Hej Markus Krunegård!

Markus Krunegård är Norrköpings motsvarighet till hela den göteborgska musikscenen. Han har gjort allt från evangelium till vampyrsbekännelser under årens lopp, släppt fem plattor och spelat i typ 70 band (eller i alla fall fyra stycken). I helgen landar han i Göteborg för att göra sin bästa spelning någonsin. Vi snackade Tornedalsromantiserande, Göteborgspatriotism och mänsklig värme.

2012-11-08 12:20 2012-11-08 12:20
Publicerad Senast uppdaterad

Foto: Markus Palmqvist

Hej Markus!

– Hej!

Hur känns det att vara ute på vägarna igen? Hur god värd är de svenska landskapen? Och hur står det till med den där mänskliga värmen egentligen?

– Det känns bra och hemma. Att vara på turné är ju som motsatsen till att gå i skolan, man får göra vad man vill och nån annan tar ansvar för det man gör. I lagom doser är det bra omväxling till vanliga livet. Angående den mänskliga värmen, man får vad man ger o vi försöker spela som det vore sista turnen, hittills har det varit minnesvärt och magiskt.

True Blood, Låt den rätte komma in, Twilight… Var det Markus Krunegård som startade vampyrkulten?

– Zeitgeist, man är barn av sin tid. Jag var nog tvåa på vampyrbollen men de du räknar upp var ju sexa och sjua. Så ja, det kan ju hända att jag föregick Hollywood.

Vad betyder det här med att du har ditt ursprung i Pello, egentligen?

– Ja, det betyder att min mamma kommer därifrån, att jag tillbringat mycket tid i barndom där och har en romantisk snedvriden bild av den landsänden.

"Ni i Göteborg är ju så patriotiska, värre än jag och Jukka är beträffande Finland!"

Här i Göteborg verkar många tro att man måste vara just från Göteborg för att ens våga hosta ur sig en svensk poplåt. Hur tror du att du hade låtit om du faktiskt varit härifrån?

– Ni i Göteborg är ju så patriotiska, värre än jag och Jukka är beträffande Finland! Tja, i värsta fall hade jag väl låtit som en dålig kopia av något annat med måsskrik och syrade dansrytmer.

Du kanske hade skrivit lite om hamnen också? Eller… Vad skriver du om?

– Vad det gäller texter har jag svårt att skriva om sånt jag inte känner. Med andra ord blir det mycket platser jag varit på och mänskor jag mött i mina texter. Jag får vara tacksam över att vi inte är överdrivet många som besjungit Norrköping.

Hur överlever man den förbannade vintern?

– Det värsta är februari och halva mars. Vet man det så blir det lite lättare sen blir det april och man blir kär och så vidare. Februari och mars är årets högstadium, vidrigt. Men ja, lyxproblem är det som ska in på lodrät fyra.

Du kommer till Göteborg i helgen. Vad kan den publiken förvänta sig? Från scenen, alltså. Vad de kan vänta sig i övrigt typ hitta kärleken i toakön, osv, kan du ju förmodligen inte spå i.

– Det är precis samma sak med lyckade konsertupplevelser som men lyckade toakösragg, ett öppet sinnelag och noll förväntningar brukar kunna leda till de bästa stunderna. Men förväntningar eller inte så är det ett grymt gäng jag åker runt med, mitt dreamteam! Så det ska nog kunna bli den bästa konsert jag gjort i Götet. Vi ska ha kul, lyssna på varann och sätta lite västkusthjärtan i rörelse.

Vad händer härnäst, Markus Krunegård?

– Som sagt ska denna turné göras som det vore den sista sen kan framtiden få komma och ta mig.

"Det är ju mycket bättre med typ Kung fu fighting om du vill bli upprymd."

Till sist. Eftersom jag har en skitdag… Vilken av dina låtar ska man helst slå på om man vill bli på riktigt jävla bra humör?

– Oj! Att bedömma sin familj är jättesvårt. Och jag känner ju inte dig. Men ta nåt dansigt så kanske det löser sig men jag lovar inget. Det är ju mycket bättre med typ Kung fu fighting om du vill bli upprymd (vi valde "Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp", reds. anm).

Martina Johansson

blandat
Powered by Labrador CMS