en man som är en tankevurpa

hittade peter wolodarskis söndagskrönika i dagens nyheter. han skriver om överklassafari och klasshatsbegreppet och gnäller hemskt mycket över att såna grejer bara skapar osämja mellan människor (som om överklassafarit är det som skapat klasshatet) och att man egentligen inte ens borde begränsa folk i grupper för allting är så himla mycket mer KOMPLICEEERAT än att bara "avfärda" saltsjöbadsborna som överklass. det är tydligen "lika primitivt" som att "tala om invandrare som brottslingar eller Malmö som gangsterstad". eh. FEL. det är inte spekulativt att kalla solsidanborna för överklass; det är lika känt som att stora delar av lidingö, östermalm, vaxholm osv har en stor andel rika invånare. problemet är inte enskilda individer, enskilda individers attityder eller enskilda individers inkomster, arbeten eller konsumtionsmönster. att ens påtala detta är att i sin okunskap fördumma samtalet så att man börjar tjafsa om ören när hela växelkassan fattas.

"Vi har som människor våra roller men vi har framför allt en personlighet som är oändligt mycket större än någon av alla våra roller, för att återge ett stycke ur Hans Bergströms ständigt aktuella skrift ”Tio punkter om en liberal människosyn”."

så wolodarski känner att han behöver påminna oss om detta med att överklassen också har personligheter. att de inte är några vilddjur man ska studera med fordon och kameror. herregud. vill han inte se? problemet är och har alltid varit saltsjöbadens, lidingös, östermalms och vaxholms KOLLEKTIVA MAKT. ingen enskild stackare. men att så många människor på höga samhällspositioner och så mycket pengar ackumuleras i dessa och andra områden. det är ett jävla fult problem. och att ens ifrågasätta att saltsjöbaden inhyser en överklass är helt bortom mig.

han säger också att jonas sjöstedt (V) inte bara är en läkarson och make till en diplomat som bor på en östermalmsadress, utan också en individ som förtjänar att bemötas på sina egna meriter. jamen, vad gulligt! och självklart är det så - på det personliga planet, individplanet. om jag möter individen jonas personligen kommer jag inte behandla honom som en läkarson, partiledare eller östermalmsbo, utan som jonas. så fungerar de allra flesta. skillnaden är att jonas och andra av hans "slag" ser sig själva i två roller. dels som individ, dels som en del av samhället. utan att för den skull ta all kritik mot den egna samhällsgruppen som en personlig kränkning. och folk av peter wolodarskis "slag" tror att deras ansvar slutar där gränserna för deras person upphör, och kan därför inte skilja på "jag" och "vi". hm. de kanske inte ens tror att det finns ett "vi" som delar på ett ansvar.

det är ett ODISKUTABELT FAKTUM att överklassen bor på vissa platser (t.ex. bl.a. saltsjöbaden mm etc osv) och att underklassen bor på andra platser. det är INTE ett odiskutabelt faktum att invandrare är brottslingar eller att malmö är en gangsterstad. endast imbeciller, som inte har en uppriktig vilja att förstå, har såna tankegångar. men längre ner i texten påminns jag.

"Filosofen Karl Popper varnade i ”Det öppna samhället och dess fiender” för att marxismens svepande generaliseringar inte bara var felaktiga utan kunde användas för att ursäkta våld, inte minst hos dem som uppfattade sig som ”exploaterade”."

alltså... "de som uppfattade sig som "exploaterade"". UPPFATTADE SIG SOM. är fattigdom något subjektivt? och att sätta "exploaterade" inom citationstecken? detta LOL. hela han är ett tankefel.