Nu är det bara två veckor kvar till Way Out West. Pale Honey är några av de som intar scenen, och för dem känns spelningen under Stay Out West extra pirrig.
Hallå! Hur är läget med er?
– Allt är fint med oss, lite mörbultade, men glada!
Jag tänker att vi går rakt på sak: ni spelar ju snart under Stay out West, hur känns detta?
– Ja, det känns lite sjukt. Men också väldigt rätt. Vi är trots allt födda och uppvuxna i Göteborg, så att få spela under Way Out West har nog alltid varit en farlig dröm som växt fram i det undermedvetna. Och i år är det ju äntligen dags! SÅ PIRRIGT!
Hur kommer spelningen att bli?
– Den kommer att bli riktigt bra. Ruggigt bra alltså. Och svettig! Men annars är den ju inte bra. Och det kommer den ju inte bli. Inte bra alltså.
Vad tycker ni själva om årets line up?
– En brokig skara artister och band, men det är väl Way Out West i sitt esse. Det fina med festivaler är ju att man får tillfället att upptäcka och inspireras av en massa nytt man aldrig hade brytt sig om att se och lyssna på annars.
Har ni själva några måsten under festivalen?
– Vi ska försöka vårt bästa med att hinna med det vi vill se. Men Kevin Morby är väl ett måste, och Chelsea Wolfe.
Ni släppte albumet Devotion förra året. Har ni några nyheter på gång framöver?
– Det vet man aldrig. I alla fall inte vi. Just nu har vi fokus på spelningarna vi har inbokade och att passa på att njuta av solen, eller skuggan, och att göra det riktigt orockiga – jobba ihop pengar till hyran. Men vi sitter på en hel skatt av låtar och idéer till nästa album så skulle vi inte kunna hålla oss så kanske det blir något nytt som smiter ut.
Ni blev nominerade i P3-guldgalan i vintras, hur har det gångna året varit egentligen?
– Det har varit bra, roligt och svårt. Det är en skör balansgång att arbeta tillsammans med någonting som tar så mycket tid och är så personligt som musik och göra ett helt album av det. Dessutom har vi spelat en del live och det tär ju lite på krafterna. Men det har varit ett dunderår minst sagt. Nu ska vi bara fortsätta – och det kommer bli så jävla bra.
Hur förbereder ni er innan ni ska upp på scenen?
– Vi har blivit allt mindre nervösa med tiden, men att spela i Göteborg är alltid extra pirrigt, så då kan det kännas som man knappt kan andas precis innan. Men vi ser alltid till att kramas LÄNGE precis innan vi går på scen, och att vi är glada och taggade. Vi har så himla roligt på scenen, så efter en eller två låtar försvinner oftast allt som är nervöst och jobbigt. Det viktiga är att vi ser till att Tuva får med sig plektrum också. Sedan klarar vi allt.
Ska ni göra något mer kul i sommar, förutom att spela på Stay Out West?
– Vi har båda snöat in oss på plantor så det blir till att ta hand om sticklingarna vi gett varandra. Och att skriva så helvetes jävla bra låtar.
