Samuraj Cities melodiösa och genreförvirrade musik har mött idel beröm genom åren. Två plattor har de hunnit ge världen, och en tredje är på ingång. I helgen spelar de på Sticky Fingers och den som sett bandet uppträda förut, vet att man kan unna sig att ha höga förväntningar. Vi pratade med Jonathan Doe om hur Samuraj City egentligen ser ut, nya skivan och ljus.
Hej Jonathan! Vad har du gjort idag?
– Än så länge inte mycket. Ätit en pistagebulle och druckit juice och kaffe. Vi repade igår och jag känner efter hur ont jag fått i ryggen av att rodda fram alla våra grejer.
Vilka är Samuraj Cities? Hur skulle du själv beskriva er?
– Vår musik är svår att placera oss i ett fack. Andra brukar nämna band som Arcade Fire och The Cure för att beskrivas oss. Vi gör nån slags pop/rock och ibland är det med syntar och trummaskiner och ibland akustisk gitarr, distad elbas och trumset. Vi låter melodierna styra våra idéer till vad vi associerar dem med. Ibland kommer det en känsla av ett tragiskt dansgolv på en hotellbar där kvällen passerat bäst före-tidpunkt, och ibland till nån bösig svartklubb i Tyskland.
Kort sagt, ni har ett eget sound!
– Jag antar att vi låter ganska unikt i alla fall för när vi skickade ut två låtar på julafton 2011 till några bloggar under annat namn tog det inte lång tid till både en fransk och en amerikansk musikblog avslöjat att "det här måste vara Samuraj Cities".
"Vi har hyrt in massa ljusutrustning som vi kommer ta med, och kommer förmodligen att krossa volymlagarna med bara en maraccas"
I helgen spelar ni alltså på Sticky Fingers, ge mig fyra riktigt starka argument till att alla Djungeltrummans läsare måste gå dit!
– 1. Bandet är bättre än nånsin! 2. Vi har hyrt in massa ljusutrustning som vi kommer ta med, och kommer förmodligen att krossa volymlagarna med bara en maraccas! 3. Jag tycker att vi är det bästa man kan se på en scen i Göteborg just nu. 4. För att Robert Johnson and the Punchdrunks ställt in sitt gig på Stadsteatern.
Ni släppte ju er första skiva redan 2006, hur mycket har ni utvecklats sedan dess? Och hur ser ni på förstaskivan idag?
– Åh, den första "Cheap Deluxe" är ju makalöst bra. Vi är nöjda ännu. Nu med Spotify så är det ju enkelt att gå in och lyssna på våra skivor och det händer att jag gör det. Mest för att se hur originalversioner av låtar lät. När vi kör live så gör vi om låtarna lite, så det kan vara bra att och kul kolla upp lite och minnas.
Berätta om nya skivan!
– Den nya skivan blir på nåt sätt lite mindre berg-och-dal-bana. Jag har insett att när jag väljer vilken musik jag ska lyssna på så har jag redan bestämt vilket humör jag är på och vilken stämning jag vill ha. Därför tänker vi göra en skiva som har en genomgående stämning som nog ingen annan skiva har. Den skivan man alltid söker förgäves tills man inser att den inte finns. Det blir en mörk lite skev platta som kanske är något mer återhållsam än tidigare. Eller inte.
När får vi lyssna?
– Troligtvis innan årsskiftet, det kommar att bli en fin vinyl. Får se om det blir en cd. Använder nån det ännu?
"Många skulle cykla. God mat och dryck i varje hörn. Musikaffärer överallt. Mycket guld."
Hur skulle egentligen en stad där alla invånare är samurajer se ut och fungera?
– Alla skulle vara glada och hyggliga. Många skulle cykla. God mat och dryck i varje hörn. Musikaffärer överallt. Mycket guld.
Nu är det höst i Gbg, och alla blir sådär västkustskt självmordsbenägna som man bara blir när man haft motvind fem månader i sträck. Därför är självklart min fråga till dig, vad är ditt bästa "överlev hösten i Göteborg"-tips?
– Vi brukar stänga in oss i vår studio där vi täckt väggarna med guldtyg. Det lättar upp. Ät stark mat. Lyssna på musik som för tankarna till varma länder. Drick champagne. Jag har en 5-årig tradition av att åka till Berlin minst en gång om året. Det laddar upp batterierna. Res bort!
Hörru, Jonathan. Tack för det här, och lycka till på lördag!
– Jag bockar och bugar! Kan nämna att vi spelar på Sticky Fingers gatuplan på lördagen vilket innebär att det faktiskt är gratis inträde till klockan 22.00!
Karin Londré
