Hej Tiger Bell!

Vad får en av blandningen pop, punk, rock och cheerleading?Tiger Bell, förstås.I helgenser du kvartetten på Sticky Fingers, och allra bästa uppladdningen är förstås att läsa en intervju med bandet. Samt Spotifya dem riktigt ordentligt.

2014-04-03 12:43 2014-04-03 12:43
Publicerad Senast uppdaterad

Hej Tiger Bell! Vem talar för er räkning idag?

– Hej Djungeltrumman! Ett stycke basista, Canan Rosén, är det som ska försöka knåpa ihop lite svar på era frågor.

Beskriv er med exakt elva ord, tack!

– Tre utflyttade Lulebor och en Stockholmare som spelar poppig punk rock.

Snyggt! Hur kommer det sig att just ni spelar just er musik?

– Ända sedan vi på olika håll började spela musik och spela i band har vi spelat någon typ av rock. Lisa, Lotta och Lovisa ,på gitarr, trummor, gitarr och sång, har spelat med varandra sedan tonåren och står väl för det mer rockpoppiga. Jag har nog bidragit med en del punk i och med mitt bandförflutna i till exempel Satirnine. Alla vi gillar dock enkel och glad musik.

Ni spelar cheerleader-punk, men vilken är egentligen den bästa cheerleading-filmen?

– Cheerleader-punk kom vi på som en kul grej när vi startade bandet för att vi tyckte det förklarade mer än poppig punk rock. Det får in energin, glädjen och peppen i genren på något vis. Och har man en gång kommit på en sådan knasig grej hänger det med! Vi kan egentligen ingenting om cheerleading. Fast Bring It On, första filmen, är ju en fantastisk tidsfördrivare i till exempel turnébussen. Jag gillar också Death of a Cheerleader. Oerhört b-betonad film med Tori Spelling i en av huvudrollerna. Inte så mycket cheerleading i den som man kanske hade önskat. Men bra titel!

Det här med att en bra låt är en snabb låt, stämmer det alltid?

– Tror vi brukar säga att en bra låt är en kort låt. Men den får gärna vara snabb också! Nämen skämt å sido, det beror väl väldigt mycket på vilken typ av musik det är. För den typen av musik vi spelar så tycker i alla fall jag att det brukar stämma!

Kan en låt bli för snabb? Och hur vet man i sådana fall att man passerat gränsen?

– En låt kan absolut bli för snabb. Särskilt när man framför den live. Oftast vet man att man har passerat smärtgränsen när Lovisas sång börjar låta som rap.

I höstas släppte ni ert debutalbum. Var ska man lyssna på det för att få ut så mycket som möjligt av upplevelsen?

– Vart man vill, när man vill och hur man vill. Personligen föredrar jag den här typen av musik med maxad volym fast det kanske inte passar sig överallt.

Vad hoppas ni få Sticky-publiken att känna på fredag?

– Glädje, energi och pepp!

Och hur ska man gå till väga för att få med er på efterfest efter spelningen?

– Med oss vet man aldrig om efterfeststatus. Den här helgen spelar vi endast två gig, Göteborg på fredagen och Malmö på lördagen, och då är det möjligt att det händer. Men när vi var ute i Europa i höstas i fem veckor så festade vi oerhört lite. Vi behöver ha ork till nästa gig. Folk betalar ju faktiskt för att se oss spela och inte fan gör man en bra spelning om man är bakfull. Men att prata om sitt eget band brukar INTE få våra efterfest-lampor att börja blinka, så det bör man undvika.

Till sist… Vad har ni för planer den närmsta framtiden?

– Om två veckor åker vi ut i Europa på turné. Det blir tredje Europaturnén på ett år. Den här gången stannar vi ute i två veckor istället för fem. Ni vet, möta våren i Paris och sånt där… I sommar blir det festivalsommar för oss, både i Sverige och utomlands och sedan i höst blir det Europaturné igen! Pepp liksom!

Karin Londré

blandat
Powered by Labrador CMS