Hej MF/MB!

Redan för åtta år sedan sågMF/MBdagens ljus. Då var bandet i något lösare form, replokalen var flykten undan Bollnäs småstadsblues och repertoaren bestod av covers. Idag bor hela bandet i Malmö, och har precis släppt sin andra skiva, som går under namnet Colossus. Albumet har under de senaste månaderna hyllats ordentligt av en enig kritikerkår, och vi på Djungeltrumman kan inte annat än hålla med om bandets storhet. På torsdag kommer de till Göteborg, för attspela på Pustervik.

2013-04-22 15:44 2013-04-22 15:44
Publicerad Senast uppdaterad

Foto: Jens Nordström.

Hej MF/MB! Vem representerar er idag?

– Sebastian! Basisten! Hej!

Ni kommer till Göteborg nästa vecka! Vad kan vi förvänta oss spelningen?

– En sensation av välbehag i både kropp och sinne.

Och hur mår ni sekunderna efter ni gått av scen?

– En sensation av välbehag i både kropp och sinne.

Jag såg att ni varit på Tysklandsturné precis, och Djungeltrumman älskar turnéminnen. Vilket är ert bästa? Och med bästa menar vi mest nasty.

– Nja, sånt där blir aldrig bra när det återges skriftligt i intervjusvar. Ledsen, men hellre vägra helt än att göra er besvikna.

Det är okej, vi tar det en annan gång. MF/MB tog väl någon sorts lös form redan 2005. Hur står ni ut med varandra efter alla dessa år?

– För att vi vet att det skulle vara ännu svårare att stå ut utan varandra.

Hur kom det sig att det tog så lång tid innan ert debutalbum kom?

– För att vi startade bandet när vi var 16 bast. Vi blev inte bra på riktigt förrän i våra tidiga 20.

Nu släppte ni ju andraskivan Colossus för några månader sedan och jag tycker verkligen den är hur bra som helst! Hur är er relation till albumet nu? Har ni hunnit tröttna, eller tycker ni fortfarande att den är ett mästerverk?

– Tack! Nej, mästerverket ligger framför oss. Men Colossus är en fantastisk platta, det kommer vi alltid tycka.

Var ska man lyssna på den för att få den utlimata upplevelsen, förresten?

– På en båt.

Jag kunde liksom inte låta bli att tänka Silverbullit när jag först hörde Colossus. Det är visserligen superhögt betyg för mig, pga älskar Silverbullit, men kan tänka mig att jämförande i allmänhet blir tröttsamt i längden. Vilka musikaliska referenser är ni mest less på att få fasklistrade på er?

– Jämförande och kategoriserande är ju oundvikligt, vore löjligt av oss att typ: "vi har inga influenser alls, vi är vår egen genre!!!". Klart det hörs i vår musik att vi lyssnat skitmycket på Silverbullit. Eller Primal Scream, eller Soulwax, osv. Men visst, ibland känns referensdroppandet lite väl far out – Interpol har nämnts ett par gånger och dem kan vi sannerligen inte identifiera oss med. Simply Red ännu desto mindre. Simply Red, vafan?

Vad har ni för planer i sommar? Mycket spelande?

– Japp. Popadelica, Siesta och Hultsfred är spikat och mer tillkommer. Fan vad skoj det ska bli.

Till sist… Skicka med Djungeltrummans läsare ett sista visdomsord på färden!

– Carpe Diem. Det är nynorsk och betyder typ "håll i hatten!". Fritt översatt.

Karin Londré

blandat
Powered by Labrador CMS