I höstas släppte Blue House sin debut-EP och nu är det dags för spelning på Folk. Själva tycker de att vi borde lära oss låten Walking Close då den är 4-stämmig medan de endast är två. Så fram till torsdag har du en uppgift: Lär dig låten! Ta sedan vagnen till Järntorget och Folk och gå på en himla bra konsert.
Hej Blue House! Vilka är ni?
– Blue House har ingen fast form. Likt ett träd förändras vi med årstiden och smyckar oss emellanåt med vackra blommor och delikata frukter. Men rötterna består av Ida Kjellberg och Christopher Håkansson. Sen har vi Lasse Hanzén på gitarr/lapsteel och senaste blomman heter Johan Bengtsson – kontrabasist som är med oss för första gången på torsdag.
– Nu talar du med Chris.
Hur skulle ni själva beskriva er musik?
– Det är svårt att sätta fingret på, för med nya inspirationskällor blir låtarna olika stilar. Genomgående har vi gitarr och sång med mjuka röster och låtarna varierar mellan lättsmälta folk/country/blues-inspirerade till lite mer indie-pop utan förutsägbar form. Jag vill tillägga att jag inte vet vad indie-pop är.
På torsdag är det dags för er spelning på Folk, vad kan vi som publik vänta oss?
– På Folk har vi en liten go sammansättning. Det blir extra mys då vi har kontrabaslegenden Johan med oss. Man vill gärna att publiken får mer än de väntar sig så mer säger jag inte. Det blir kontrabas. I slutet kommer spelningen dock att explodera i ett spelmanskaos eftersom vi kommer att dela scenen med folk-popparna i Kataokas. En mash-up blir ett måste.
Som göteborgarna ni är, hur går tankarna och nerverna nu innan ytterligare en spelning på hemmaplan?
– Att folk vill komma och se oss igen är en riktigt go känsla och motivationsförhöjare. Vi har själva sett band vi gillar på Folk så det är grymt roligt att få spela där. Att göra det tillsammans med Kataokas ökar go-känslan! Ingen konkurrens, bara hjälpande händer och strängar. Det lugnar nerverna, som annars kan vara lite nyckfulla…
Vilken av era låtar anser ni är den viktigaste att lära sig utantill?
– Det vore bra om alla kunde lära sig Walking Close för den är 4-stämmig men vi har bara två röster med oss på torsdag. Så lite hjälp vore töppitöpp.
”Köp mopptofflor och dansmoppa ditt kök medan du sjunger med på refrängen”
Viss musik är typisk städmusik annan är åka bil genom en mörk skog, vad ska man göra till er musik tycker ni?
– Åh älskar städmusik. Åh älskar skogsbilsmusik också! En har sagt att hon lyssnade på oss när hon cyklade till jobbet. En annan när han jobbade. Möjligheterna verkar oändliga.
Köp mopptofflor och dansmoppa ditt kök medan du sjunger med på refrängen “Take a night off and find your way of being.”… Du kanske finner det.
Namnet Blue House sägs komma från den lokala pizzerian stämmer det? Och i så fall, vilka är era favoritpizzor?
– Ja det stämmer. Jag och Ida sågs mycket i närområdet till denna pizzeria som unga. Tanken på pizzerian framkallar nostalgikänslor. Som musik. Vi vill att någon känner för vår musik nån gång som vi känner för pizzerian.
Favvopizza: Ida beställde stolt in en Afrikana en gång. Hon åt en slice, sen ville hon ”bjuda” på resten. Så i teorin Africana, i praktiken… kebab? Personligen har jag ingen favoritpizza. Jag har inte favorit nånting. Smaken är evigt föränderlig såsom jaget.
Som sista fråga vad händer framöver? Är det något ni vill dela med er av?
– Idas nyårslöfte detta år är att spela in en till EP + åka på turné. Jag hakade på det löftet, så det blir till att jobba på. Låtarna är i och för sig redan färdiga för rec och vi har redan fått bekräftat festligheter i Europa så.. Uppföljning utlovas!
