Hej Karin Park!

2012-10-25 14:21 2012-10-25 14:21
Publicerad Senast uppdaterad

Det är åtta år sedan Karin Park släppte sitt första album och vann norska musikpriser till höger och vänster. En del har hänt sedan dess. Till exempel släppte hon först två skivor till, började göra musik med sin bror David Park, signade med State of the Eye och jobbade med The Knife-producenten Christoffer Berg. Nu är Karin Park tillbaka, med albumet Highwire Poetry, där hon för den stolta electrofanan vidare. På fredag spelar hon live på Jazzhuset.

Hej Karin Park! Vad har du gjort idag?

– Jag städade hemma. Sen klippte jag håret på min kille, packade grejer och åkte till Stockholm för att hänga i i studion med min brorsa.

På fredag intar du alltså Jazzhuset, vad kan Göteborgarna förvänta sig av den kvällen?

– Folk brukar alltid bli lite förvirrade först på våra konserter. Vi har ett väldigt speciellt intro och efter ett tag brukar folk hämta sej, sen börjar dom kanske skratta lite och sen…. Jag och David älskar att spela live så vi kommer att ge allt. Då kan det bli riktigt riktigt bra. Det känns som att Göteborgarna tål en del ändå.

Hur skiljer sig ditt nya album, Higwire Poetry, från det du gjort tidigare?

– Det är råare och mer rakt på sak. Man utvecklas ju och det känns som att jag har skalat bort några lager. Det är närmare mellan tanke och musik. Ju mer tekniskt kunnig man blir, ju fler möjligheter har man ju att styra själv också.

Du är signad till Portsmouth-etiketten State of the Eye. Hur blev det så, egentligen?

– De upptäckte mig på internet och frågade mig om jag ville skriva en låt med dem och det gjorde jag. Den skulle egentligen vara till en annan artist men de tyckte låten blev så bra och de gillade mitt sätt att göra den så dom ville att jag skulle sjunga den. Och sen hörde de min förra skiva, så ville de signa mig som artist helt och hållet. Jag var på väg att signa med Sony i Sverige då men jag valde State of the eye istället. Och det är jag jätteglad för nu.

Hur hade du låtit om du var från Göteborg?

– Kanske mer metal och varit lead vocal i In Flames, eller skaffat skägg och hängt på Grammofonstudion

Haha! Kanske tur att det inte blev så… Hur som, din bror gör ju musik tillsammans med dig, blir det någonsin syskonbråk på scen?

– Syskonbråk blir det ibland men inte så mycket på scen. På scen går vi in i musiken och sånt som bråk och allt annat vardagligt skit försvinner.

Highwire Poetry är släppt i England, Tyskland, Norge och Frankrike, men alltså inte i Sverige. Hur kommer det sig?

– Den är släppt på Spotify och Itunes i Sverige, så det är bara fysiskt den inte är släppt i här. Jag säljer plattan både på CD och vinyl på konserterna. Det är knepigt att spendera pengar på pr i ett land där folk inte köper skivor längre. Men vi får hoppas på Djungeltrumman, i alla former.

Vi hoppas alltid på Djungeltrumman! Din singel spelas i HM-affärer över hela världen, men var tycker du

att ditt nya album gör sig allra bäst?

– Jag gillar den nog bäst i bilen eller på stora klubbar. Bilen är så bra ställe att lyssna på musik. Man kan bara sitta och stirra ut genom fönstret och verkligen lyssna. Samtidigt blir det trångt om man vill dansa.

Vad har du på gång nu?

– Vi spelar ju överallt nu och det känns jättekul. Men jag försöker jag skriva lite nya låtar emellan åt. Vill få i ordning lite i min studio i kyrkan jag bor i. Vi ska göra Little Noise sessions i England i november och resa till Montenegro på en elektronisk festival. Jag har aldrig varit i Montenegro så det blir häftigt.

Ha det fint! Och välkommen till Göteborg!

Karin Londré

blandat
Powered by Labrador CMS