
estee lauder, MAC:s huvudägare, har reviderat sin djurtestningspolicy. de vill öka försäljningen på den kinesiska marknaden, och för att göra detta måste man tydligen testa all kosmetika på djur innan den importeras till kina, enligt kinesisk lag. tashina på bloggen logical harmony håller igång en lista med makeup-tillverkare som kan anses vara "cruelty free", och när hon i sin senaste kontakt med MAC upptäckte en liten nyansskiftning i deras annars så strikta djurtestningspolicy blev hon fundersam:
"M.A.C has a longstanding policy to not test on animals, nor ask others to test on our behalf, except when required by law."
den fetmarkerade texten har inte funnits med förut. utöver detta har MAC tagits bort från PETA:s cruelty free-lista. detta verkar ha varit känt i USA en längre tid och flertalet skribenter är inte alls chockade utan suckar bara uppgivet åt denna info. det gör mig så jävla arg och ledsen, inte för att jag MÅSTE köpa MAC, för det skiter jag i, utan för att jag vet att många av MAC:s trogna kunder är trogna just för att MAC varit en rakryggad röst i skönhetsindustrins kaos; deras slogans "all ages, all races, all sexes" samt "tested on models - not animals" ger en hint av vilken typ av organisation de vill vara. men genom att prioritera den kinesiska marknadens miljarder framför värderingarna som gett dem en unik särställning är att spotta deras kunder i ansiktet.
det är en jävla disgrace.
- läs mer: http://www.logicalharmony.net/mac-cosmetics-is-no-longer-cruelty-free/#ixzz1v8yUb3QJ
- gäller även smashbox: http://www.logicalharmony.net/smashbox-is-no-longer-cruelty-free/#axzz1v8zCSd8b
- och bobbi brown: http://www.bobbibrown.co.uk/cms/customer_service/faqs.tmpl#animals
om djurtester
jag kan inte skriva inlägg om sånt här för jag känner bara ilska, skam och hopplöshet när jag tänker på hur skönhetsindustrin upprätthåller och upprätthålls av det fria marknadsmonstret och kvinnors skönhetsförtryck. jag har inget bra eller hoppingivande eller inspirerande att säga. bara ilska, skam och hopplöshet.
så jag nöjer mig med att jag har hittat videon via bästa viola på killer colours.
peace.
PS. skriv på namninsamling från djurens rätt här. tack @christinitelive för tips!
dagens länk

jag kommer inte finna ro förrän den dagen alla de vars kommentarer print-screenats i denna blogg... typ... dör.
http://shitjamstalldistersay.tumblr.com.
"hårdebatten"
tänkte att jag borde skriva en rad eller två om snacket som går om tjejen med hårtuss under armarna i melodifestivalen. menneh... har inte så mkt att tillägga egentligen. jag förespråkar ju den softa, funktionella inställningen till kroppen så det är nog inte så svårt att räkna ut vad jag tycker, haha.
för min egen del är jag ganska oregelbunden. ibland kommer jag ihåg att hålla stubbet borta, ibland inte. jag anser inte att håriga armhålor är en viktig feministisk frontier - eller asså - jag tycker inte att det ligger en motsättning i att raka sig under armarna och vara feminist, vi har kommit längre än så. att däremot OREFLEKTERAT ägna sig åt hårborttagning, eller att inte fundera över varför man tycker att det är "ofräscht" med tjejer som inte rakar sig osv, DET är ofeministiskt. helst ser jag att alla gör det som skulle ge dem överlägset minst kroppsångest; d.v.s. att totalt sluta bry sig och ha ångest.
nu ere kanske två veckor sen jag kom ihåg armhålorna senast (försökte "anstränga mig" inför nöjesguidens stockholmspris, ville inte att folk skulle inse att jag är LAT *snyft*). busken är riktigt klen i nuläget men den kan om den vill.
puss lilla tussen.

(haha, det ser ju bara ut som en liten skugga på bilden.)
(känner för övrigt en kille som ALDRIG hookat med en orakad tjej.)
(han visste typ inte att det "fortfarande finns" tjejer som är håriga.)
"ghetto fab" har en bitter eftersmak nu

förra veckan var jag och anisa och gjorde varsin manikyr på laka manicure i gallerian (bl.a. för att naglarna var tentaperiodsäckliga och jag behövde hjälp med att få bort OPI's mad as a hatter, som suttit där i två veckor. ska ALDRIG ha glittrigt lack igen, ALDRIG!!!). var aspepp och skitnöjd först p.g.a. bra pris och helt okej kvalitet på utförandet. 199 kr kostade det, vilket är schysst, men man får väl alltid det man betalar för i guess. detta är extra sant vad beträffar anisas manikyr, som fick göras om helt och hållet för att tjejen missuppfattade vad anisa hade beställt, plus att det uppstod bubblor i lacket i efterhand. underkänt.
tänkte att det kan vara bra att veta, om ni gillar att göra medvetna val som konsumenter. och vill minimera ert ekonomiska stöd till apartheidpolitik och institutionell rasism.
känner mig extra smutsig eftersom att jag via twitter får reda på att förarlösa israeliska flygplan bombar gaza i detta nu.
puss heeeej,
hur jag orkar strunta i känslan av att känna mig ful
jag rantade like a motherfucker på twitter om detta igår kväll, men kände att jag inte ville ta över flödet och jag är trött på att lägga in en >
> pil efter 140 tecken, precis när jag är mitt uppe i ett skönt resonemang. så jag fortsätter här.

15 år.
när jag växte upp, under de där avgörande åren under och strax innan puberteten, omgavs jag av vänner som var totalt okritiska till sina kroppar och sitt yttre. ingen av oss tyckte illa om vårt utseende och jag kan inte minnas EN ENDA GÅNG som NÅGON av dom sa NÅGOT negativt om sitt utseende. ALLS. det enda fokuset låg på, när det handlade om utseende, var sådant som inte hade direkt anknytning till den egna kroppen och dess villkor och förutsättningar (jfr. "snygg tröja!" med "du är så fin och smal!", stor skillnad). det var framförallt inte knutet till vilket kön vi alla tillhörde och det var aldrig någonsin negativt.

jag, ellen och anahita, 16 år.
våra föräldrar har självklart spelat en enormt avgörande roll i detta. jag har aldrig fått med mig hemifrån att jag ska se annorlunda på mitt utseende för att jag är dotter och min bror är son; våra föräldrar brydde sig bara om att vi var hela och rena, friska och mätta. alla i familjen hade samma könsneutrala uppsättning av hygienartiklar (kam, deodorant, tandborste, osv) - det fanns ingen tjejhylla eller killhylla - och smink och andra skönhetsprodukter existerade överhuvudtaget inte i vårt hem. det introducerades inte ens till mig som en "kul grej", som många andra föräldrar gjorde med sina döttrar. de förutsatte att lilltjejen tycker att det är kul (på ett helt oskyldigt hobby-vis) med att piffa och lattja med smink så hon fick något oparfymerat och allergivänligt smink att leka med. utan att tänka ett andra varv kring detta, och tro att det förblir en oskyldig hobby, har nu möjligheten att förändra sitt utseende introducerats till lilltjejen av hennes föräldrar. lillgrabben slipper alltjämt ta ställning till sin egen skönhet. så länge han inte går till skolan med trasiga byxor och smutsigt hår.

ebba, 16 år.
vi ägnade onormalt lite tid åt att vara "tonårstjejer", nästan som om vi glömde bort att vi var just det. läste aldrig en frida eller cosmogirl. aldrig. tyckte för det mesta att det var töntigt. vi interagerade knappt med jämnåriga av motsatt kön, så vi slapp höra hur okvinnliga, lesbiska och fula de måste tyckt att vi såg ut. även om deras åsikter om min brist på kvinnlig skönhet ibland nådde mina öron så kunde jag inte frammana tillräckligt med energi för att orka må dåligt över det. som jag såg det tillhörde dom killarna och tjejerna en annan värld, en värld där hår, smink, märkeskläder, snygghet, popularitet och andra töntiga saker är aaaasviktigt, och jag såg ingen poäng med att försöka rätta mig efter villkoren i DERAS värld. för jag levde ju i MIN värld; där var det aldrig nån som ens tänkte på att man borde täcka sina finnar eller stoppa upp behån. vi var fria inuti, bara tillfälliga gäster i deras utseendefixerade värld. jag visste att dom reglerna inte gällde mig och hade jag försökt rätta mig efter dom (t.ex. de tillfällena jag bara kände "ÅÅÅH KAN JAG INTE BARA FÅ VARA EN NORMAL TJEJ OCH SMINKA MIG OCH VARA FIIIIN SOM ALLA ANDRA NORMAAAALA TJEJER"), hade jag gjort mig själv och min familj besviken; jag själv hade nog skämts över mig själv och mina päron hade blivit sura och kört hela "har vi inte lärt dig bättre"-harangen. pappa var dessutom en rabiat smink-och-piff-motståndare och förbjöd mig att använda smink. denna stelbenta iranierpappa-attityd är jag glad för idag; smink var inget alternativ för mig överhuvudtaget. jag skulle inte försöka se vacker ut för att behaga någon annan. jag skulle vara smart och snäll, inget mer.
det var min barndom, när jag var en liten tjej. utseendenoja gjorde entré i mitt liv på allvar nån gång långt senare, när jag mötte personer jag annars bara hört om, läst om, sett på film; de som var missnöjda med sina kroppar. jag hade ju alltid vetat att de fanns, hade bara inte träffat dem förr. men när jag väl stötte på det här fenomenet hade jag redan hunnit bli såpass stadig i mig själv och min attityd till skönhet var så djupt rotad att det inte skulle gå att rubba den, bara för att vissa i min nuvarande omgivning konstant pratar om att de hatar sina kroppar.
sen dess har dessa kroppshatare slagit mig följe genom hela livet och de kommer i större antal nu; när man kommer upp i åren öppnas nya sammanhang och miljöer för en, man tar del av kultur och medier och bloggar, man lär känna nya människor och kommer ut på arbetsplatser och skolor som sinsemellan skiljer sig avsevärt från varandra - men de har alltid haft de självhatande kvinnorna gemensamt.
feminismen har samtidigt stärkt sin närvaro i min omgivning, vilket har känts så paradoxalt; jag lär känna fler feminister samtidigt som jag lär känna fler kvinnor som snackar skit om sig själva. hur kan det hänga ihop? nånstans vet ju tjejer som kallar sig för feminister (många av er hakade på min twitterrant igår kväll, muhfuckin ♥♥♥ till er) att det är minst sagt onödigt att vara missnöjd med sitt utseende och att det är ännu mer onödigt att påtala detta missnöje och normalisera det (det är normalt att vara missnöjd med sitt utseende och onormalt att vara nöjd. detta är ett av världens sjukaste faktum). man är utseendefixerad mot bättre vetande. i TEORIN vet man att utseendehetsen är en del av kvinnoförtrycket men i PRAKTIKEN är det annorlunda; det är svårt att slå sig fri från det. för mig är det ingen skillnad på teori och praktik, och jag behöver inte slå mig fri från det, för jag har aldrig varit en del av det.
men vi kan inte bestämma vilken miljö vi föds in i eller vilka andra faktorer som kommer påverka oss. jag har bara haft en enorm jävla tur att jag har fått känna mig fri och slippa känna mig ful och otillräcklig. jag önskar att jag tar med mig den här vetskapen till min framtida dotter om jag får nån, för jag kan ju verkligen påverka vilken miljö HON föds in i. jag vill bespara henne allt det som annars trycks upp i småtjejers ansikten från dag ett, så jag kommer att vara en no fun feminist. jag kommer inte tillmötesgå hennes önskan om att få köpa smink och ha push-up när hon är 14 år. det "lidandet" hon kan få utstå då, när hon inte får känna sig som en normaaaal tjej, kommer vara en droppe piss i havet jämfört med lyxen att senare i livet få känna sig "onormalt normal". jag vet att det gör att hon har lättare för att se klart och bli trygg i grunden.

öppnar frågelådan

barca-moodis. <3
här kommer svaren på frågorna ni hade från inlägget i torsdags!
arne
e du ihop med han` du twittrar oin hela tiden?
haha, han jag "twittrar om hela tiden"! du menar @detljuvalivet? japp, eric e min tjej, min tant och min kille.
karin
vad vill du bli när du blir stor? jag funderar på att plugga till jurist, men samtidigt är jag rätt opepp på att plugga i fem år tillsammans med äckliga moderatyngel... är det så illa? vad gör du för att hantera det?
jag ska bli jurist när jag blir stor. jag är intresserad av arbetsrätt och känner iaf just nu att jag kommer välja det som inriktning sen längre fram. vi läste 6 hp arbetsrätt förra terminen, vilket är brutalt lite om man tänker efter. det är bara några veckor liksom. vet dock att det kommer massa andra områden som är skitintressanta så jag försöker vara öppensinnad! men arbetsrätt = awesome. viktigt OCH kul. jag lovar - kul på riktigt! SAMT: nej, det ÄR inte SÅ ILLA som det verkar. är medveten om att jag pratar skit om en del på programmet men minns detta: det finns MÅÅÅÅÅÅNGA andra som är kloka, bra och roliga! det är ju typ 200 pers som börjar juristprogrammet VARJE TERMIN, så många moderatyngel existerar inte!
det var många som sa exakt samma sak när jag nojade i början, men efter bara nån månad hittade jag mina damer som jag aldrig kommer släppa taget om.
en läsare
karin: vad du än gör plugga till jurist!!! Vi behöver sådana som dig :))). Skit i moderatungarna, det finns puckon överallt i samhället, går inte att undvika. Kram
fråga till annahita: jag står till vänster politiskt och upprörs av orättvisor. ändå vet jag så sjukt lite om politik och kan typ inte argumentera för typ nåt. helt lost. känner att detta inte kan fortgå. man måste följa sin övertygelse här i livet, annars mår man typ skit. vet inte var jag ska börja. känner mig så gammal också - 24 bast. ibland tänker jag att det är slöseri med tid att engagera sig politiskt, för politik ändå bara ett smutsigt spel. fast egentligen är mitt mål inte att bli aktiv i ett politiskt parti utan i första hand bli politiskt kunnig/medveten eller vad man ska kalla det. Så till min fråga: vad är ditt råd till mig? Var ska man liksom börja? Vad ska man läsa osv? (Nåt jag tänker är bra är att skriva om politik/idéer såsom du tex gör ibland i din blogg. nu vill jag inte skaffa en blogg, men man kan ju typ skriva privat eller nåt )
för det första: tjuhu! en jurstud? vad fint. <3
för det andra: DET ÄR INTE SLÖSERI MED TID ATT ENGAGERA SIG POLITISKT. jag blir jätteledsen när folk säger så. jag vet att det ibland känns hopplöst men jag skulle iaf aldrig kunna drömma om åt att leva i en värld som känns fucked up utan att känna att jag åtminstone har försökt lära mig om hur den fungerar typ. jag vet att man har väldigt begränsad möjlighet att förändra något SOM ENSKILD, men jag tycker inte att politiskt engagemang endast handlar om att förändra, utan också om att ha kunskap, för sin egen del. och kunskap förändrar, så är det ju.
du gör rätt i att först fokusera på att orientera dig. alltså, mitt enda tips är egentligen att på ett aktivt sätt TA DEL av världen runt omkring dig, sluka allt som kommer i din väg som känns relevant för dig. tidningar och böcker framförallt, fråga i bokhandeln! finns t.ex. massa asbra och skitrolig feministisk litteratur (tre tips skrev jag om för nån vecka sen). försök lära känna dig själv också, hur du känner inför olika politiska frågor. ibland tror man att allt är så tydligt men ju mer man gräver i en fråga desto fler nyanser börjar synas... man tror att man vet vart man står och sen uppstår ändå en massa frågor. gud vad det här känns meta nu, men jag hoppas att du får ut nåt av detta trots luddighet! men; man kan inte tycka något om allt och man måste cutta sig själv some slack. folk verkar tro att jag är väldigt påläst och kunnig men jag är verkligen totalt clueless på det stora hela, och det menar jag inte på ett klanka-ner-på-mig-själv-sätt, utan endast på ett man-kan-inte-veta-allt-sätt! har ett litet spektrum av ämnen som jag är intresserad av, och dom hamrar jag på med som fan, och allt annat skiter jag i. asså kärnkraft t.ex... önskar jag brydde mig mer. kommer säkert få äta upp detta nu men AJA.
OCH det är sjukt bra och lärorikt att skriva själv och samtala med andra! man lär sig så otroligt mycket av att skriva själv.
emma
1. Vad gör du när världen ba känns svart och skitjobbig och dålig och ja, allt är bara skit för männen styr och det går åt helvete? (Ja, är lite bitter för tillfället).
2. Bästa baren/restaurangen/hängstället i Stockholm, enligt dig.
3. Om du inte pluggade till jurist, vad skulle du göra då?
4. Hur går det med att inte äta kött?
Och tips: du vet om Goodstore va? Himmelriket på Söder!
1. jag pratar med tjejer. att omge sig av kloka quinnor är A och O, allt annat är verkligen sekundärt. ta tillvara på dina medsystrar och stötta och bekräfta dem, och våga be om hjälp och pepp. alla mår skit i det här samhället ibland, ingen orkar vara en krigare jämt, alla felar och faller in i dåliga tankemönster. då behöver vi varandra för att lyfta varandra. sen tycker jag att det är asviktigt att påminna sig själv om alla gyllene män som är undantagen som bekräftar regeln. för de finns, katten vet att DE FINNS and by god they are beautiful.
2. gud vad svårt! jag har inget stamställe som jag går till, alls, men är ett fan av t.ex. pleasant på kammakargatan, typ mellan hötorget och rådmansgatan. morfar ginko återvänder jag till ibland också, min kompis jens jobbar i baren så det blir naturligt att gå dit och kolla om han jobbar. önskar att jag hade ett stamställe. verkar så mysigt. :C
3. skulle nog försöka hitta nåt skrivjobb nånstans?? har inte tänkt på det alls! lol att inte ha haft en plan b.
4. det går bra! åt sojakorv igår. gött. har inga köttcravings eller nåt. har ätit kött en gång p.g.a. åt det som fanns hemma. :C det var iofs ekologiskt kött så det var inte all bad ändå.
har ej hört talas om goodstore innan?!?!?!??! men TACK!!! efter en snabb googling verkar ju detta vara paradise?!
woop
haru kille, har för mig att du tyyyyp dejtar? eller så inbillar jag mig! :S either way, tycker du kan lista alla dina beautyknep cuz we love em! PUSS
hihi dejtar och dejtar. jag är kär och han är kär och så enkelt kan det nog få vara ibland. han är så fucking grym.
men här är iaf alla mina beautyknep:
hudvård:
• använd OCM när du rengör ditt fejs (mina gamla OCM-inlägg)
• gör aspirinmasken då och då (mitt aspirinmaskinlägg)
smink:
• schyssta bryn
• concealer under ögonen
hårvård:
• när håret är nytvättat och fortfarande fuktigt, ha i lite arganolja och föna det torrt. så jävla nice. har inga flygiga småhår som reser sig, det känns inte frasig och torrt utan mer som hår SKA kännas. jag har en flaska kiehl's superbly restorative argan dry oil. den e dyr, har för mig att den flaskan jag har kostar typ 400 kr, så jag hade aldrig använt den om det inte vore för att jag fick den av finafinafina katta på bjooti (!!! ♥ ♥ ♥ !!!). aspopulära moroccan oil är också arganolja, finns säkert ännu fler och billigare alternativ! STOPP STOPP STOPP!!! jag var ej medveten om detta (tack för att ni ständigt lär mig saker finisar!), men moroccanoil är tydligen ett israeliskt bolag som tillverkar sina produkter i israel!!! undrar nån varför man kanske vill undvika israeliska varor kan man ta en titt här. THERE IS NO PEACE ON STOLEN LAND MUFUCKAZ!!!!!!!!!
• klipp topparna regelbundet. för i helvete. (<--- mest en uppmaning till mig själv)
Mikaela
1. Har egentligen inga specifika frågor, vill mer veta typ random saker och typ... din livshistoria? Haha, nä jag venne.
2. Se ovan
oj. min livshistoria! det blir ett eget inlägg. hihi. kul! *blir hög på bekräftelse*
