Umeå-bördiga Broder John vill välja sina ord väl. Under förra året släppte han sitt andra album Drift, med en blodad tand för det organiska och dynamiska inleder han nu arbetet med sitt tredje album där femton år av tänkande ska kokas ned till en platta.
Förra året följde Broder John upp sitt debutalbum Cool från 2016 med den tolv spår långa plattan Drift. Det nya albumet gjordes klart precis innan Broder John blev pappa samtidigt som livemöjligheterna begränsades på grund av pandemin, något som gjorde att skivsläppet skilde sig från när han debuterade.
– När jag släppte min första platta Cool så var det väldigt högt tempo direkt och det tog bort mycket av det som jag tyckte var kul. Jag märkte att jag tappade både energi och kreativitet på den vägen. Jag tror att det var ganska bra timing med Drift, rent personligen, av egoistiska skäl. Jag fick mitt första barn och gjorde färdigt skivan innan han kom, då kunde jag släppa skivan och sen vara med honom, det var väldigt härligt. Jag tror att det var sunt att få spräcka bubblan direkt. Det känns som att det är lätt att fastna i att man släpper, man jobbar ihjäl sig innan ett släpp och sen är det andra som vill att man ska jobba ihjäl sig efteråt. Nu fanns det inte utrymme för det och jag ville inte heller att det skulle vara så. Både för att jag ville lära känna min son ordentligt och för att världsläget inte tillät det, vilket jag tror har varit väldigt bra. Jag känner väldigt starkt för den här skivan fortfarande, det tror jag är ett bra tecken.
I en tidigare intervju med Kingsize nämner Broder John att han inte känner samma hävdelsebehov som förr. När han får frågan kring vad det kan tänkas bero på – på faderskapet, att han är äldre nu eller att han hittat hem i sin musikaliska identitet säger han att många olika aspekter har spelat in.
– Det var mycket av det du nämnde och stjärnorna som stod i rätt led, men även att släppa debutalbumet versus att släppa det andra albumet. Jag hade gjort Broder John och Friman-grejen innan, men att komma ut med sitt första egna projekt och att det mottogs väldigt fint, ingen hade lyssnat på det eller brytt sig om jag hade suttit och försökt hävda mig på den här skivan också. Sen är det så här – jag är 30 år gammal, drivet för att släppa det som var Drift och det som ska komma, det handlar inte om att jag måste bevisa mig längre. Vilket jag kunde känna när jag började, speciellt under Broder John och Friman-tiden, att ”åh fan jag ska bli den bästa, alla ska lyssna på det här och alla ska älska det”. Att ha det som drivmedel kommer att förgöra en i längden, så jag kalibrerade om och tänkte ”vad är det jag vill göra och vad är det som driver mig?”.
– Sedan är det exakt så som du säger – i och med att Tage kom, det här är också en farlig grej, men jag märker att jag tänker att allting som jag gör och allting som alla andra gör inte spelar någon roll för jag har Tage. Det är extremt skönt men det finns en risk i att falla tillbaka på det och sedan aldrig mer släppa något.
Det blir snabbt tydligt att Broder Johns inre kompass är hans ledstjärna i de val han gör, oavsett om det rör skivbolaget, när han skapar kläder, skriver texter eller är i studion. Han understryker dock att han inte är immun mot sociala medier och känslan av att man borde prestera i samma takt som andra.
– Jag mår piss över det här lika mycket som alla andra, men jag har ändå förstått att jag har hållit på ganska länge. Jag har harvat på, gjort det själv och det jag har märkt är att på vägen har man lärt känna mycket folk som har gjort samma sak men som också har gjort det väldigt annorlunda. Det jag har förstått är att vad vi än håller på med så gör vi det i långa loppet för att må bra och vara på en bra plats. Jag har märkt att de som har hållit på längre än mig men även de som har hållit på kortare än mig – det är alltid de som har följt den här inre kompassen som har mått bra i det. Eller snarare är det väldigt få som har följt den inre kompassen och jag känner väldigt få som mår bra i det de håller på med. Insikten jag fått är att jag kommer att vilja jobba med musik och kultur hela mitt liv men då måste jag hitta en hållbar modell och det enda jag har märkt är att de få gånger då jag går ifrån min magkänsla så mår jag väldigt dåligt. Jag är inne i det här för att långsiktigt kunna ta mig ut på den andra sidan och fortfarande vara vettig. Jag är livrädd för att vakna upp om flera år och inse att fan – jag har inte alls gjort det jag vill göra, när jag lyssnar på Cool och Drift eller när jag tänker på hela processen bakom dem så står jag extremt rak i ryggen och jag blir stolt när jag pratar om dem. Jag kommer inte kunna göra saker som jag inte har den känslan för i framtiden, jag vill kunna se tillbaka på allt det jag gjort och ha samma känsla. Jag hoppas att det kommer att vara receptet för att sen kunna se tillbaka på det och känna att jag mådde bra av det.
Foto: Nicolina Knapp
Under arbetet med Drift öppnade Broder John upp sig för andra och släppte in andra perspektiv i processen, något som skilde sig mycket från arbetet med debutalbumet Cool då han satt ensam med produktioner, texter och temat och inte delade med sig av något alls förrän han släppte plattan.
– Jag mådde inte bra av att stänga in mig, eller snarare så märkte jag hur bra jag mådde av att dela med mig tidigare av det jag håller på med. Hela Cool-plattan är väldigt mycket mitt perspektiv och mina erfarenheter. Det försökte jag lära mig av i processen med Drift, jag lärde känna mycket fler musiker och personer som håller på med all typ av konst. Dels ville jag inte att Drift som koncept bara skulle vara mitt perspektiv och mina erfarenheter, jag ville ha så många perspektiv som möjligt så jag pratade med varenda person jag kände. För att utöka hela konceptet så behövde det också vara mycket mer organiskt, så det är väldigt mycket som är spelat på den där skivan. Det är jag helt fixerad vid nu, jag tänker att nästa platta bara ska vara live. Det går mot en tydlig riktning tror jag, men det kanske kommer att låta helt annorlunda när det väl kommer. Jag tänker att jag utökar allting egentligen, till nästa platta så ska jag börja prata med folk från och med imorgon och vi ska börja bolla idéer direkt istället för att jag ska sitta på mitt hörn och först komma fram till någonting. Jag tror verkligen på kraften av att ha så många perspektiv som möjligt egentligen, allt ifrån idéer till kompetens.
Att söka sig till det organiska och dynamiska soundet med liveinspelningar känns som en allt mer växande trend inom den svenska musikscenen, och när jag frågar Broder John om hur han ser på saken blir han glad.
– Jag har tänkt på samma sak, främst med själva livespelningar, att det är fler som tar in band och att det inte bara är backtracks och du själv som står med en mick. Vilket jag också tycker är på tiden att det händer. Det här kommer att låta så jävla pretentiöst, men skitsamma, jag tänker att spelad musik har funnits med sedan urminnes tider och det är ett sorts språk. Jag spelade i Austin till exempel, det var 200 amerikaner och ingen förstod svenska men ändå så kom många fram efteråt och sa ”jag känner verkligen energin av det här och jag förstod ingenting med den där låten var så jävla fet”. Musik som språk är universellt. Jag tror att det kan försvinna ganska mycket i proddandet och det jättefinslipade, det pratar jag mycket om i processen av den här skivan, att något som spelas lite skevt eller fel kan vara helt rätt i låten. Att det finns någonting som egentligen kommer fram ännu mer när jag spelar det. De grejer som jag lyssnar på nu är bara livespelat och jag skulle vilja påstå att jag känner mycket mer när jag lyssnar på det för jag tror att det är någonting i det som förstår en.
Foto: Nicolina Knapp
Broder John berättar att hela konceptet för hans nästa skiva är satt. Om Cool var en tydlig linjär berättelse med start och mål så var Drift mer skapad ur en idé om hur vi tar oss igenom saker där han märkte att han kommer att gå igenom liknande händelser konstant genom sitt liv, medan det kommande albumet kommer att vara som en slags sammanfattning av femton års tänkande.
– Jag känner igen passager och det verkar inte som att jag kommer att komma till ett stopp utan mattan kommer dras undan fötterna när jag är som mest glad och det kommer att komma ljusglimtar när jag är som mest nere. Den är en cirkulär idé på något sätt. Den nästa plattan kommer att vara en kombination utav den typen av historieberättande, det blir egentligen någon sorts sammanfattning av femton års tänkande. Jag har precis kommit på det här, skivan kommer i varje fall att heta Följ inte mig. Det är projektnamnet just nu i alla fall.
Jakten efter att kunna sätta ord på de djupare lagren i det man vill säga är ständigt närvarande i Broder Johns tillvaro. Han väger sina ord på våg och berättar att han kan sitta och vrida och vända på en mening i flera timmar.
– Det här är mitt stora huvudbry, absolut, jag tampas med det här fortfarande. Det är inget snack om saken. Jag kan sitta i studion i tre eller fyra timmar för att hitta rätt ord för en mening som ingen kommer att reagera på, så tidsmässigt är det en usel sak att ha med sig i studion. Det är på något sätt både en gåva och förbannelse antar jag. För jag sitter verkligen och väger orden som om det vore guld. Jag har väl också accepterat att jag aldrig kommer att besitta den kompetensen, att jag aldrig kommer att vara nöjd med det jag säger även om jag ändå känner att jag absolut har fått sagt det jag vill och är nöjd och glad över det jag har skrivit.
Den 23 april kommer Broder John till Nefertiti, med sig på scen har han ett liveband där samtliga musiker spelar minst två instrument under spelningen, Broder John beskriver det som ett fyramanna-band som låter som ett tiomanna-band.
– Det som känns roligt med den här rundan är att vi kör med liveband vilket jag aldrig har gjort förut och det kommer att vara gäster som dyker upp, vissa som kanske är lite Göteborgsbound till exempel. Sen har jag turen att ha med mig en artist som heter Emma Åsman och hennes huvudinstrument är trombon, jag visste inte hur mycket trombon jag behövde i mitt liv tills jag träffade henne. Det hon bidrar med på de här spelningarna är helt magiskt. Jag kan faktiskt lova att de som dyker upp kommer få se något helt unikt.
– Av erfarenhet så kan jag helt ärligt säga att alla spelningar jag har haft i Göteborg än så länge har varit toppspelningar, de som är där har varit helt fantastiska. Jag älskar att spela i Göteborg.
