Monkinodraw är den tjuvrökande dottern, konstnären, feministen, stilikonen och från och med idag: ny bloggare på Djungeltrumman! Vi tycker det är världens bästa nyhet. Och det gör du också, oavsett om du vet om det eller inte. Vi snackade om att vara stor på Internet, att ställa Totoro på Järntorget och hur man angör en indiesommar, med Monkinodraw henself. Här kan du läsa bloggen också. Och nu kan du säga tack.

 

 

Hallå Monkinodraw! Välkommen till Djungeltrumman!

– Tjena Djungeltrumman!! Tusen tack, känns fetbra! —-<—@ (ros)

 

Vem är du?
– Jag är ett tjugoettårig argsnäll supermångsysslare, born n raised på Västernorrlands vackra kust. Har bloggat från och till sedan 2011, ibland rubricerad som konstbloggare, ibland som modebloggare. Är en följeslagare av internetgenerationen, buttdickrörelsen, bakismat, reddit, knäppa kläder och bildkonst.

 

Nu blir du en del av Djungeltrummanfamiljen. Hurra. Vem i familjen är du? Jag är mamma.
– Bråkig men rar dotter är ju en roll jag fått axla hela mitt liv, varför ändra ett vinnande koncept? Jag kommer tjuvröka din hemliga cigg-stash och säga att jag gått ut med hundarna fast jag bara legat i soffan och sett Rockys modern life på cartoon. Du kan skylla på att jag har bältros när du inte vill åka på konferens i Säffle.

 

Varför är Monkinodraw så poppis på internet?
– Jävulskt svårt att svara på. Är väl rätt utlämnande och sockrar inte så jävla mycket, något som annars kanske är vanligt i bloggosfären. Bästa kommentaren jag fått är något i stil med ”När jag läser din blogg blir jag så inspirerad, men jag försöker inte efterlikna ditt liv och vill heller inte spy på mitt eget”, det tycker jag var sjukt skönt att höra.

 

Ändå fett, ja!
– Sedan är bloggen är jävla potpurri av mina intressen; konst, kläder, gif-följetonger, feminism och politik, och då kanske det lockar många olika sorts läsare motför om jag bara skrivit om… baljväxter… nämen du förstår. Kanske. Förlåt, har flyttat hela dagen så har skyttegravshjärna. Svår fråga att svara på.

 

 

En skön sak med dig: du tycker saker. Det gillar vi på Djungeltrumman! Så, 10 000-kronorsfrågan. Vad brinner du för?
– Har tre stora intressen som jag brinner för på helt olika sätt; feminism, konst och stilmässigt uttryck (mode= världens sämsta ord). Feminism och allt det innefattar är intresset som förmodligen ger mig både den sorgsnaste och bästa känslan. I Monkinodraw-bloggen försöker jag närma mig pissiga problem som ätstörningar och komplex i ett feministperspektiv, på ett sätt som är lätt att ta till sig. Där får läsaren vara med om berätta/fråga/diskutera saker som urusla ideal, sex och allt kung/jobbigt runt det samt lite allt möjligt som kan vara beklämmande.

 

Å konsten?
– Konsten är det jag sysslar med för mig själv, något jag kan djupdyka ner i och leka runt med bäst jag vill.

Å "mode"?
– Med kläder och stilmässigt uttryck-intresset får jag säga något om mig själv som kan ta timmar att förklara med språket, en grej som jag tycker är jävligt intressant. Handlar nästan uteslutande på second hand- och vintageaffärer och gillar att varje plagg har sin historia i snitt, färger och sömmar.

 

Foto: Monkinodraw på Instagram.

 

Nyss ställde du Totoro på Järntorget, och du placerar ut alster lite varstans på stan. Vilket är ditt drömkonstverk?

– Gillar ju street art för det blir en så kompromisslös, öppen och lättillgänglig form av konst som alla får ta del av utan att känna den klassiska konstångesten som lätt uppstår på vernissage då folk känner ett behov av att förklara eller förstå alla verk.

Vill man inte veta vad folk tänker om ens konst då?

– När jag ställt ut Totoro satte jag mig mitt emot hållplatsen och tog en kaffe och tittade på reaktionerna som var så jävla roliga, allt från en lyrisk tvååring som bröt av hans morrhår och kramade honom till en enarmad hemlös man som stod och tittade på honom i allvarligt en halvtimme. Sånt ser man ju inte på något galleri på avenyn, som ofta riktar sig till den som har råd med att köpa konst.

 

Så, dröm nu!
– I nästa stora street art-piece vill jag antingen att betraktaren ska kunna integrera med verket ännu mer, eller så vill jag bygga något i betong på ett busshållsplatstak. Typ en liten stad eller en grupp varelser eller bara något som kittlar fantasin lite en sketen vardag. Drömmen vore ju att få tillstånd och bidrag från kommunen att göra något stort och dyrt hehe.

 

 

Vad har du på G nurå, utom blogg på Djungeltrumman förstås?
– I fredags hoppade jag av Göteborgs konstskola där jag gick klassiskt måleri. Oljafärg och kroki och ääee jag vet inte, det var så enformigt tycker jag. I och med att jag gjorde det så rasade ju det kommande årets utstakade förlopp litegrann. Nu vet jag inte mycket annat än att det blir Göteborg i höst då jag ska jobba med lite frilansillustrerande och såklart med bloggen då. SPÄNNANDE!!!

 

Vad ska du göra i sommar?
– I sommar ska jag se till att ha det riktigt pissbra; åka fyrhjuling i skogen i Nora, jobba deltid på ett musikcafé i Härnösand och måla av min eviga musa Maja i ateljén på vinden i min mammas hus. Tusen indiepoäng KA-CHING. Ska även kyssa min chihuahua Bally på hjässan, plöja loppisar och auktioner längs kusten och ha utställning i Härnösand.

 

Martina Johansson