Som en sjuk saga

Jag kan inte släppa en grej här. För länge sedan levde en sjöko. Ryssarna upptäckte den på någon ö. En enorm sjökö, stor som en vanlig ko. Den kunde inte simma eller gå, den kunde flyta eller stå (spontanrim). Ryssarna åt upp en av dom och älskade den. Så dom fortsatte och det slutade med att ryssarna åt varenda sjöko till - jag citerar - "sista smulan". Den var totalt utrotad bara några år efter att man upptäckt den. Tydligen var det skitgott kött och så, men varför man åt upp alla sjökor så snabbt var för att dom var så snälla. Och det är just det jag inte kan släppa. Dom bara flöt omkring, helt ofarliga, ovanligt ofarliga, nynnade och såg sig omkring. Så kom ryssarna och åt upp varenda en till "sista smulan". Ett av världens sämsta möten ändå. Iskalla ryssar mot snälla, tjocka sjökor. Som att ha ihjäl Mumin. Dom utrotade Mumintrollen.