Revenge of the nerds

Spelade fotbollsmatch idag, b-lagsmatch. Fast nu har de börjat kalla det för U-lag som i Utvecklingslag för att det klingar bättre än B-lag som i bara jävligt dåliga. Vi förlorade men åh vad härligt det var att springa fram och tillbaka som någon slags idiot, sparka och dra och slåss. Lagligt.

Det är märkligt att vara tillbaka ett tag här ute på landet. Folk som skrattade bakom min rygg, himlade med ögonen så fort jag sa något kommer nu fram och klappar mig på axeln. Jag är bra nu, både på fotboll och annat. Min musik har de hört någonstans, sett någon video på youtube och så ska de veta vad jag pluggar och "oj vad spännande jahaja vad bra det verkar gå för dig". Det slår mig att tiden har kommit nu, den jag svor skulle komma när jag gick i högstadiets korridorer. Alla idioter skulle minsann få se, Revenge of the nerds. Men hämnden är inte så ljuv.

That makes sense

Söndagstristess och en crackalbino

Söndagstristessen var idag öronbedövande, gick inte att undvika. Min syster Caroline är på Koster i veckan och några andra vänner har jag inte här ute. Eller jo, idag såg jag Daniel Rahm som jag umgicks mycket med för några år sedan men vi hann inte prata. Han dundrade nämligen förbi i sin vråltrimmade volvo 240 tillsammans med tre likadana bilar.

Gick ut i skogen istället. Sparkade på några träd och kastade lite sten. Helt plötsligt dök en vansinnig, crackad och svettig albino upp i en blå träningsoverall, jag såg ett helt "morden i midsummer" avsnitt passera revy och sprang så fort jag kunde därifrån.

Nu ligger jag i min säng, på övervåningen spelar familjen "hej knäkt", det där kortspelet. De skriker det hela tiden. "Hej knäkt!" Själv läser jag lite bloggar här på Djungeltrumman, en del är ju riktigt vidriga. Massa snygga människor som har dyra kameror och tror att det är synonymt med bra foton men "hej snygging, det finns något som heter talang också".

fuck off.

Jag...

... har idag:

Träffat gamla vänner och fått frågan "hur går det med musiken?", undvikt svar för att jag skäms så för det som redan är släppt. Jag är ju egentligen ett geni, vänta bara! Vänta bara på debuten! Jag är egentligen ett geni.

Åkt pappas nercabbade BMW alldeles för fort på en landsväg och tänkt, "gud pappa vad detta är fånigt" och gillat det väldigt mycket.

Legat på stranden. Där ligger alla som alltid legat där, på samma ställe som förra året. Som om det inte ens varit höst, vinter och vår därimellan. Hälften utav dem är vänner och släkt, det är ganska fint. Farfars bror Sven fick någon form utav hjärtinfarkt och blev mot sin vilja hämtad av ambulans. Sven jobbar med att hugga sten, han är för hård för sådana nederlag.

Insett att allting dör, även det man håller kärt. Snart är det ett generationsskifte på gång, några försvinner och andra tillkommer. Snart får jag barn och ser mina föräldrar bli gamla, det hela är väldigt naturlligt och lika förbluffande och chockerande.

Grillat. Ätit. Njutit.

Tagit ett kvällsdopp. Vattnet varmare än luften.

Sett samtliga avsnitt av "Glappet". Fantastiskt fortfarande.

Carpe Diem

Ursäkta ytterligare frånvaro, jag gömmer mig just nu ute i Sätila hos mor och far. Här stannar jag i två veckor för jobb och meditation, jag har en tanke om att jag ska finna något slags inre lugn här ute. Måla husfasad och staket om dagarna, gå långa skogspromenader längs sjön på kvällarna. Skriva några låtar, som någon jävla Ulf Lundell. Kanske kommer jag skriva min "Öppna Landskap" den här veckan, börja kröka och bli folklig.

Hej då styrbord babord, hej då indiecredd, hej då nöjesguidefester, hej då sponsoröl, hej då modebloggare!

syns snart igen.

Storån

Igår fick jag nog av stan, flydde med buss 330. Väl framme tryckte jag i mig nygrillat kött med diverse såser på och somnade gott framför svt-play. Se nu vilken livsnjutare jag är. Inte alls sådär cynisk som jag ibland vill framställa mig. Dagen därpå (idag) tog jag min syster och min vän Emelie ner till stranden där vi hyrde en kanot och for ut på storån. Lämnade mobiltelefonen hemma(!!!). När jag var mindre skröt jag om storån för killarna i grannbyn, att den var som amazonas. En kille hette Patrik och hade bott i Brasilien i massa år, han hade paddalt i både storån och amazonas och slog mig i ansiktet för att jag ljög. Men jag tycker fortfarande att storån är som amazonas.

Först åker man förbi Sätila Camping, vinkar till några glada tyskar. Sedan svänger den åt vänster och där ser man lillajö, det sägs att när danskarna kom till byn (Sätila ligger nära Halland) så dumpade man kyrkoklockan där i lillasjö för att undvika att den skulle bli stulen. Istället fick man inte upp den och ibland så försöker dykare leta reda på den där, det har i alla fall pappa berättat. Jag har ingen aning om det ens är sant. Efter lillasjö kommer man i alla fall till Smälteryd som är en fångvårdsanstallt. Där satt två män och fiskade, en utav dem ropade högt att han ville ha hjälp att fly och jag förklarade att det fanns gott om plats i kanoten men det tyckte han inte var värt. Istället muttrade han något om att vi nog allt tycker att de förtjänar att sitta där men det tycker jag inte alls det. Dem får både fiska, spela fotboll, äta god mat och vara ute i naturen och ajg tycker att de förtjänar mycket sämre. Nejdå.

Sedan kommer bron och sedan blir blogginlägget för långtråkigt och sedan vänder vi, småtjafsar lite, går iland igen och åker hem till stan och går och lägger oss. God natt.