Fram till den 5 mars kan du uppleva Simon Skutelis ljudkonstverk En pinne är längre än ett streck på Konstepidemin. Johan Stenström skriver om verket, och om personen bakom det.

En som är ordningsam städar mer än en slarver. Så skulle man kunna beskriva dynamiken mellan mig och Simon Skuteli i ateljén som vi hyr tillsammans. Även om jag själv ser mig som en vän av ordning framstår jag som kaotisk och oordnad i jämförelse med Simon. Det gör de flesta. Hans behov av absolut symmetri och räta vinklar verkar prägla honom så djupt att det är som om han inte styr över begären själv. De är kanske ett uttryck för ett fundamentalt personlighetsdrag som är omöjligt att härleda.

När vi nyligen renoverade ateljén och fixade med taket var Simon noga med att träreglarna skulle sitta exakt rakt över takytan. Han stod därför på en stege med en hammare i handen och bankade dem tillrätta millimeter för millimeter. För honom är en halv meter inte 49 centimeter utan exakt 50, allt annat är slarv.

Utöver detta måste varje yta torkas av från damm och fettfläckar med en ren trasa. ”Spill inte”, viskade han till mig när jag mätte upp kaffe i en mockabryggare över ett hyllplan som vi installerat i ateljén. Därför fyller jag nu på kaffet så varsamt jag bara kan, jag vill inte störa Simons ordning med mina oaktsamma och klumpiga rörelser.

”Här får vi berättat för oss att en slang är längre än en strumpa och att en nagel är kortare än ett ögonbryn.”

Denna noggrannhet är också närvarande i Simons konstnärsskap och paras ofta med en lågmäld humor. I ljudverket En pinne är längre en ett streck som går att uppleva i Pannrummet på Konstepidemin just nu hörs en röst som läser upp olika objekts längd i förhållande till varandra. Här får vi berättat för oss att en slang är längre än en strumpa och att en nagel är kortare än ett ögonbryn. Eftersom längdrelationerna egentligen bara kan kontrolleras visuellt bygger verket på frånvaron av visuella exempel. Rösten fyller rummet med sina påståenden men eftersom de inte kan verifieras blir de hängandes i luften och lyssnaren står kvar med sina egna föreställningar om de olika objekten.

För mig är detta ett briljant porträtt av en älskvärd pedant, som sorterar objekt efter deras inbördes längdförhållanden och bygger ett konstverk utifrån det. Jag känner ingen annan som hade valt att gestalta en idé om skärningspunkten mellan bild och verbalt språk på det sättet.

En pinne är längre än ett streck pågår till den 5 mars på Konstepidemin, mer info finns här.