What would Waylon do?

Ni kanske tror att bara för att den här sidan handlar om Indiepop att jag är en sådan inskränkt Andres Lokko-kopia som endast är ute efter osignade och okända band som ingen förutom dom själva har hört talats om. 

Så är det naturligtvis, men det är inte hela sanningen om vad det här handlar om. Det hela handlar ju om sånger som har en mening, som sjungs av sångare med en orsak.

En av dom, som tillhör en av mina kära husgudar är Waylon Jennings och idag är det 10 år sedan han dog, det ska vi uppmärksamma.

Dels får ni en liten spotifylista här What would Waylon do?

Sedan får ni även ta del av  en text jag skrev om Waylon för kanske 3 år sedan, den är ganska dålig och skriven som om det vore en skoluppsats på högstadiet. Men jag tycker inte det gör så mycket faktiskt, för det vilar en viss charm över sådant med.

Så, ta en Bourbon, lyssna på Waylon Jennings – Luckenbach, Texas (Back To The Basics Of Love) och stig in i en ganska fantastisk värld. Trasig men fantastisk.

Vi frågar ju oss faktiskt fortfarande, What would Waylon do?

"“När man berättar folk att man lyssnar på country så får man oftast en väldigt konstig reaktion på det, countrymusik är i dagens Sverige starkt förknippat

med rednecks, linedance och Dollywood. Countryn är tillsammans med musikstilen Rythm and Blues praktexempel på stilar som gått käpprätt åt helvette.
Det som är starkast förknippat med country idag är countrypop, en vidareutveckling av det så kallade Nashville-soundet som skapades på 50 talet i Nashville.
För att göra en väldigt lång historia kort så betydde det att producenterna hade väldigt stor makt över vad som spelades in och släpptes, allt skulle
vara finslipat och perfekt. Det var alltså här det började gå snett för Nashville.

När jag sedan försöker förklara för mina åhörare att det finns två sidor av Nashville och det är den andra sidan jag lyssnar på, den med Waylon Jennings
och Willie Nelson i fronten så förstår dom fortfarande inte. Till slut så nämner jag Johnny Cash och då börjar allt klarna, alla har väll sett “Walk the Line”
och blivit charmade av denna J.R Cash. Alla verkar älska och lyssna på Johnny Cash men så fort man nämner Waylon Jennings så förstår dom ingenting, någonstans har det havererat.

Allt började i Texas där Waylon föddes 1937, han började jobba som diskjockey på en radiokanal där han träffade Buddy Holly som såg potentialen i Waylon.
Buddy Holly producerade en singel åt Waylon och frågade sedan om han ville följa med som basist på hans nästkommande turné.
Den tredje Februari 1959 så skulle Waylon sitta på samma plan som Buddy Holly, Ritchie Valens och The Big Bopper Richardson men Waylon gav bort sin plats
till förmån för den sistnämnda. Planet kraschade och samtliga dog på plats. “The day the Music died” sjunger Don Mclean angående den dagen.

Waylon Jennings återvände till sitt vanliga jobb och det var först 1965 som det började hända saker, han flyttade till Nashville, till samma lägenhet
som Johnny Cash som låg i skilsmässa och var ett mänskligt vrak av all alkohol och alla droger. Ett skivkontrakt med RCA och några singlar räckte för att Waylon skulle tröttna på det så kallade Nashville-soundet. han ville slå sig fri, han ville ha konsnärlig frihet, att få skriva om det han ville och inte det som passade listorna.
Waylon och sin trogne kamrat Willie Nelson sökte sig ner till Austin i Texas där dom skapade den så kallade Outlaw-countryn.
Outlaw-countryn fick ett oerhört stort genomslag genom Willie o Waylons skivor men namnet är taget med en viss distans, med att kalla sig Outlaw menar
dom inte att man är en kriminell person som mördar och våldtar utan att det symboliserar ett slags utanförskap. Outlaw-countryn var smutsig och rå, den berättade om sanningen och inget annat, alltså något helt annat än vad som pågick i Nashville.

På 80-talet så kantades Waylons liv av ett stort kokainmissbruk vilket ledde till att han sattes i personlig konkurs ett flertal gånger och
han var på botten men i mitten av 80-talet blev han ren och karriären fick ny fart genom bildandes av supergruppen The Highwaymen.
Det var alltså Waylon tillsammans med sina två livskamrater Johnny Cash och Willie Nelson samt singer/songwritern Kris Kristoffersson.
Med ett flertal rent fantastiska sånger så håller jag Highwaymen som något av de största inom musikvärlden, deras live-dvd är något som borde finnas
i varje hem.

Under 90-talet gjorde inte Waylon speccielt många framsteg, men han blev god vän med James Hetfield i Metallica och insperade dom till deras album 
“Load” som kom 1996. En hel del år på vägarna i turnébussen fick avslutas hösten 2001 då hans diabetes blev värre och värre och han avled i Arizona i februari 2002.

En kort sammanfattning av en fantastisk man som levt ett fantastiskt liv, i syfte att kasta lite ljus på dom countrylegenderna som representerar  rätt sida av Nashville, det finns många fler, men Waylon förtjänar att stå i främre raden.

Gillar man Johnny Cash, så borde man kolla upp det här, Waylon är trots allt en av dom största countrystjärnorna någonsin, den störste om du frågar mig.
För att återknyta till filmen Walk the Line så spelar Waylons son Shooter Jennings sin pappa i två scener, Shooter som har egen karriär och är även han 
något ni borde kolla upp."