Hej Oholics!

Oholicshar varit en del av Göteborgs musikscen ett bra tag nu, men trots det har de inte släppt speciellt mycket material tidigare. Som tur är, är de nu äntligen tillbaka i inspelat format, i form av albumet Orbits och på lördag har de releasefest påSticky Fingers, där såväl Ebbot som Martin McFaul gästar på scenen. Jag kollade läget inför släppet med sångaren Christoffer Rydeståhl.

2012-05-23 17:18 2012-05-23 17:18
Publicerad Senast uppdaterad

Foto: Sandra Josefsson Bergström.

Berätta om nya skivan!

– Den nya skivan heter Orbits. Många av låtarna har lite utav ett rymdtema, inget som var planerat men så blev det. Vi spelade in i Rille S Studio och Rickard Hallin aka Rille O´Riley satt bakom spakarna och styrde skeppet. För oss är detta mer Oholics än vad första skivan var. Nu vet vi hur vi vill låta och hur vi ska göra för att låta just så, det visste vi nog inte riktigt förra gången. När vi gick in i studion så hade vi inte riktigt låtar till ett helt album så det fick bli en hel del experimenterande. Det var bland annat så Suzy Banyon Blues kom till. Det är en skiva med tio fristående låtar, men endå i en enhet och med samma röda tråd, hela vägen, ut i galaxen.

Ni har ju släppt hela fyra singlar från den här skivan, i värsta Beyoncé-style. Hade ni svårt att bestämma er för vilken som var bäst, eller?

– Nej, men det är ett sätt för oss att hålla oss aktuella. Släpper du fyra singlar så har du minst fyra anledningar till ett nytt utskick. Idag kan band släppa låtar digitalt, så varför inte skylta med hela skivan istället för bara en till två låtar? Tror dessutom att vi kommer släppa en femte singel innan sommaren, alternativt till hösten… eller varför inte både och?

I videon till Moonraker, som för övrigt är helt grym, åker ni på turné i rymden. Men hur tror ni att världsrymden faktiskt hade tagit emot Oholics?

– Vårt sound och sätt att kommunicera är anpassat efter den intergalaktiska publiken. Därför så tror jag att en turné i det stora mörka rummet som vi kallar rymden, hade varit mycket uppskattad. Hur vi ska lösa det rent praktiskt kan endast framtiden svara på. Eller möjligen vår fantastiska manager Mr Daniel Werlemo.

Och på tal om turnéer, jag vill höra lite bra turnéstorys. Känns som ni spelat över allt, så det måste ju ha hänt en hel del?

– Jodå, det har nog hänt en del. Allt från crackrökande promotors, fängelse-incidenter, till fyllda lokaler och trånande fans. Men en rolig liten episod som jag alltid kommer att minnas är när Oholics var på ett besök i den lilla staden Den Helder i norra Holland. Jag och Hannes stod i baren, jag vänder mig om för att beställa en öl. När jag minuten senare vänder mig tillbaks mot Hannes så är han inte längre där. Istället så står där en skapelse som närmast kan beskrivas som en blandning av en väldigt gammal man och ett bergsdjur. Det visade sig att Hannes hade fått i sig någon kastanj som han tydligen inte tålde. Vad jag hade fått i mig vet jag inte. Ett riktigt Harry Potter-moment!

Skivan firas ju med releasefest i såväl Stockholm på fredag, som Göteborg på lördag. Varför blev det så? Kan Sverige helt enkelt inte få nog av er?

– Förhoppningsvis så kan dom inte få nog av oss. Men egentligen var det kanske så att vi att vi blev erbjudna att spela i Stockholm och det visade sig vara dagen innan gbg spelningen, så varför slå på den lilla trumman när det finns en stor. Vi släpper inte skivor så frekvent så det gäller att suga ut musten ur det som bjuds.

Är sitar världens bästa instrument?

– Nej, det kan vara ett rent helvete att få något vettigt ljud ur dem när man spelar live. Vi slutade faktiskt att använda sitar på spelningarna ett tag, just för att vi inte fick till ljudet. Men nu har vi faktiskt fått kläm på det.

Och till sist… Vad händer för er i sommar?

– Vi ska spela på en festival i Norge som passande nog heter Månefestivalen. Sen ska vi försöka spela in några demos till den tredje skivan. Utöver det så kommer vi ta det lite som det kommer samtidigt som vi planerar nästa stora stöt.

Karin Londré

blandat
Powered by Labrador CMS