Hej Pure P!

Klubben Hoodlums på Nefertiti har för vana att alltid boka talangfulla dj:s som vet vad de sysslar med, och kvällens lineup är inget undantag. Pure P har spelat på klubbar runt om i hela världen, från Miami till London. Vi passade på att kolla läget med honom, sä här på några timmar innnan han ställer sig bakom spelarna.

Publicerad Senast uppdaterad

Hej Pure P, hur är läget?

Hur kan det vara något annat än bra när man precis har lyssnat på Dru Hill's "Tell Me"?!

Gött! Vad spelar du för att få igång festen i kväll (fredag)?

Min filosofi när det kommer till att dj:a är att skapa en dynamik med en röd tråd. Många dj:s börjar slänga på hiphop/r&b-bangers vid kl 12 och slutar inte förrän stället stänger. Jag försöker spela på ett annat sätt. Jag kan exempelvis spela funkig hiphop i 20 minuter för att sedan bryta ned stämningen till kärleksfull boogie från tidigt 80-tal, bygga på med någon svinsvängig Kerri Chandler-dänga för att sedan ta ned det till groovig r&b. Osv. Det handar mycket för mig om att bygga en soulig stämning och en musikalisk resa snarare än att ligga på "max energi" i tre timmar. För mig blir ett Dr Dre-beat så mycket bättre och effektfullare efter 20 min boogie än efter fjorton andra Dre-beats.

"Det handlar för mig om att bygga en soulig stämning och en musikaliskt resa"

Ja, du sysslar med allt från r&b, funk, soul och hiphop. Om du bara fick hålla på med en typ av musik, vad hade du valt?

Devotion-klubben och mina produktioner kretsar väldigt mycket kring r&b just nu, så jag antar att jag väljer det. Dock med en stor skopa soulharmonier, funkiga basgångar och hiphopinfluerade trumsväng!

Så varför började du spela skivor?

Från början var det nog bara en cool grej, plus att vi behövde en dj till våra rap-uppträdanden (i Up Hygh och andra diverse hiphopkonstillationer). Men allt eftersom jag kom in i själva scenen kände jag att jag hade något att tillföra. Som till stor del saknades.

Minns du hur det var när du gick på klubb första gången?

Den första riktiga klubb jag gick till i mitt liv var Raw Fusion. För en 17-åring med falskleg som fullkomligt levde för J Dilla-svänget var det som att vara i himlen (speciellt eftersom Dilla DJade första gången jag var där). Sedan insåg jag snabbt att Raw Fusion i princip var den ända klubb som spelade den typen av (ur Sthlm's mått mätt) underrepresenterad musik. Så jag kände mer och mer för att bidra med samma typ av passionerade uttryck som dem, men i min egen tappning. Och nu, 8-9 år senare har jag bevisat att, trots den musikkulturella motvinden, det fungerat – jag har ett stor skara stammisar på Devotion och jag lever helt och hållet på att dj:a.

"Jag har ett stor skara stammisar på Devotion och jag lever helt och hållet på att dj:a."

Du har spelat i allt från Miami, New York, Barcelona och London. Hur står sig den svenska klubbscenen?

För mig är det alltid en speciell känsla att spela i USA. I princip allting jag spelar har sitt ju ursprung där och är en del av kulturen på ett sätt som präglat mångas liv. Det gör att folk generellt känner till mer av musiken jag spelar där än här, vilket i sin tur skapar en starkare stämning. Även när jag inte spelar superhits.

Men jag vill inte heller generalisera för mycket. Det handlar ofta bara om exakt "där och då" oavsett vilken stad/land/klubb man är på. De bästa spelningarna jag haft i år är både på Red Rooster i Harlem, New York och på Fasching i Sthlm. Jag har även haft några riktigt grymma kvällar på Nef!

Berätta varför vi kommer drabbas av fomo (fear of missing out) om vi inte går till Nefertiti på fredag?

Om man tillhör typen som inte nöjer sig med ett monotont och uttjatat dansgolv, utan vill dansa till James Brown, R Kelly, MJ, Slum Village, Shabba Ranks, Chaka Khan, Blackstreet, Busta, Usher, Frankie Nuckles och Sly Stone på en och samma kväll, ja, då finns det ju skäl att innfinna sig!

Det låter fantastiskt kul! Men du en sista fråga, vem vill du ge tusen nålar?

Alla personer som jobbar i "morgonsoffor"…

Anna Wester

Powered by Labrador CMS