Hej Elena Wolay!

2013-10-03 13:35 2013-10-03 13:35
Publicerad Senast uppdaterad

Så fort det kommer en ny klubb till stan studsar hela Djungeltrumman-kontoret upp och ner av lycka, och i helgen har vi verkligen anledning att fira. Jazz är Farligt drog fulla hus när festen höll till på Strand i Stockholm, och huvudstadarna fullkomligt älskade att fylla öronen med den något bortglömda klubbmusiken. I helgen har Göteborgsversionen premiär på Nefertiti, och från och med då håller klubbens arrangör, Elena Wolay, i trådarna på Hvitfeldtsplatsen 6 varje fredag hela hösten. Välkommen till stan, Jazz är Farligt!

Hej, Elena Wolay! Vem är du egentligen?

– Hej hej, jag är en pigg prick som har dominerat klubb- och livescenen i Stockholm i olika konstellationer under hela mitt arbetsliv. Idag driver jag främst klubben Jazz Är Farligt som idag även är ett management, en oberoende tidning och label, samt AnR:ar för Gone Beyond Records och studerar radioproduktion om dagarna, därutav flyttade jag klubben till Nefertiti.

Men du, kan du inte börja med att berätta lite om bakgrunden till Jazz är Farligt? Hur började alltihop?

– Dåvarande VD:n på Strand, Conny C Lindström, startade tillsammans med mig Jazz Är Farligt med en gemensam vision som var dödsallvarlig. Att helt enkelt släppa in farlig jazz i form av frijazz, experimentellt, noise, jazzrock, kraut och så vidare… Ganska så omgående hittade många till Jazz Är Farligt och farlig jazz fick lite av en revansch på en annars kanske ovanlig bred nivå, publikmässigt.

Och nu kommer klubben till Göteborg! Varför behöver den här staden just din fest?

– För att det finns en lucka och ett utrymme, annars hade nog inte Nefertiti frågat.

Sälj in premiärkvällen!

– Musikaliskt och känslan? Tänk Monica Z på efterfest med Hawkwind, Peter Brötzmann och Betty Davis som även står för musiken.

Varför är jazz så farligt?

– För att det alltid har varit svårt att släppa in det. Men det är ju även något med jazzen som är kusligt på ett så jävla coolt sätt, på en annan nivå. Ornette Colemen kastrerade sig själv för att han skulle koncentrera sig på musiken till 100%. Våran Dror Feiler sågade sig själv i benet under inspelningen av Music for machines and instruments, SAW, runt 86, för att han helt enkelt spelade fel. Jag menar inte att det är coolt att vara destruktiv men känslan av att instrumentet, musiken, rörelsen och åhörarna är större än allt, det kan jag verkligen respektera.

Om man är rädd, vad ska man då ta med sig för skyddsutrustning till Nef på fredag?

– Möt rädslan med en öppenhet istället. Det är ju ganska häftigt. Jag vill möta den rädslan varje kväll.

Vi ger dig tre miljoner att bränna på en klubbkväll. Vad gör du?

– Jag hade inte bränt tre miljoner på en klubbkväll.

Du kommer ju hålla i trådarna varje fredag i höst, kan du avslöja något vi kommer kunna se/höra på Nefertiti under de kommande månaderna?

– Ett finbesök från Bring The Noise, Audionom och releasefest med Barsebäck, på labeln Jazz Är Farligt.

Vilken blir sista låten på fredag?

– Monica Z och Thorstein Bergmans Vi bygger landet. Då sover jag säkert gott när jag kommer hem.

Karin Londré

blandat
Powered by Labrador CMS