Hej Kristoffer and The Harbour Heads!

Om vi fick bestämma några ambassadörer för Göteborg, skulle vårt val falla på Kristoffer and The Harbour Heads. De är både bra, framgångsrika och riktigt trevliga. Precis den bilden av Göteborg vill vi kabla ut till alla. Bekanta dig lite med Kristoffer Ragnstam nedan, och kanske ännu lite mer på Götahof på lördag, så kommer du alldeles säkert att hålla med oss sedan.

2013-11-05 15:25 2013-11-05 15:25
Publicerad Senast uppdaterad

Hur är läget?

– Tack det är fint. Sitter i Dresden med en kaffe och snackar med en gosse som vill ha med våra t-shirs på en t-shirt festival, T-shirt festival! Har aldrig hört talas om något sådant innan. Låter skoj hur som helst!

Verkligen! Vad kommer vi att få se från er på lördag?

– Förhoppningsvis kan vi låtarna efter en treveckors-sväng. Göteborg är ju sista spelningen på turnén. Vi kommer att spela ganska mycket nytt från skivan Hands, men även några hits från debuten. Allt äger rum i Götahovs lokaler på Bellmansgatan. I sanningens namn behöver vi inte göra så mycket. den lokalen är så fruktansvärt fin. Så det räcker bara att vara där.

Jag hörde att Hands är ett konceptalbum om att hjälpa varandra, berätta mer!

– Det handlar om att det är en självklar sak att alla ska känna sig välkomna i kulturlivet. Det är lätt att lunka på i gamla fotspår. I detta fallet har vi till exempel kämpat hårt för att lokalerna ska vara tillgängliga även för personer mer rörelsehinder. Bara för man sitter i rullstol måste man inte slaviskt gilla musik och evenemang som utspelar sig på arenor. Vi måste öppna dörrarna även i den lite smalare kulturen, segregation är aldrig välkommet. Inom musik och annan kultur är vi i behov av ständig förändring, så att inte formen blir statisk. För att få ett bra flöde i den processen så bör alla känna sig välkomna.

Ni är betydligt större utomlands än på hemmaplan, hur kommer det sig?

– Jo så är det ju. Fråga mig inte varför. En kul grej är faktiskt att skaran av människor som tycker om vår musik på hemmaplan har växt väldigt mycket det senaste året. Vi kanske bara inte har varit redo för varandra innan?

Men nu är vi redo!

– Ja, svensken är ju otroligt trendkänslig. Vi har väl aldrig hakat på någon trend utan bara gjort vår grej. Bra låtar och fin liveshow vinner i längden över alla trender. Just nu gillar fler människor oss i Sverige, än innan. Jag ser det som en bonus. En bonus jag är väldigt glad över. Samtidigt vet vi alla i bandet att vi är extremt utbytbara och att svensk publik är världskänd för att vara osentimental. Så vi får helt enkelt gotta oss i detta så länge det varar!

Är det ett medvetet val att inte satsa på osentmentala svenskar i första hand?

– Det säger sig självt. Att bara spela i Sverige på vår nivå hade aldrig funkat. Vi fyller hus runt 300-700 personer och vi gör i snitt 50-70 spelningar per år. Det är verkligen snudd på lyx att alltid få spela så mycket. För att få projektet att rulla är det ett måste för oss att spela utomlands. Jag är glad att det funkar i så många länder. Att skriva musik är mycket en humörsgrej, vissa skivor funkar bättre i vissa länder.

Vad är den största skillnaden mellan att spela hemma och ute i världen?

– Hmm… Det beror helt på var man spelar. I USA och Japan är det ju så mycket som är annorlunda så det får vi ta i en fristående intervju. I Tyskland, Österrike, Schweitz och Frankrike där vi just nu turnérar mycket har man lite högre i tak. Publiken är inte så genrebestämd, utan mer blandad. Det finns ju hipsters överallt, men det känns inte som om de avgör i lika stor utsträckning hur bra eller inne något är. Sedan har Sverige massa andra kvalitéer, som att det alltid är bra utrusting och att man får mat, till exempel.

Har ni något härligt turnéminne att dela med er av?

– Jag gillar att åka turnébuss, men ibland kan det bli lite enformigt. Just en sådan enformig dag i början av denna turné så ringde skivbolaget och berättade att Rolling Stone Magazine hade vår skiva som album of the week. Sedan ligger alltid ett slutsålt Fillmore West högt på listan av ljuvliga turnéminnen.

Om Göteborg blev ert kungadöme för ett år, vad skulle ni ändra på då?

– Vi skulle bevara de få gamla byggnader som finns kvar. Det är pinsamt hur stort kulturarv som bara rivs ner hit och dit.

Om er musik var ett plats i Göteborg, vilken plats skulle den vara?

– Det får väl bli hamnen då. På grund av namnet och att vi faktiskt skapar all musik där.

Lisa Stevik

blandat
Powered by Labrador CMS