Hej Mark Levengood!

Mark Levengood är kanske världens trevligaste människa. Han kombinerar det med att skriva böcker, programleda, vara sommarvärd i P1, föreläsa och agera radiokrönikör. I helgen kommer han till Göteborg sin föreställning "Sound of Mark". Vi unnade oss en pratstund om att födas på en militärbas, om att rymma och om att vara en atombomb i sängen.

2012-11-15 11:18 2012-11-15 11:18
Publicerad Senast uppdaterad

Foto: Sanna Dahlén

Hej Mark! Hur är läget?

– Man tackar, alldeles utmärkt. Fått flyga idag, under repetitionen av Peter Pan på Stadsteatern. Väldigt kul!

Du kommer till Göteborg i helgen. Vad kan publiken vänta sig av Sound of Mark?

– Tja… den förvirrade men rätt roliga historien om en ung mans sanslösa äventyr i Europa? Under föreställningens gång får man veta allt om hur man riktigt retar upp en nunna, och det kan ju vara bra att kunna.

Du rymde till Österrike som 14-åring. Var skulle den 48-årige Mark helst av allt rymma?

– Faktiskt ingenstans alls. Mark 48 trivs alldeles utmärkt i sitt eget liv. Mitt liv är så fint så jag kan bli helt avundsjuk på mig själv.

Vad är ditt bästa råd till de som vill bli svenska hjältar?

– Att börja precis där man står, i sin egen vardag. Lära sig säga ifrån, vänligt men bestämt, när någon utsätter en själv eller andra för orättvis eller kränkande behandling. Sedan, när man lärt sig att det inte alls är farligt att säga ifrån, sen är man på god väg att bli en svensk hjälte.

"Min bror å sin sida föddes på ett nunnekloster och blev alldeles rysligt heterosexuell."

Å ena sidan föddes du på en militärbas i North Carolina. Å andra sidan känns du som en svenskfinsk motsvarighet till fredsduvan. Hur kommer det sig att du kom till världen på just en militärbas?

– Haha, det var vackert sagt, det där om fredsduvan….Jag hade ju väldigt lite att säga till om när det kommer till platsen jag föddes på, fostervatten dämpade mina högljudda protester. Men far var marinsoldat och mina föräldrar bodde på Camp LeJeune, så det var väl bara konsekent att jag föddes där, med enbart manliga barnmorskor. Min bror å sin sida föddes på ett nunnekloster och blev alldeles rysligt heterosexuell.

Om den var en snabb födsel skulle ditt smeknamn kunnat bli Missilen!

– Missilen är nog mer lämpat som beskrivning på mina första klumpiga försökt till erotisk samvaro. Men sedan blev jag bättre, nu kallas jag Atombomben.

Själv ska jag spela skivor på en gayklubb som heter Feed The Horse på lördag, de har just musikaltema och Sound of Music på affischen. Har du något bra låttips till en musikal-dj?

– Borgore- My Favorite Things (Full Dubstep Remix)

…och vad ska jag klä ut mig till?

– Till nunna eller pingvin eller nåt annat litet och svartvitt. Sånt gillar bögar.

Din man Jonas kör stand up i Göteborg på fredag och du på lördag. Synkar ni era turnédatum?

– Nej, inte alls. För ett tag sedan bodde vi i var sin svit på samma hotell utan att veta om att den andra var där.

"Alla ni som älskar Nationalteatern, kom och se min föreställning."

Det låter ju helt sjukt! På frukosten så ba "Vem är den snyggingen?". Men du… Hur avrundar man det här på bästa sätt då. Med en hälsning till Göteborg, kanske?

– Alla ni som älskar Nationalteatern, kom och se min föreställning. För det är samma sak, bara inte fullt lika schavigt och gammaldags. Och min musik är lite roligare.

Tack Mark!

– Tack själv, söta.

Martina Johansson

blandat
Powered by Labrador CMS