Hej Anjaerika!

På söndag står jazz- och vissångerskan Erika Svensson, eller Anjaerika som hon kallar sig, på 2Långs scen med föreställningen Istället för Bahamas. Den handlar om sorg och svåra förluster, något hon tycker vi borde våga prata om lite oftare. Men det blir inte bara en tung kväll, man får faktiskt skratta också!

2014-03-20 13:38 2014-03-20 13:38
Publicerad Senast uppdaterad

Hej Erika! Hur är läget?

– Hej Maria!! Det är superbra, tack!

Härligt! Du förlorade ju båda dina föräldrar nästan samtidigt för tre år sedan, och nu har du gjort en föreställning om det. Berätta!

– Ja, de gick bort den 6:e respektive 7:e mars 2011, vilket såklart var en chock och otroligt sorgligt och samtidigt bisarrt, och det tog lång tid att bearbeta och lära sig att leva med. Men, jag började ju skriva musik för att bearbeta sorgen redan samma kväll som mamma gick bort, och på den vägen är det väl egentligen. Sorg är något alla människor vid något tillfälle kommer uppleva, något vi ofta är rädda för och något som jag också tycker att vi borde våga ta mera i. Dessutom vill jag visa att man kan göra en föreställning om sorg utan att den enbart är tung och svår. Man får skratta och ha roligt under tiden man ser den också!

Vad är det värsta man kan säga till någon som precis förlorat en närstående? Och det bästa?

– Jag tyckte att saker i stil med "jag vet precis hur det känns" var otroligt svårt att höra eftersom min upplevelse var att ingen, utom möjligtvis mina två systrar, kunde föreställa sig hur det var och kändes. Och det bästa någon sa var nog min vän John, som när jag uttryckte att jag kände mig vilsen och inte visste vad jag skulle ta mig till, helt enkelt sa "jag förstår det, och så kommer det nog vara ett tag nu". Ärlighet och rakhet liksom. Annars var nog det bästa människor som bara fanns där, utan krav.

Det förstår jag. Men Istället för Bahamas, varför heter föreställningen så?

– När jag var yngre och ny som kulturarbetare (och innan, när jag var student med, för den delen) så lånade alltid mamma ut pengar till mig när jag var fattig. Så då sa jag till henne lite på skämt att "när jag blir rik och berömd ska jag bjuda dig på en resa till Bahamas", och det blev en grej mellan oss till slut, att en dag skulle vi åka dit. Men så gick hon bort innan vi hann åka, och innan hon dog lovade jag henne att min första skiva skulle vara till henne, oavsett när den skulle bli färdig. Så den heter alltså också Istället för Bahamas och innehåller musiken från föreställningen.

Aha! Vilken plats i Göteborg skulle du säga är mest lik Bahamas?

– Åh vad svårt!! Jag har ju aldrig varit där, så jag vet ju inte exakt hur det ser ut eller känns att vara där, men mitt mest harmoniska ställe i Göteborg är Kallbadhuset, där det finns ett nakenbad med en avdelning för kvinnor och en för män. Där får jag en så avslappnad inställning till livet och känner så tydligt att samhällets vanliga krav verkligen rinner av mig. Så det kanske är mest som Bahamas i Göteborg, för mig i alla fall!

Hur skulle du beskriva din musik?

– Som en blandning av jazz, visa och pop med personliga texter. Jag skapar bilder av mina känslor och tankar, som människor sedan fyller med sina egna och tar med sig.

Vad har du för planer framöver?

– Jag ska spela istället för Bahamas först på turné runt om på Göteborgs äldreboenden, sedan göra några provföreställningar både för skolor och teaterföreningar. Sedan flyttar jag till Vimmerby i några månader för att jobba som skådespelare på Astrid Lindgrens Värld!

Och till sist: varför ska vi komma och lyssna på dig?

– Den frågan ställde jag mig ofta under repetitionsperioden! Mitt svar blev hela tiden att människor vill se andra öppna sig, för att det öppnar upp något även i dem. Människor vill bli berörda, och jag vill beröra. Dessutom är jag både rolig och bjuder på min musik. En perfekt kombination!

Maria Kopp

blandat
Powered by Labrador CMS