Filmrecension: Kött, blod och Durkheim

Den gamla klassikern "Texas Chainsaw Massacre" från 1974 behöver nog ingen närmare genomgång. Den var av oerhörd betydelse för slashergenren. Biobesökarna fick för första gången stifta bekantskap med en massmördare som både var maskerad och fysisk överlägsen sina offer. Historien om Ted "Leatherface" Sawyers är vagt baserad på nekrofilen Ed Gain, som dömdes för två mord i slutet på 60-talet; förmodligen var det fler. Gain stod även modell för både Jamie Gumb i "När lammen tystnar" och Hitchcocks Norman Bates. Mord var inget nytt på 60-talet. Det var Gains hanterande av döda som fick fäste populärkulturellt. Något vi får leva med än idag…

2013-02-07 8:30 2013-02-07 8:30
Publicerad Senast uppdaterad

Texas Chainsaw 3D

Regi: John Luessenhop

Orginalet är faktiskt en hyfsad rulle som problematiserar köttindustrin, släktskap och det ociviliserade samhället. Sawyersfamiljen jobbade inom slaktindustrin, men förlorade inkomsten när den moderniserades och blev skonsammare för djuren. Den utveckligen vann aldrig riktigt gehör hos Sawyers, där kött bara är kött och där blodsband är det enda som påkallar ett anständigt beteende gentemot en annan.

Det har ju kommit en hel del tveksamma uppföljare. Tvåan från '86 var en renodlad cirkusfilm med Dennis Hopper i huvudrollen. De resterande behöver ingen lägga tid på. Skönt då att 3D-varianten utraderar dessa och tar vid precis där ettan slutade. Och man gör det…helt ok. "Texas Chainsaw 3D" tar fasta på tidigare teman och vidareutvecklar synen på människan, med ett än mer civiliserat perspektiv än orginalet.

Den djupa söderns landsbygd framställs som en fristad från det civiliserade. Det är svårt ekonomiskt och man befinner sig utanför samhällets kontroll. Resultatet blir inavel, vilket är Sawyers olycksbådande öde.

"Leatherface är inte längre bara en inavlad, bestialisk mördare, utan en individ som istället skulle ha behövt insatser från samhället."

"Texas Chainsaw 3D" börjar med att en hämndmobb bränner ner Sawyers hus efter att deras brott uppdagas. Ett straff utan rättegång. Någon överlever, tiden går. Lagom till 2012 blir det dags för "rättvisa". Det är fortfarande genretypiskt, men man har även genomtänkta och humanistiska budskap att förmedla. Leatherface är inte längre bara en inavlad, bestialisk mördare, utan en individ som istället skulle ha behövt insatser från samhället. Problemet är uteslutande miljön. I små hålor är avsaknaden av samhälle och kontroll det som möjliggör för historier som TCM att uppstå. Durkheim och strukturanalys hela vägen in i… märgen. Utmanande, indeed.

Ja, jag hade gärna klarat mig utan styckningar och den undermåliga 3D:n. Karaktärerna är dock gjorda med glimten i ögat; skrattretande men trogna slasherns kontext. Det är ju inte Antoninio man går och ser. Jag uppskattade även Luessenhops kopplingar mellan köttindustri och sexism. Det kan låta märkligt i sammanhanget men här bjuds faktiskt på lättsam underhållning, med både substans och genusanalys. Utan att göra fans av den stringenta genren besvikna. Ovanligt.

Fred Lindgren

Tidigare recensioner:

Django Unchained: Tarantino darrar på manschetten Betyg: 3

Lincoln: Ont om syre i klassrummet Betyg: 3

Beasts of the Southern Wild: "En orginell fullträff" Betyg: 4

Äta sova dö: "När skyddsnätet brister" Betyg: 4

Skyfall: "Du är väntad, Bond" Betyg: 3

Looper: "Är det mig det är fel på?" Betyg: 1

Berättelsen om Pi: "Hjälp till självhjälp". Betyg: 3

En hobbits resa: "Åter till daggstänkta berg". Betyg: 2

Caesar must die: "Mer än bara Shakespeare" Betyg: 4

blandat
Powered by Labrador CMS