Hej Bam Spacey!

2007 bestämde sig MalmöproducentenBam Spacey, eller Magnus Johansson, sig för att skippa indiedrömmarna och börja göra elektronisk musik i sitt sovrum. Beslutet verkar ha varit välgrundat, för numera släpper han skivor på BrooklynlabelnCeremony Recordings, nu senast EPn Land, och spelar både här och där. Till exempel i Absintbaren på Yaki-Da, där hanpå lördagger oss ett set fullt av mörk techno.

Publicerad Senast uppdaterad

Hej Magnus! Hur mår du?

– Hallå! Jag mår alldeles utmärkt, tackar som frågar.

Vem är egentligen Bam Spacey?

– Bam Spacey började som ett projekt men blev en identitet, kan man säga. I början var det ett utlopp för allt mitt elektroniska material men nu har väl musiken som kommer ur Bam Spacey tagit sig en form som är ganska stabil. Namnet kommer från min fallenhet för dåliga bandnamn, det är så dåligt så att det kanske någonstans blir bra.

Hur kom det sig att du hamnade på Ceremony Recordings?

– Jag hade släppt lite grejer på olika nätlabels, mer åt dub/minimal techno-hållet, och Matt, en av dem som driver Ceremony, hade snokat upp det där och kontaktade mig. Så jag skickade över lite nyare material som jag jobbat på, det var ganska djupa housedängor som jag sjöng på, och de gillade det. Det kändes också bra för mig att landa på ett mindre bolag som inte bara öste ur sig musik.

Vad eller vem är bäst på Malmös electroscen just nu?

– Shit, det är väldigt mycket bra grejer på gång här nere. Geography Records till exempel släpper ju otroligt bra musik. Sen har vi ju Picture, som precis släppte en EP på Cascine, han är bra. Och naturligtvis Inkonst, så nära Berlin man kommer i Sverige, de håller fantastisk hög kvalitet på sina bokningar och lokalen är suverän.

Jag läste att du kommer från en indiebakgrund, är det något därifrån du tagit med därifrån i den musik du gör nu?

– Absolut! Jag är en sucker för fina melodier och vemod, så jag försöker väl foga ihop det med min passion för elektronisk musik. Land, som jag släppte nu i våras, är väl inte sådär superpoppig men det är något jag fokuserar mer på till nästa skiva faktiskt.

Var gör sin din musik allra bäst?

– Den gör sig nog bäst i halvmörker, eller i ensamhet på natten, när kylan tränger sig på. Jag vill fortfarande gärna tro att man vill dansa när man hör Vi Delar Samma Grav till exempel, men det är nog en långsam dans i sovrummet i så fall. Det var någon som en gång sade att det var bra musik att plugga till, vilket kändes mer som en förolämpning än något positivt.

Beskriv ditt absoluta drömgig!

– Att få spela mina tyngsta och mörkaste technoproduktioner på Berghain hade ju varit fett, men det är lite väl förutsägbart. När jag var i New York var jag på ett sjukt förvirrande ställe i en källare. Bara massa gångar överallt, med undantag för ett litet rum (typ ett skyddsrum) där dj:n fanns. Där skulle jag vilja spela.

Vad ska man jämföra din musik med för att få en käftsmäll?

– Det var det lite på vippen att folk tog ordet "chillwave" i mun när de pratade om Bam Spacey, vilket kanske inte hade gjort mig världens gladaste. Ordet låter så jävla larvigt, och det är kanske inte min favoritmusik precis.

Till sist… Vad händer för Bam Spacey i den närmsta framtiden?

– Just nu sitter jag med remixer åt Karl X Johan och malmöbandet YAST, samt att nästa skiva börjar ta form. Om allt går vägen så borde det börja poppa upp låtar från den mot slutet av vintern. Sen hoppas jag komma ut och spela en del framöver.

Fint, tack så mycket! Och välkommen till Göteborg!

Karin Londré

Powered by Labrador CMS