Hej Hillman Lighthouse!

2014-03-27 14:46 2014-03-27 14:46
Publicerad Senast uppdaterad

Göteborgarna och Hillman Lighthouse är som gamla vänner numera. Vi känner dem, och de känner oss. Trots det kom debutalbumet först för en vecka sedan, och hejarop har sedan dess hörts från både här och där. På lördag är det dags för releasefest, men först: Djungeltrummanintervju!

Hej Hillman Lighthouse! Vem talar för er räkning idag?

– Hörru du, idag är det Anders Nilsson, sångare i bandet som sprider gospeln.

Grattis till skivsläppet! Har ni någonsin varit bättre?

– Tack så mycket! Nä du, vi toppar konstant formen i takt med att vi utvecklas. Lite som pistolskytten Ragnar Skanåker. Vi blir bättre med åldern.

Berätta lite om albumet, tack.

– Albumet är, för att beskriva det i målande och smått filosofiska ordalag, den söta frukten bland lövverket i det träd vi planterade i slutet på 2012. Det är resultatet av hårt arbete och disciplin, där detaljerna och visonen står i ensam majestät. Albumet är genomtänkt och format av rådande stämning i bandet som är odelat positiv. Även om texterna till stor del blir en ventil där vardagens bekymmer behandlas. Rent musikalist är det en resa tillbaka till den smältdegel som var musikscenen i slutet på 60-talet. Lika delar countryrock och power pop med nerven från de brittiska ö-rikets gitarrmackor. Samtidigt är skivan inte enbart en hyllning till det som en gång var, utan även modern tolkning som för traditionen vidare in i 00-talet. Den finns redan tillgänglig på Spotify, och på lördag släpps vinylskivan till försäljning.

Ni lyssnar mycket på amerikansk musik från 60- och 70-talen. Vad är det egentligen som är så himla bra med den?

– En ung generation med duktiga musiker förvaltade det som var sprunget ur bluesen och Bill Haley och gjorde det till något eget. Det fanns en själ i musiken, och en kvalitet som var ett direkt resultat av att vem som helst inte hade möjligheten att spela in skivor. Nu kan alla som äger en laptop spela in en skiva i köket, vilket i sig är helst fantastiskt. Men det har också lett till ett överflöd av musik som saknar "det där" som man ofta hör på skivor från rockens gyllene ålder. Du skulle vara överjävligt duktig för att få den chansen, och jag tycker mig höra den hungern när man lägger på nålen. Oavsett om det är Jackson Browne eller Link Wray.

Och vad är det egentligen som är så himla dålig med svensk musik från 2014?

– Ingenting. Det ena utesluter inte det andra. Det har kommit fram fantastiska artister senaste åren, som fyller det tomrum för analog musik som TSOOL och Cöpters lämnade efter sig. Band som Rättens Krater, Piketstyrkan, Den Stora Vilan, Graveyard, Blues Pills och Magna Mater för att nämna några. Historiskt har Sverige alltid levererat. Carbide, November, The Savages (Fagerstas stolthet) och Silverbullit med flera.

I helgen ska det releasefestas! Vad är planerna för kvällen?

– Det kan nog bli ett jäkla hallå. Vi är fruktansvärt glada att få spela på Truckstop Alaska. Vi i bandet är själva frekventa besökare, så det kommer att kännas avslappnat och skönt. Med det sagt finns risken att det blir foten på gasen hela kvällen. Förutom att vi spelar så kommer fantastiska The Volcanos att köra ett gig, och grymma dj:s spelar skivor. Det kommer bli magiskt bra. Surfa in på Truckstop Alaskas hemsida och registrera dig bara, så ses vi på lördag!

Vad ska man göra om man vill ha med er på efterfest när klubben stängt?

– En kväll som denna krävs det nog inte mycket. En sexa nödraket och lite gott folk kan nog locka med dem flesta i bandet. Frölunda kan vänta, som jag brukar säga.

Vad är det snällaste någon någonsin sagt om Hillman Lighthouse?

– "Dä här va bra, bra nå jävs!" Det är Sundsvalls-dialekt och betyder: Det här var väldigt bra.

Karin Londré

blandat
Powered by Labrador CMS