Rädslan är förmodligen det största hindret för framgång. Det största hindret för lycka, för skapande, kreativitet, kärlek, ja nästan allt som vi värderar högt i livet. Rädslan att sätta oss själva "på spel", att göra bort oss och att misslyckas på olika fronter lämnar spår av olycka, oro och ångest.

Jag har funderat mycket på rädslor. Vad är dom bra för? Att skydda oss, inbillar vi oss.Men från vad?

Jag tittade på ett program med Dustin Hoffman här om dagen. Han pratade just om  hur rädslor, och att bli för trygg i sitt skådespelande och i sin kreativitet och hur rädslan att anta sig nya utmaningar, att gå utanför sin "trygghetszon", är det största hindret för "stor" konst att ta plats. Och det är ju verkligen så- alltför ofta fastnar skådespelare, musiker och konstnärer i sitt egenbyggda fack. Blir en karikatyr på´sig själva nästan. En skådespelare som spelar samma roll, om och om igen. En musiker som fastnat i ett tema, som man inte vågar gå utanför.

Jag menar inte att man behöver byta genre, eller ändra uttryck, men vara medveten om ramarna och att vilja bryta dom. - Does it makes sense?

En vän till mig har som nyårslöfte att bli mer modig. Att bli mer modig. Något som fler människor skulle må bättre av att vara.

'Må väl. / Tilde