Hej Hampus Eriksson!

Eventuellt kan Hampus Eriksson trolla. Han liksom bara tittade på medlemmarna iHillman Lighthouse, Vidunder, Esther och Pulver City och *poff* så var de med i hans eget band. Kanske var det därför han sen döpte konstellationen tillHampus Eriksson and The Abrakadabra Band? Hur som firar dereleasefest på Jazzhusetpå torsdag, och du är mer än välkommen!

Publicerad Senast uppdaterad

Hej Hampus Eriksson! Vem är du?

– Hampus heter jag, född och uppvuxen i Växjö. Numera bosatt i Göteborg efter långa omvägar via några år i Spanien, en tid i Stockholm och Colombia. Jag har en stor kärlek till musiken från 60- och 70-talet och det hörs nog ganska tydligt i min egen musik. Skulle jag vara diktator i Sverige skulle jag tvinga alla att ha bootcut-jeans och stora hattar samt slopa rökförbudet på krogen. Och jag spelar musik.

Varför får en inte missa din releasefest på torsdag?

– Den ska man gå på för det kommer bli en riktigt jävla bra fest. Bra musik, mycket dans och en massa gott folk. Det kommer bli en utmärkt start på en lång och hård halloween-helg. Vi kommer bjuda på en riktigt bra live-musik och kanske även en och annan vits. Det kommer bli väldigt kul.

Och vad önskar du dig i releasepresent?

– Jag förmodar att både 34 plusgrader och sol samt frivilliga roddare som bär allt mellan Jazzhuset och replokalen är för mycket att hoppas på, men får man säga helt fritt så får jag nog säga nåt av det eller kanske ett körkort. Det hade jag nog haft nytta av dom tillfällen promillehalten tillåter mig att köra bil.

Berätta om din nya skiva?

– Hela processen runt skivan började nog runt 2010. Jag hade väl ganska länge försökt varit en del i diverse musikprojekt men av framförallt skäl som att dom jag spelat med alltid befunnit sig på andra delar i världen. Fast vid närmare eftertanke så var det nog alltid jag som befann mig på vift. Till slut insåg jag att det va enklare att starta upp nåt själv så då börjades det skrivas. 2011 spelade vi in in demo i Malmö under en dag med gamla vänner som numera spelar i Vidunder och med ett rep i ryggen spelade vi in fem låtar.

Snabbt jobbat!

– Därefter följde lite spelningar under sommaren innan vi gick in i studion här i Göteborg för lite mer uppstyrda inspelningar, vilket kanske inte alltid var så enkelt när hälften av personen bor i Göteborg, hälften i Malmö och alla gillar att festa lite för mycket. Det är jag som har knåpat all text och musik och skivan är på många sätt biografisk. Det är mina egna upplevelser och mina egna tankar. För mig hade det aldrig funkat att skriva om nåt annat. Hela processen har tagit längre tid än jag önskat men såhär i slutet så är jag väldigt nöjd och hoppas att många andra kommer tycka om den.

Enligt din presstext handlar dina låtar om sjukt mycket olika saker, typ allt från storebrorssamhället till festnätter. Vad kommer du aldrig någonsin skriva om?

– Jag kan bara skriva om saker som jag själv kan relatera till, själv har känt eller upplevt. Sen är det möjligt att mina texter i framtiden kommer att handla om mys framför Idol med tacos och grillchips på fredagskvällarna. I nuläget känns det väldigt långt bort, men man vet ju aldrig. Fast det hade nog varit ganska tråkigt att lyssna på. Några rasistiska eller främlingsfientliga texter kommer det minsann aldrig bli.

Du har plockat ihop bandmedlemmar från ett gäng göteborgska band. Om du fick välja helt fritt, vem hade du då haft bakom dig på scenen?

– Är väldigt nöjd med dom jag spelar med i dag men det hade ju vart bra trevligt att ha med Rory Gallagher i bandet eller min vän Maria Viscovi vart otroligt kul att ha med om hon bara hade varit musikalisk. Sen hade ju Kungen eller Olof Palme vart jävligt sjukt att ha med. Men jag säger nog Rory Gallagher, det känns som det säkraste kortet rent musikaliskt.

Vem gör Sveriges bästa popmusik just nu?

– Jag har alltid varit förtjust i Theodor Jensens diverse projekt, men det har ju inte hänt så mycket där på ett tag, så jag får nog svara Hurula.

… Och vem gör den absolut sämsta?

– Förmodligen varenda produkt som spottas ut ur Idol-fabriken och liknande program. Många kan säkert sjunga rent och fint men kan nog inte komma på nån som slagit igenom på det sättet som berört mig på något sätt och vis. För mig känns det som att dom är hårt hållna och spelar utan vare sig frihet eller känsla. Men dom är säkert väldigt trevliga ändå.

Vad händer för dig de kommande månaderna?

– Njuta av att skivan är släppt, verkar bli en del spelningar runt om i landet, Malmö, Stockholm och det är även tal om två spelningar på Malta och två i Italien. Jag har skrivit ihop ganska mycket material så inom en snar framtid bär det in i studion igen för att spela in mer. I övrigt ska jag dricka screwdrivers och sen tänkte jag sluta röka.

Karin Londré

Powered by Labrador CMS