min taskiga radio som bara brusar, och ett hjul på min resväska.

Karin Londré