Hej Show me the Ocean!

Show me the oceanär bandet som du hört det viskas om längs med barerna på Andra lång, mellan ölglas och klotter på Publiks toalett. Och en har ju lärt sig att aboslut inte underskatta sådant viskande. I februari blev de sökbara på Spotify, sen hade de en grym releasefest på Sticky och nu bahspelar de på Gården! Ett namn att lägga på minnet helt enkelt…

2015-03-11 10:16 2015-03-11 10:16
Publicerad Senast uppdaterad

Foto: Sanna Alevång

Hallå där, Show me the ocean! Hur är läget och vem är det som svarar på frågorna?

– Jag som svarar på frågorna heter Gustav Alte och spelar gitarr. Alla frågor är konsulterade med resten av bandet så framställ inte mig ansvarig haha.

Och hur viktig är du för Show me the oceans framgång då?

– Utan mig skulle bandet kollapsa!

Men hörrö jag gillar er musik – berätta lite om hur musikskapandet går till hos er!

– Oftast grundas en låt med bara "en" idé, det är sällan någon kommer till replokalen med en färdig låt. Sen får den idéen (som kan vara ett riff, en ackordföljd eller ett musikaliskt koncept) lägga grunden för det vi sedan jammar/spånar fram. Vi får för oss att vi inte är helt som andra band när det kommer till skapandet. Vi är först och främst vänner sedan långt tillbaka och däremellan ska vi också skriva musik. Fördelen och nackdelen med att ha känt varandra så länge är att man vågar kritisera varandra på ett helt annat sätt. Detta gör ibland att vår process från idé – till färdig låt – kan ta ganska lång tid men blir i slutändan något vi verkligen kan stå för och som vi tycker låter riktigt bra. Vår relation till varandra och möjligheten att kunna kritisera spelar mycket in på hur vi låter.

Sen vill jag gärna höra den mest intressanta versionen om hur Show me the ocean föddes och hur ni kom till dit där ni är idag…

– Oj… Gustav, Jacob, Anton och Gustav har känt varandra sedan mannaminne. Vi fyra bildade i 6:an ett av Mölnlyckes coolaste band: Indiependence. Vi spelade cover på skolavslutningar och andra fritidsfestivaler runt om kommunen. När vi sedan, efter fyra år, tog våra första stapplande steg in på gymnasiet så kände vi att Indiependence inte var det ballaste bandet längre, vi ville hitta ”vårt" sound. Vi lanserade Show Me The Ocean, tog med Hugo Bengtsson på synth, började skriva låtar och gjorde vårt första gig 2013. Vi har sedan dess gigat runt om, och i, Göteborg spelat in två låtar, släppt dem, haft en fantastiskt lyckad releasefest och nu står vi här, två dagar innan vår första spelning på Jazzhuset, och är mer taggade än någonsin.

Det var ju inte länge sedan ni släppte era två singlar, hur har responsen varit?

– Responsen har varit fantastiskt, mängder med lyssningar på Spotify och ett fantastiskt gensvar från såväl gamla, som nya, fans. Vi i bandet var nog inte riktigt beredda på vilken fantastiskt support vi skulle få på vår releasefest på Sticky Fingers för några veckor sedan heller. Stället var knökat och alla skrek med i våra texter, detta bara en/två veckor efter singelsläppet(!). VI kan inte tacka alla nog, en fantastiskt kul kväll och ett väldigt lyckat singelsläpp.

Ni är ju ett helt gäng med killar, hur går det att jobba tillsammans?

– Som det beskrevs innan så är vi väldigt nära vänner och är inte alls rädda för att kritisera varann, detta är på både gott och ont. Det blir en del diskussioner och sura, men välbehövliga, blickar. I slutändan är vi alla av samma skrot och korn; självkritiska, kritiserande, engagerade, passionerade och för det mesta snälla. Vi funkar ihop helt enkelt.

Beskriv er musik med 12 ord. Tack.

– Show Me The Ocean spelar energiskt, explosiv & dansant indie rock/pop!

Vad tycker du att den svenska musikscenen behöver?

– Den svenska musikscenen blir vi inte ofta besvikna på, men vi skulle gärna vilja se mer psykedeliska rock, ambient techno, en svensk version på Jake Bugg. Men kanske mest av allt så skulle vi vilja se mer kvinnliga artister/akter. Fler och fler börjar finna sin väg in i rampljuset men det finns så fruktansvärt många fler och lovande som inte riktigt är där ännu.

Har ni dansat så mycket nångång att dansgolvet gått sönder, med tanke på att ni har en låt som heter Broken Disco Floor?

– Om jag känner mina vänner rätt så är det ingen som har gjort en "Ebbot" ännu… Broken Disco Floor uppstod faktiskt också som en ide, bara det att den idéen inte var ett riff, ackordföljd eller musikaliskt koncept, den var en låttitel… det kommer man ju långt på haha. Vi jamade ihop en låt utifrån en ide som Hugo och Anton kom med. Jacob, som skriver nästan alla texter, inspirerades av Antons idé till låttitel och till slut stod vi där med låten Broken Disco Floor.

Jaha, jaja men dåså, men…. Vad ska en göra för att få dansa på dansgolvet med dig då?

– Kom på någon av våra gig eller spendera en kväll runt 2:a-lång, Pustervik, Jazz eller HenriksBerg så hittar du nog oss alla där.

Okej men alltså, nu spelar ni på Göteborgs kanske indiebästa torsdagsklubb Gården, hur känns det?

– Det känns riktigt bra. Jazzhuset är ett sådant ställe som man har fått höra så himla mycket gott om sedan barnsben, och som man har svårt att hålla sig borta från nu på senare tid. Gården är en grym klubb som alltid har bra musik och en skön stämning. Det känns som sagt jätteroligt!

Vad vill ni säga till hen som hellre hänger på Avenyn eller dylikt?

– Sagt utan fördomar, Avenyn-folket får med glädje komma bort till andra delen av staden o känna våra influenser och glädjen som finns där!

Ah men du, vi ses på torsdag då! Vad blir dina sista ord?

– Dans är kul, Jazz är kul, vi är kul, kom på torsdag!

Moa Händén

blandat
Powered by Labrador CMS