Annons ↓ Annons ↑

Svenska hijabis

Svenska hijabis är en föreställning om och med fem hijabis, om deras helt vanliga liv och om de upplevelser de är med om för att de bär hijab. Föreställningen gästspelar på Backa teater i helgen så vi passade på att ta oss ett snack med några av dessa lysande kvinnor.

Hej Svenska hijabis! Vilka är ni?
Shama: – Hej! Vi är ett gäng eldsjälar som kämpar för egentligen en så absurt basal sak, vilket är rätten att få vara oss själva. Alla som medverkar i Svenska Hijabis har på ett eller annat sätt en kämpe i sig som vill uppnå allas lika rättighet till att samexistera. Sen så är vi alla kvinnor , vilket gör det hela ännu mer magiskt.

Och vem är det som svarar på dessa frågor?
– Det är Shama Vafaipour, en av de 5 skådespelarna på scenen, och America Vera-Zavala, som är manusförfattarinna och regissör till pjäsen.

Kan ni berätta lite om föreställningen Svenska Hijabis?
Shama: – Svenska Hijabis är en pjäs där fem helt vanliga svenska kvinnor som bär hijab berättar sina historier på scen. Fem egentligen helt vanliga kvinnor med olika intressen, olika personlighetsdrag, olika professioner som alla har tre saker gemensamt vilka är att de alla är kvinnor, muslimer och bär hijab i Sverige. Historierna skildrar olika upplevelser som dessa kvinnor varit med om pga att de bär hijab. Det är historier som berättas med ilska, sorg och allvar men också en hel del humor. I mainstreammedia är det väldigt sällsynt att hijabis får chansen att bli hörda samt framstå som individuella personer.

”Teatern är inte ett debattinlägg, det är teater”

Varför är det viktigt att prata om slöja?
Shama: – Pjäsen handlar inte om slöjan i sig. Det är varken syftet eller ens något intressant egentligen. Det som pjäsen har fokus på är att via levande konst på scen och dramaturgi skildra rasismen och islamofobin en svensk hijabi går igenom på daglig basis. Publiken kan alltså efter att de sett pjäsen aldrig mer kunna hävda att de inte visste vad hijabis i Sverige går igenom i samtiden. Denna pjäs är även viktigt då det bidrar till ökad representation av en stor grupp kvinnor som bor i Sverige inom den kulturella världen, som sällan får komma till tals utan istället talas om och talas åt.

På vilket sätt vill ni att föreställningen ska bidra till debatten om slöja?
America: – Vi vill inte debattera slöjan, vi vill att folk för en gång skull ska lyssna till dem som debatten handlar om och som sällan, eller aldrig, får komma till tals på sina egna villkor. Teatern är inte ett debattinlägg, det är teater.

Ni har sagt att ni vill att folk ska sluta prata om slöjan. På vilket sätt kan en föreställning om slöjor få folk att sluta prata om just slöjor?
America: – Vi kan inte få folk att sluta prata om slöjor, men vi kan uppmuntra dem att se att det inte är DET ENDA man kan prata om när man har en kvinna med hijab framför sig.

Vilka hoppas ni kommer och tittar på föreställningen?
Shama: – Vi hoppas att pjäsen ska locka till sig fler teaterovana människor! Under alla dessa år jag bott i Sverige har jag som muslimsk kvinna och hijabi aldrig känt att teater skulle vara något för mig då jag inte ansåg att det fanns något som varit lockande för mig och den målgruppen jag tillhör.

 ”Ett möte mellan människors egna berättelser och den professionella teatern”

Vad betyder egentligen communityteater och varför är det en bra form av teater?
America: – Community teater är ett möte mellan människors egna berättelser och den professionella teatern. Målet är att göra bra scenkonst men också att få fram nya berättalser och låta dem som bär berättelserna framföra dem. Vi kallar dem för experter.

Vad tänker ni om framtiden? Vill ni göra fler liknande projekt?
America: – Jag har jobbat med communityteater i flera år och vill gärna fortsätta med det.

Vad tycker ni om att göra när ni inte sysslar med teater?
Shama: – Jag har massa intressen som jag gillar att syssla med vid sidan om. Bakning är något jag gärna ägnar mycket tid på.

Till sist: topp tre teaterföreställningar ni sett?
Shama: – Jag är ännu en teaterovan person. Men de två pjäser jag sett under året som jag tyckt om väldigt mycket är Vitsvit och X.