Hej Vanessa Liftig!

Vanessa Liftigär svår att sätta i en genrebox, för hon gör olika grejer mest hela tiden. Hon började med musikalroller, blev sen jazzmusiker, därefter singer/songwriter och numera sysslar hon med hiphop under namnet CurioCity. Det sistnämnda har tagit henne hela vägen till ett samarbete med Wu-Tang Clan.

2014-12-09 15:09 2014-12-09 15:09
Publicerad Senast uppdaterad

Foto: Björn-Eric Abrahamsson.

Hej Vanessa Liftig! Vad gör du?

– Hej på er! Jag sitter och har det fint på The Music College där jag är lärare och planerar nästa produktionslektion.

Berätta om Curiocity!

– CurioCity är ett soul- och hiphop-album som jag velat släppa länge. Det låg och ruvade i över två år men till sist gjorde jag slag i saken. Jag jobbade intensivt med texten och hela produktionen är väldigt detaljfokuserad.

Hur var det egentligen att ta steget till att rappa? Vad var absolut svårast?

– Jag var en festrappare i många år och tänkte aldrig rappa seriöst men mina vänner uppmuntrade mig så jag bestämde mig för att försöka. Det svåraste har varit, och är fortfarande, min röst. Kunde sitta i timmar och spela in om och om igen tills jag inte visste om jag lät som Kalle Anka eller Leif GW Persson … ni vet hur det kan vara att höra sig själv prata på en inspelning. Jag är inte helt självsäker än men jag lär mig nog mer och mer.

Alltså, du har hållit på med sjukt många olika musikgenrer, finns det någon du aldrig någonsin skulle testa på?

– Hmm. Rolig fråga. Jag har svårt att se mig själv göra noisemusik, tror det kallas så i alla fall. Alltså bara massa ljud. Var på en klubb i Berlin en gång där de bara spelade brus och buller i ljudsystemet. Stämningen var väldigt spänd…

Jag läste att skivan är producerad i dina föräldrars vardagsrum. Varför valde du att göra det själv? Ligger det något kontrollbehov bakom?

– Det finns en flygel hos mina föräldrar och där har jag suttit sen jag var liten. Jag tycker om att vara själv och pyssla. Då kan man jobba i vilket tempo som helst… men det är mycket möjligt att ett litet kontrollbehov ligger och pyser där någonstans.

Den här Wu-Tang-grejen, hur kommer det sig att du är med i det samarbetet egentligen?

– Rapparen Ibrahim Namro- Ledrp/Palestine kopplade ihop mig med Tarik Azzougarh som är huvudproducent för albumet jag jobbat med. Jag fick ett beat med helt fria händer och han ville ha

en hook. Sen gillade han det jag gjort och till slut hade jag skrivit, sjungit och spelat in 20 låtar!

Och din mamma är med och spelar flöjt…?

– Japp. Min mamma Josefine spelar, bland många underliga instrument, arabisk Nay-flöjt som låter så vackert. Tarik efterlyste lite instrument och jag fixade.

På onsdag spelar du på Pustervik, hur kommer publiken må just när du gått av scenen?

– Jag hoppas att man har en skön, positiv och avslappnad känsla.

Vad vill du spraya på en betongvägg?

– Massa go färg för det gråa ser för bedrövligt ut.

Karin Londré

blandat
Powered by Labrador CMS