Årets line up under Way Out West 2018 är inte att leka med. Just därför har vi listat festivalens höjdpunkter, dag för för dag!

Torsdag:
Det är som vanligt svårt att välja, och ännu svårare att hinna med allt. Men ta en dag i taget, och gör det i rätt ordning, så löser sig det mesta. Först är det torsdag, du är riktigt het på gröten och först av allt gungar du i takt, tillsammans med en främling, till Sarah Klangs djupa stämma som sedan 2016 tagit världen med storm. I år är hon ju dessutom aktuell med debutalbumet Love in the milky way. Ja, och det har du lyssnat på om och om igen, och igen, och aldrig får du nog. Du gråter en skvätt och är osäker på om någon konsert ens kommer att bli så bra. Men, du har Fila-tofflorna på, och gungar därför desto mer, och desto mjukare till en av Sveriges mest hyllade rappare – Mwuana. Sen har du nästan inget annat val än skrika dig hes till Arctic Monkeys, delvis på grund av alla tonårsminnen ni har tillsammans, Arctic Monkeys och du. alla kvällar har sitt slut, och måste förr eller senare rundas av, vilket gör du till Pale Honey och Nadia Nair, som du ångrar att du inte lyssnat mer på tidigare. Herrejävlar vilken rivstart!

Fredag:
Det här är den verkliga utmaningen. Dagen efter och dagen innan. Dagen däremellan, den som avgör vad det egentligen ska bli av det här. Idag ska du inte missa en sekund. Alla ska med, som Alex Cameron skulle sagt, tänker du och är noga med att visa ditt fulla stöd. Det låter förvånansvärt bra, främst från ditt eget håll och du vågar nog ändå påstå att Alex gärna vill dela med sig. Det är egentligen inte vidare varmt ute men av någon märklig anledning rinner det längs ryggraden när du och Alex kliver av scenen. Ungefär samtidigt går Fricky på en annan. Du får genast bråttom men hinner ändå hälsa på typ alla du känner och inte känner innan dess. “Fricky Fricky kom fram” du småspringer sista biten, skuttar över lerpölar som om du aldrig gjort annat. “Hon får mig att fatta poängen”. Du känner dig stolt. Inga konstigheter, tänker du medan Fricky sneglar på dig från scenen. Det här är livet. Redan nu är det avgjort. När Fever Ray brummar igång en stund senare och solen försvinner bakom träden, då vet du, den här kvällen är din. Kendrick Lamar är sist ut men för din del har kvällen knappt börjat.

Lördag
Ja, lördagen är en barnlek. Det är idag du har flow, och också idag som du ska se Mura Masa, som låter precis som popmusik ska, Wizkid som har en känsla för rytm du bara drömmer om men aldrig kommer få och Kamsai Washington som inte spelar musik, nej nej, han är musik. Tiden bokstavligt springer iväg, precis som du springer mellan scenerna. Det är inte många måsten kvar, för du har lyckats skala av dem till tre, och det är inte vilka tre som helst. Lykke Li, som du både har skrattat och gråtit med, i både mot- och medvind, sedan tio år tillbaka. Det blir nostalgiskt, och inte trodde du heller att hennes nya album skulle vara i klass med det gamla. Konserterna fortsätter förvåna, och speciellt när Hurula betar av den ena favoriten efter den andra. Vilket geni! Du blir i samma stund en smula ledsen över att Hurula inte fanns ”på din tid”, men det gör inget när Arcade Fire avslutar med Wake up, precis som du hoppats på, och ja, då behöver du inget mer, någonsin. (Förutom Jenny Wilson på andra sidan älven).

Summa summarum, missa inte:
– Sarah Klang, Mwuana, Arctic Monkeys, Pale Honey och Nadia Nair på torsdag.
– Alex Cameron, Fricky, Fever Ray och Kendrick Lamar på fredag.
– Wizkid, Mura Masa, Kamsai Wahsington, Lykke Li, Hurula, Arcade Fire och Jenny Wilson på lördag.