Hur är läget?
– Det är riktigt bra! Jag sitter på tåget mot västkusten. Hösten är utan tvekan bäst i Göteborg. Neonljusen, caféerna och de svarta, regnblanka gatorna är Göteborg för mig. En Jazzhuset-uppfostrad popkille är på väg hem till sina rötter! Jag är full av förväntan.

Hur har den senaste tiden varit, med nya skivan och allt? 
– Senaste tiden har varit en resa. Som det alltid blir när man släpper skiva. Det har gått fantastiskt i många avseenden. Jag har blivit bortskämd med finrum i media som Interview Magazine, The Fader och andra giganter, men sen är det ju klart att man tvivlar också. På hur det ska gå för skivan om det oändliga tvivlet. Jag tvivlar inte på skivans innehåll. Det är jag väldigt nöjd med. Men jag är fortfarande spänd inför kommande amerikanska recensioner och allt möjligt på mottagarsidan.

Läser du alla recensioner?
– Kring skivsläppet läser jag allt. Men sen släpper jag taget lite. Men processer av nya låtar är redan igång så det är ett ständigt arbete och jag sitter inte och håller andan. Nästa skiva är halvfärdig. Och beats åt rappare och mörk disco.

Hur trött är du på att bli beskriven med ordet ”drömsk”?
– Jag tror tyvärr att jag är en hopplös drömmare då det är bara att acceptera. Tjatet om 80-talet är värre. Det är bara hårdvaran som påminner om 80-talet. Mjukvaran är azuren. En savant med visioner om att väcka de som verkligen sover ur sin neo-narcissistiska samtidssömn. Men det är där mina drömmar inte når ända fram. Jag har ingen megafon. Jag viskar till de som verkligen vill lyssna. Medan kidsen tankar sin kotlettfrisyr-house och kraschar mina drömmar som en wrecking ball med en naken Miley Cyrus på.

Att ligga på Hybris är ju inte alla förunnat, men hur lätt är det egentligen att FÅ hybris?
– Det är svårt att undvika att få hybris när det går bra. Men så länge man kan använda självförtroende-boosten som kommer när man har flyt, utan att börja tölpa sig, så är hybris något positivt. Min kropp har hållit mina fötter på jorden på sistone. Har fått magkatarr av stress och fest. Och en artikel om 100 miljarder nyfunna galaxer som Hubble fann i ett svart hål fick mig att känna mig oändligt liten.

Vad är den största missuppfattningen om Svensk nutida musik, tror du?
– Att det fortfarande finns ”ett svenskt musikunder”. Till och med grannländerna har hunnit ikapp. Mycket tack vare musikexportråd som funkar. Sverige röstade blått så nu stryper vår regering kulturlivet medan de privata aktörerna säljs ut till internationella jättebolag till högstbjudande. Vi måste ta tag i vårt eget kulturliv innan det är för sent.

Vad tänker du allra mest på just nu?
– Jag har mest tänkt på Game of Thrones och vår oundvikliga undergång faktiskt. Vet inte hur det hänger ihop men jag tänker en del på existensen. Något av det sorgligaste jag läst är att månen håller på att lämna oss. Allt glider isär eftersom universum expanderar. Det låter hemskt, men jag tycker alla borde tänka mer på det. Då kanske vi kan göra något vettigare med nuet än att ta selfies i en hiss och räkna likes på Instagram. Men då kommer frågan ”vad är vettigare då” och hela den existentiella karusellen får mig att begrava mig i telefonen igen.

När du tänker på Göteborg, vad är de första känslorna som poppar upp?
– Jag ser Vasagatan framför mig, arkitekturen och stillheten och känner en stark kärlek. En melankolisk kärlek.

Ska du göra nåt sköj efter spelningen?
– Jag hoppas att festen på Pustervik blir magisk. Det är ju lite Hybris-trippel. Vem ska dj:a? Det kommer bli avgörande! Sen kanske det blir en sväng till Yaki! Rodnar när jag yttrar orden men… ”du lever bara en gång”.

Inget att rodna för, det är ju sant! Det är sådana tankar som Yaki går runt på. Ha en fin helg nu!
Lisa Stevik