Hej Niklas Lundell från Way Out West!

Som vi har väntat och längtat, men nu är det inte lång tid kvar: Way Out West står äntligen för dörren! Mycket har hänt sedan förra årets festival, klubbarna har blivit fler, maten bättre och utbudet bredare. Vi tog ett snack med Niklas Lundell, en av arrangörerna och grundarna bakom Way Out West, för att reda ut några frågetecken inför årets upplaga. Håll i er, nästa vecka smäller det!

Foto: Luger / GP

Hallå Niklas! Hur är läget såhär några dagar innan festivalen?

– Hallå, allt bra tack. Lugnt i stormens öga…

Vad har du för roll i Way Out West-arrangemanget?

– Diversearbetare.

Okej, kan inte du börja med att berätta vad som kommer vara nytt för i år?

– Vi har satsat på dagarna och nätterna. Vi kommer ha en ny liten scen och ett nytt område med Giorgio Moroder i en så kallad Daft Punk Edition på området, och vi har en scen i Weekday-butiken som börjar dagen innan man lommar ut till parken. Att vakna och kliva igång direkt är när festival är som bäst. Vi har också satsat på ett ännu starkare filmprogram, pepprat upp maten till nya nivåer och gjort mer med konst, design och visuell upplevelse, en Linnéscen i ny dräkt och ja en ny stor fet fest!

Det låter ju strålande! Vad gör årets festival bättre än föregående?

– Nu blir jag supersugen på att diskutera idén om tillväxt… men det var ju inte det du frågade om, nej. Line up:en, maten, konsten, filmen, Stay Out West – allt ju!

Vad är er egentliga vision med Way Out West?

– Det första och viktigaste är att göra en grym festival, en fet fest. Det är underhållning och ett tillfälle att komma bort från vardagen. Men det är också ett tillfälle att tillsammans forma en annan vardag, tillfällig för några dagar och mer beständig över tid.

Tror du att det kommer det bli utsålt i år?

– Ja.

Bild: Djungeltrumman

Hur pass nöjd är du över årets line:up?

– Svinnöjd. Stor bredd. Intressant. Upptäckarvänligt. Inbjudande. Samtida. Tidlöst. Jag är peppad på mycket, tycker nog att det är den bästa lineup:en vi nånsin haft.

Hur tänker ni på festivalen rent genremässigt? Det känns som om ni för varje år blir mer och mer elektroniska? Hur var tanken från början kring vilken nisch ni ville ha, och hur tänker ni kring det nu?

– Helt ärligt så tänker vi inte så i genrer. Men ja det kan finnas en poäng i att det är lite mer elektroniskt år för år. Kanske är det ett tecken i tiden. Vi är nog ganska breda i stil fortfarande. Tror inte man lyssnar på musik utifrån genre på samma sätt idag som för en drös år sen. Genrelösa är ett ord vi gillar.

Hur pass stor makt skulle du säga att ni har över musiksverige?

– Vi är en liten bricka i ett stort pussel. Vilket medför ett ansvar såklart.

"Genrelösa är ett ord vi gillar"

Det pratas om att ni har fingertoppskänsla. Vad menar folk då?

– Ett annat ord för en kombination av dedikation och tur?

Du har sagt att många av er som var med och grundade festivalen kommer från en do it yourself-scen och har en bakgrund i punken. Men Way Out West ägs ju nu av Live Nation och är onekligen en produkt av kommersiella muskler och behöver såklart också vara det för att gå runt. Hur gör ni för att bevara do it yourself-anda, eller har ni gett upp det?

– Superintressant fråga. Skulle kunna få det låååånga svaret. Vi testar det här verktyget, att förena en förändrande kraft och kommersiella intressen, med det konstnärligt intressanta som ledtecken. Sen skulle jag vilja poängtera att det där kommersiella, med kvartalsrapporter och ekonomiska intressen etc är inget som styr vår verksamhet. Den bestäms utifrån helt andra kriterier.

Det råder festivaldöd i vårt land. Men ni bara växer och växer. Varför tror du att det gått så bra för Way Out West?

– Döden är ett relativt begrepp. Är det nu vi ska snacka tillväxt? Storlek spelar ingen roll. Är det bra så är det bra – oavsett antal besökare. Sen är det klart att det på nåt sätt måste vara även ekonomiskt hållbart.

Bild: Djungeltrumman

Berätta mer om de nya Stay Out West-områderna?

– En del trotjänare består och en del nya tillkommer. Allt från att vi kör feta grejer i Weekday-butiken på dagen till The Docks och Göteborg Film Studios på natten med kapacitet för mycket folk och superheta bokningar. Som små minifestivaler i festivalen. Allt för en ännu bättre nattfest.

Hur kommer det indragna fem-tillståndet att påverka Stay Out West?

– Jag är mer intresserad av hur det kommer påverka Göteborg.

Förra året kunde vi ju använda appen för att se hur långa de olika köerna var till klubbarna. Har ni gjort något ytterligare i år för att lösa köerna?

– Ja just fler ställen med lite större kapaciteter är kanske den största förbättringen. Totalt har vi större kapacitet på Stay Out West än tidigare år.

Bild: Djungeltrumman

Det krosskulturella har alltid legat er varmt om hjärtat. Ni arrangerar ju inte bara en musikfestival, utan presenterar även konst, film, mat, föreläsningar, podcasts etc. Är andra festivaler lata?

– Jag brukar bli hånad för ordet "krosskulturell", älskar att ni använder det! Vi jämför inte med andra festivaler men upplever ju att det blir rikare med fler uttryck. Man gillar ju alla de där grejerna och det finns så fina tydliga linjer och broar dem emellan som också stärker helheten.

Så vad blir nästa gren i Way Out West-trädet? Mode?

– Vi har faktiskt pratat om mode… Men nej, det finns inget självändamål att få fler grenar på lyran. Börjar med att utveckla och sätta de vi har att spela på och klättra i.

"En vegburgare med Giorgio Moroder hade ju kunnat vara legendarisk"

Vem av alla artister ni bokat vill du helst bjuda ut på middag?

– Kan man få dem samlade allihop i långbord? Då diskar jag. Men OK, en vegburgare med Giorgio Moroder hade ju kunnat vara legendarisk.

Ni växer ju för varje år, och utvecklar fler och fler idéer. Hur stora vill ni bli?

– Storlek spelar ingen roll. Vi vill vara bra och intressanta och en rolig upplevelse.

Har man lättare att få jobb hos er om man heter Niklas, än säg, Fatima?

– Noop. Brukar på riktigt titta mig omkring i personalgruppen på kontoret och så för att bara få bekräftat att vi håller siffror och kvoter åt rätt håll. Det är en viktig grej.

Vart efterfestar du?

– Badkaret.

Hur pass mycket tänker ni på könsfördelningen i vad ni bokar?

– Mycket. Vi tänker på det, diskuterar kring det, jobbar med det, men är inte ensamma om att verka i en "värld" formad av årtionden av snedfördelning. Vi är på gång med nånting, men vi är inte där. Än.

Bild: Djungeltrumman

Har ni tagit inspiration från någon annan festival i skapandet av Way Out West?

– Ja jo… Festivaler och annat. Det kan vara en konstutställning, en debattartikel, en nattklubb eller ett par bärs o järn som format det som är Way Out West.

Hur mår ni när er festivalsommar är över?

– PFD, post festival depression är ju ett begrepp man har känt innebörden av. Men man är ju också fylld med härliga minnen och en enorm pepp för framtiden.

Förra året intervjuade jag Joel Borg inför festivalen. Då sa han att han inte visste var Way Out West är om 10 år. Kanske i Stockholm, kanske någon helt annan stans. Vad tror du?

– Stockholm hamnar vi inte i, det är det enda vi kan garantera. Nån variant av att inte vara på plats fysiskt, vara supermycket på plats fysiskt, vara på flera platser samtidigt och i rymden och Slottsskogen!!! Är vi framme vid 2023 då? Vid dess lag är det förhoppningsvis nån annan än vi som svarar på det och sätter helt nya råa riktningar…

"Ekonomiska intressen är inget som styr vår verksamhet"

Fem Stay Out-akter vi absolut inte får missa?

– Lorentz & Sakarias, Factory Floor, Kate Boy, Koreless, Mount Kimbie, T.S.O.L. Skulle kunna säga fem till…

Och så fem Way Out-akter vi absolut inte får missa?

– Tame Impala, Kendrick Lamar, Disclosure, Miguel, Håkan Hellström. Skulle kunna säga femton till.

Vill du tipsa om något mer?

– Man borde äta Bahn Mi och Arrancini, lyssna/ta del av Stina Nordenstam, gå på klubb sent och börja dagen tidigt med fest och musik, kolla in minst en film och säga hej till minst tio främmande ansikten.

Då återstår väl bara ett rungande tack för att ni gör Göteborg till en betydligt roligare stad. Lycka till!

– Vi tacker er.

Anna Wester