Hej Magna Mater!

Publicerad Senast uppdaterad

Senast som Djungeltrumman pratade med de psykadeliska proggarna i Magna Mater hade de precis börjat spela tillsammans. Tre år senare kommer nu äntligen första sjutummaren – och ikväll ställer de till med släppfest på Pustervik. Vi ringde upp sångaren Vincent Vensal inför spelningen.

Vad exakt är det ni släpper ikväll?

– Ja, vi släpper en vinylsingel på två låtar – och sedan en bomb med kärlek också!

Det har tagit ett tag för singeln att se dagens ljus. Vadan fördröjningen?

– Exakt, vi har haft mycket problem, främst med leverantören som fuckat upp det för oss i flera månader. Så det har blivit långt uppskjutet, men nu är väntan över!

Är Magna Mater progg?

– Alltså det är väl svensk progg, uppdelad i två olika stilar. Svensk progg är ju oftast väldigt politisk, och det är väl inte riktigt det vi identifierar oss med – men den har också alltid varit grundad i psykadelisk- och folkmusik.

Jag hade faktiskt tänkt fråga vilken typ av progg ni i sådana fall är. Tycker mig ha märkt spår av både naturromantisk Jethro Tull-progg och hyperpolitisk svensk.

– Ja, fast vi är absolut inte särskilt politiska av oss. Våra texter kan grunda sig i tankar och funderingar som folk har generellt, om kärlek och andra dilemman.

Vad ska en ha för favoritartister för att vara säker på att gilla er?

– Jag kan bara tala för mig själv, för vi [bandet] kommer alla från väldigt olika håll. Allman Brothers Band är personliga favoriter; och sena Byrds. Sedan; Björn J:son Lindh och Mikael Ramel, där har du praktexemplar på den psykadeliska sidan av svensk progg som vi befinner oss på!

Och slutligen: varför bör folk komma och se er ikväll?

– Det kommer bli en extremt ärlig kväll, och det kommer vara väldigt bra musik. Mycket svett, mycket skratt, mycket tårar!

Henrik Boström

Powered by Labrador CMS