Byar och Kvarter vill inte följa i de traditionella hyresvärdarnas fotspår.
Hur föddes idéen att dra igång Byar och Kvarter?
– Idén hade väl funnits hos oss var och en lite oformulerad under längre tid, men den började få form på ett möte som Tillsammansskapet ordnade i juni 2018, då man hade bjudit in ETC Bygg för att berätta om deras ganska nystartade verksamhet med att bygga höghus i trä. Av olika anledningar kunde ETC i slutändan inte komma, men mötet blev av ändå och gav upphov till ett väldigt givande samtal, som sedan ledde till att vi började tänka konkret: Vad kan vi göra här i Göteborg då för att skapa någon rörelse i bostadsfrågan. Hur kan vi ta saken i egna händer?
Vad har ni som arbetar med Byar och Kvarter för bakgrund och hur kom ni i kontakt med projektet?
– Vi tre Elinor Askmar Cederholm, Mattias Poulsen och Balal Redha har lite olika bakgrunder och ingångar. Mattias och Elinor har jobbat länge med civilsamhällesorganisering. Elinor är till vardags folkbildningssamordnare på Studiefrämjandet inom hållbarhet och jobbar med gröna rörelser i Göteborg och södra och västra Götaland. En av grenarna där är sociala bo och byggrörelser. Bland annat har hon jobbat med att stödja människor som vill bo i ekobyar, byggemenskaper och Tiny Houses för att hitta vägar till detta, och också med att driva frågor kring juridiska hinder för till exempel kollektiv. Kollektiv som delar hushåll (läs kök och badrum) saknar nämligen juridiska former för kontrakt, och blir därmed vräkta till höger och vänster, och blir helt utan rättigheter. Hon har också sin rörelsemässiga hemvist i Omställningsrörelsen som handlar om att ta saker i egna händer, och skapa lokala lösningar på globala ekologiska och sociala kriser. Mattias jobbar till vardags med en organisation som heter Tillsammansskapet som verkar för social inkludering, och att stärka det sociala kontraktet i samhället. Där möter han ofta människor som står utan bostad, vilket skapar stora svårigheter för dem, och det är också svårt att vara med och lösa på ideell väg. Balal Redha är också aktiv i Tillsammansskapet, men har även en bakgrund inom fastighetsbranschen, med bland annat fastighetsskötsel och underhåll. Han ser branschen inifrån, och ser att det finns utrymme för fler alternativ.
– Projektet uppstod lite parallellt hos oss efter ett möte som Tillsammanskapet ordnade 2018, då man hade bjudit in ETC Bygg för att berätta om sitt nya initiativ. Av olika anledningar kunde ETC inte komma, men mötet hölls ändå och ledde fram till goda diskussioner och även konkreta tankar om ifall inte vi kunde ta ett lokalt initiativ och börja göra någonting själva kring bostadsfrågan.
Vad tycker ni om dagens bostadsmarknad?
– Vi tycker väl alla att bostadsmarknaden lämnar mycket övrigt att önska på olika sätt. Dels att vi under så lång tid har haft bostadsbrist och den minskar inte. Dels att det är så svårt att hitta former för att bo hållbart. Bostadsmarknaden är ju en bransch som präglas av resursslöseri (in och ut med funktionella kök till exempel), extremt hög plastanvändning, och det mesta byggs fortfarande i betong som är en av Sveriges största utsläppare av fossila bränslen.
– Det är också svårt att bo tillsammans av bland annat juridiska, ekonomiska och kompetensmässiga orsaker, och så som det byggs och samhällsplaneras så blir det lätt isolering och segregation av det hela. Vi tycker också att människor som hyr sin bostad har mest kosmetiskt inflytande över den, och vi vill ge människor mycket tydligare mandat att skapa i och kring sin bostad, och låta människorna som bo driva lokalsamhället framåt.
Vad strävar ni efter att åstadkomma med Byar och Kvarter?
– Vi vill bli en hyresvärd för ekobogemenskaper och tiny housebyar. Vi vill underlätta för människor som vill bo hållbart, som vill bo tillsammans eller som bara vill bo. Vi hoppas kunna bli ett alternativ på bostadsmarknaden där människorna som vill bo hos oss blir en aktiv kraft i att driva fram nya bostäder. Vi vill involvera dem kring byggande, kring planering, kring utveckling och kring finansiering. Vi vill ha ett nerifrån och upp perspektiv. Med tanke på att det är så svårt för många grupper att få till det boende de önskar, så hoppas vi att kunna vara en underlättande aktör som kan skapa strukturer och muskler för att ta de komplicerade bitarna i att skapa nya hållbara bostäder präglade av social gemenskap.
Hur tror ni att bostadssituationen i Göteborg kommer att se ut om tio år?
– Förhoppningsvis drivs den framåt mycket mer av de människor som ska bo i husen, och att de stora vinstintressena får stå tillbaka. Förhoppningsvis är det självklart att sätten att bo kan variera. Att graden av social gemenskap är som en palett av olika önskemål för olika grupper. Förhoppningsvis har träbyggandet har tagit fart, bostadsmarknaden är mindre fossil och att hållbara lösningar är standard. Vi hoppas också att man börjat ifrågasätta idén om att vi ska kissa och bajsa i massor av liter rent dricksvatten varje dag. Men det är samtidigt kanske för optimistiskt att hoppas att bostadsbristen ska vara borta.
Vad har ni för förhoppningar kring framtida sätt att bo?
– Se ovan. Vi hoppas att bostäder och hur vi bygger och tänker kring det, mycket mer kan bli en kraft för social sammanhållning och inkludering lokalt. Vi hoppas vara med och återupprätta byn. Både i staden och på landet. Där människor känner samhörighet i mindre enklaver och har gemenskap och också delar på resurser, odlar mer tillsammans och så vidare.
