Josefin träffar: Ida Klamborn och Linus Brodén från Textilhögskolan i Borås

Djungeltrumman fick nys om att en av Textilhögskolan i Borås studenter, Ida Klamborn, blivit utnämnd till Årets Rookie av Svenska Moderådet. Och vi kände instinktivt att ville lära känna henne bättre. I samma veva träffade vi Linus Brodén, också han studerande vid Textilhögskolan. Varför inte lära känna två modedesigners i en smäll? Vår finaste modehaj Josefin Hardinger ville hjälpa oss. Resultatet blev ett samtal om mode, framtiden, Textilhögskolan i Borås, Kim Jong II och vad man egentligen behöver kunna för att bli en modedesigner själv!

2013-01-22 18:14 2013-01-22 18:14
Publicerad Senast uppdaterad

Ida Klamborn går snart ut masterutbildningen på Textilhögskolan i Borås. Just nu är hon aktuell med att vara en av tolv utvalda till Årets rookie av Svenska Moderådet. Rookies är ett projekt som är till för att stötta unga modeföretagares etablering på marknanden. När man medverkar i Rookies deltar man under ett halvår i olika projekt, nätverk och aktiviteter.

Berätta mer Ida! Vad händer härnäst med Rookies?

– Nu kring modeveckorna i januari och augusti har vi både en visning och en utställning i ett showroom. Förutom Rookies så kommer jag även delta i två internationella tävlingar, en i Köpenhamn och en annan i Tyskland nu till våren.

Studerade du någonting innan du började på Textilhögskolan?

– Ja, det krävs en del förkunskaper för att klara ansökningsproven till modeutbildningen på Textilhögskolan så jag gick en kvällskurs i mönsterkonstruktion samt ett års förberedande studier i sömnad och design.

Berätta om ”Italian Fabric Award”-priset och den italienska modetävlingen MittelModa!

– Modetävlingen Mittelmoda deltog jag i förra sommaren nere i Italien, där jag faktiskt vann priset "Italian Fabric Award", vilket var jätteroligt! Det var mitt examensprojekt för min BA i mode som jag tävlade med. I kollektionen hade jag jobbat väldigt mycket med själva materialen, färgat alla olika nyanser själv utefter egna färgrecept samt plisserat allt för hand. Så det kändes otroligt roligt att få den bekräftelsen som det priset innebar. Själva vinsten ledde sen till ett samarbete med ett italienskt tygföretag vilket resulterade i en ny kollektion som jag ställde ut i Milano under modeveckan.

"Ett plagg blir alltid intressantare när det samarbetar med kroppen."

Vad tycker du är så intressant med kläder?

– När det finns en komplexitet i kläder. När material, konstruktion, färg och form utmanar exempelvis gränser eller traditioner, då tycker jag att det blir intressant.

Vad skapar du helst, kläder som man kan ha på sig eller kläder som konst?

– Jag strävar efter att göra kläder som kan bäras. Ett plagg blir alltid intressantare när det samarbetar med kroppen, och vackrare, enligt mig. Men det är en balansgång mellan det bärbara och det mer konstnärliga. När jag arbetar vill jag hitta medelpunkten mellan dessa två "kategorier", för om jag går in för djupt i en av dem tenderar det att bli ett platt resultat. Det gäller att vara sitt koncept troget men ändå våga släppa det emellanåt för att komma vidare i processen.

Om man älskar att rita kläder och komma på hur de ska se ut, men inte kan någonting om sömnad, är man körd då?

– Ja, det skulle jag säga… Men det beror ju också mycket på vad du vill göra helt enkelt. Om man vill ansöka till Textilhögskolan så är det en fördel att kunna grunderna i sömnad, för att klara vissa av ansökningsproven. Jag tror det kan vara svårt att göra bra kläder om man inte vet hur man ska sätta ihop dem.

Vad önskar du att modeindustrin kunde vara utan och vad vill du ta in i den? – Jag skulle vilja se ett ökat intresse för kvalité, att ta hand om sina kläder och därmed ha dem längre. Sen får industrin gärna trappa ner lite på produktionstempot.

Vem skulle du helst vilja designa kläder åt?

– Om jag måste välja en blir det nog Tilda Swinton, hon har ett så intressant utseende.

Vad har du för planer efter du slutat skolan?

– Jag kommer att satsa på mitt eget företag och lite andra projekt som dykt upp samt frilansuppdrag.

Varför ska man gå just Borås textilhögskola?

– För att du får möjligheten att utveckla dig själv som designer enormt. Skolan är unik för sina lokaler; de har laboratorier för väv, stickat, prints och färgning samt alla industrimaskiner som behövs för en produktion. För varje år under utbildningens gång får du ta del av fler och fler kunskaper från de olika labben samt föreläsningar. Dessa kunskaper blir dina så kallade verktyg, och ju fler du har desto mer kan du utmana dig själv till att göra mer avancerade och intressanta saker i slutändan.

svartisa.jpg
Hur kommer det sig att du sökte till Textilhögskolan i Borås? – Jag hade hört från många håll att skolan skulle vara bra, men egentligen hade jag inte så stor koll på vad jag sökte när jag sökte. Nu tycker jag att den är bäst. Händer det något speciellt på skolan just nu? – Nja, det beror väl på hur man ser det. Vi tvåor har fullt upp med vårt mittprojekt (kollektionsarbete som vi gör i mitten utav utbildningen) och treorna med sina examensarbeten. Det är ju alltid speciellt. Studerade du någonting innan du började på Textilhögskolan? – På gymnasiet gick jag Textil och mode i Angered. Där lärde jag mig att sy. Efter det gick jag ett år på Angeredsateljén (konst), en numera nedlagd folkhögskola. Där arbetade vi mycket med måleri och skulptur, form, komposition och utsnitt. Vad tycker du är så intressant med kläder? – Det finns väldigt mycket som är intressant med kläder. Det är väldigt kul att titta på folk och göra fördomsprofiler utifrån vad de bär. I skolan är kläder material i förhållande till kroppen. Ett förhållande som vi ständigt experimenterar med på olika sätt, genom olika metoder. Om du bara fick sy ett specifikt plagg (typ kjolar, väskor, m.m.) för resten av livet, vad skulle det vara? – Tanken på att bara sy en typ av plagg resten av mitt liv gör mig lite illamående. Det är kul att sy, jag tycker verkligen det, fast ibland vill man bara spy på maskinen. Vad har du för planer efter du slutat skolan? – Bosätta mig hos mormor och morfar i Dalsland ett år. Fiska, softa, måla och kanske ta körkort eller något. Sen vet jag inte, förmodligen vill jag jobba ett tag, men drömmen är väl att ha en studio att husera i. Där det finns plats och verktyg till att skapa saker.
trebilder.jpg
Hur kommer det sig att du sökte till Textilhögskolan i Borås? – Jag hade hört från många håll att skolan skulle vara bra, men egentligen hade jag inte så stor koll på vad jag sökte när jag sökte. Nu tycker jag att den är bäst. Händer det något speciellt på skolan just nu? – Nja, det beror väl på hur man ser det. Vi tvåor har fullt upp med vårt mittprojekt (kollektionsarbete som vi gör i mitten utav utbildningen) och treorna med sina examensarbeten. Det är ju alltid speciellt. Studerade du någonting innan du började på Textilhögskolan? – På gymnasiet gick jag Textil och mode i Angered. Där lärde jag mig att sy. Efter det gick jag ett år på Angeredsateljén (konst), en numera nedlagd folkhögskola. Där arbetade vi mycket med måleri och skulptur, form, komposition och utsnitt. Vad tycker du är så intressant med kläder? – Det finns väldigt mycket som är intressant med kläder. Det är väldigt kul att titta på folk och göra fördomsprofiler utifrån vad de bär. I skolan är kläder material i förhållande till kroppen. Ett förhållande som vi ständigt experimenterar med på olika sätt, genom olika metoder. Om du bara fick sy ett specifikt plagg (typ kjolar, väskor, m.m.) för resten av livet, vad skulle det vara? – Tanken på att bara sy en typ av plagg resten av mitt liv gör mig lite illamående. Det är kul att sy, jag tycker verkligen det, fast ibland vill man bara spy på maskinen. Vad har du för planer efter du slutat skolan? – Bosätta mig hos mormor och morfar i Dalsland ett år. Fiska, softa, måla och kanske ta körkort eller något. Sen vet jag inte, förmodligen vill jag jobba ett tag, men drömmen är väl att ha en studio att husera i. Där det finns plats och verktyg till att skapa saker.
tvabilders.jpg
Hur kommer det sig att du sökte till Textilhögskolan i Borås? – Jag hade hört från många håll att skolan skulle vara bra, men egentligen hade jag inte så stor koll på vad jag sökte när jag sökte. Nu tycker jag att den är bäst. Händer det något speciellt på skolan just nu? – Nja, det beror väl på hur man ser det. Vi tvåor har fullt upp med vårt mittprojekt (kollektionsarbete som vi gör i mitten utav utbildningen) och treorna med sina examensarbeten. Det är ju alltid speciellt. Studerade du någonting innan du började på Textilhögskolan? – På gymnasiet gick jag Textil och mode i Angered. Där lärde jag mig att sy. Efter det gick jag ett år på Angeredsateljén (konst), en numera nedlagd folkhögskola. Där arbetade vi mycket med måleri och skulptur, form, komposition och utsnitt. Vad tycker du är så intressant med kläder? – Det finns väldigt mycket som är intressant med kläder. Det är väldigt kul att titta på folk och göra fördomsprofiler utifrån vad de bär. I skolan är kläder material i förhållande till kroppen. Ett förhållande som vi ständigt experimenterar med på olika sätt, genom olika metoder. Om du bara fick sy ett specifikt plagg (typ kjolar, väskor, m.m.) för resten av livet, vad skulle det vara? – Tanken på att bara sy en typ av plagg resten av mitt liv gör mig lite illamående. Det är kul att sy, jag tycker verkligen det, fast ibland vill man bara spy på maskinen. Vad har du för planer efter du slutat skolan? – Bosätta mig hos mormor och morfar i Dalsland ett år. Fiska, softa, måla och kanske ta körkort eller något. Sen vet jag inte, förmodligen vill jag jobba ett tag, men drömmen är väl att ha en studio att husera i. Där det finns plats och verktyg till att skapa saker.

Josefin Hardinger

blandat
Powered by Labrador CMS